5 kommentarer

1. Lars Ohly formulerade ju saken ganska elegant: Kriminellas revasnch i samhället. Det är för jävligt att marknadsfundamentalisterna tycker att de har rätt att bete sig hur som helst och samtidigt inneha makten i samhället. Det verkar inte vara någon hejd på fifflet och båget i regeringskretsen och Fredrik Reinfeldt ser mer och mer ut som en ledsen hundvalp och får allt svårare att hitta något vettigt att säga. Stegö blåljuger om tragiska misstag och Maria Borelius vindar med ögonen och låtsas att hon inte vet någonting. Reinfeldts egen stabschef (vad är det för ett ord?) har uppmanat till bojkott mot TV-licensen, Andreas Carlgren låtsas vara okunnig om vad inkomster är osv. osv. Det är väl i och för sig alldeles utmärkt att skandalerna kom så tidigt. Och fler lär väl ligga på lur.
   Men oppositione ligger också illa till. Hur kan socialdemokratin, som en gång drev en minister att begå självmord sedan han varit full på ett tåg och oförskmd mot konduktören, ha en ungdomsförbundsordförande som super sig så redlös att hon inte minns vad hon gjort och sagt och som sedan envist klamrar sig fast vid sin post? Jag har aldrig haft några höga tankar om den inre demokratin i SSU, men på vår tid hade det här aldrig fått förekomma. Det hade inte ens kommit fram till medlemmarnas kännedom. Nu sitter förbundssekreteraren och inte bara försvarar sin ordförande utan till och med uppmanar kritikerna i förbundet att hålla käften. Om inte SSU kan göra sig av med Anna Sjödin eller få henne att ta time out så borde åtminstone partiet ta bort henne ur VU.
   Tillsammans med Danielssontrasslet och den egendomliga frikännande domen mot Ilmar Repalu är det lätt att man uppfattar regering och opposition som lika goda kålsupare. Det är inget bra läge för en kraftfull oppositionspolitik.
   Möjligheten finns naturligtvis att Anna Sjödin är oskyldig och frikänns i hovrätten. Men till dess bör hon ägna sig åt något annat än politik.

   Comment by Hans O — 2006 10 13 14:47 #

2. Till Hans O Sjöström: Om den nya regeringen är vi helt överens. Om det du skriver om socialdemokrater till två tredjedelar.

   Ilmar Reepalu har jag lärt känna en smula på den tiden då vid båda gick på VU- och partistyrelsesammanträdena. Mitt intryck av honom är att han inte är någon fifflare. Jag är, liksom domstolen, benägen att tro på hans version, det vill säga att sydafrikaresan var en kompisresa, inte en mutresa.

   Tsunamin har vi ju diskuterat tidigare, då med fokus på Laila Freivalds – jag vill minnas att vi var överens om att reaktionen mot vad som kunde ha gjorts respektive inte gjordes från svensk sida under julhelgen var överdriven. Bortsett från att det förstås också gäller Lars Danielsson, har jag – under de många turerna kring hans person – blivit allt mer förundrad: jag behöver väl inte dra hela listan. Hans beteende är så konstigt att man, utan att det finns några bevis för det heller, misstänker att han har handskats vårdslöst med sanningen.

   Men socialdemokratins största bekymmer i den här genren är utan tvekan Anna Sjödin. Liksom du har jag en gång i världen varit helnykterist, och liksom du är jag det inte längre. Jag är alltså inte principiellt emot, att SSUs ordförande går ut och tar sig ett glas.

   Men oavsett vad hon sa till den där vakten, har hon och SSU-gänget som var tillsammans med henne betett sig alldeles oacceptabelt. Ingen med hennes uppdrag får försätta sig i ett sådant tillstånd på offentlig plats: bli redlöst berusad, gorma, hamna i slagsmål (vem det än var som började). Ett sådant beteende är inte rekommendabelt för någon annan heller, men om man är högsta valda representant för en orginisation, drar man skam och vanära inte bara över sig själv utan fläckar också den organisation man har valts att representera.

   Jag vet inget om förbundssekreterarens motiv, men jag känner honom – han heter Mattias Vepsä – som en person med radikala och bra åsikter. Kanske styrs han av SSUs nära förflutna, då falang stod mot falang och förbundet hotade att spricka. Mattias Vepsä var vänstersidans främsta namn i kompromissuppgörelsen med högersidan, vars främsta namn var Anna Sjödin. Frågan är om den gamla striden skulle ha flammat upp igen, om Anna Sjödin bums hade tvingats avgå.

   Och här finns pudelns kärna: Det är bara SSU som kan avsätta henne. SSUs ordförande har, liksom de övriga sidoorganisationernas ordförande, stadgeenlig närvaro- och yttranderätt (men inte rösträtt) vid partiets VU-sammanträden.

   I den situation som nu är kan bara Anna Sjödin själv lösa problemet. Hon kan meddela, att hon avgår. Det vore ett klokt beslut.

   Comment by Enn Kokk — 2006 10 14 12:06 #

3. Jag har också träffat Reepalu och tycker att han verkar vara en hyvens karl. Enligt Björn Kumm gjorde han dessutom en helt korrekt valanalys någon vecka före valet. Hans stora bekymmer då var att Göran Persson var ett ”sänke” och att det aldrig skulle gå att vinna med honom i ledningen. Han förutsåg brakförluster i Stockholm och andra stora städer men trodde att Malmö och Göteborg skulle klara sig. Fast en resa på 30.000 är i alla fall ingen vanlig kompispresent. Jag antar att Reepalu trodde att han gjorde rätt och det trodde tydligen domstolen också, och småpotatis är det i jämförelse med Skandia och allt annat i den branschen, men ändå.
   Anna Sjödin må vara höger eller vänster. Hon är i alla fall korkad som inte begriper att hon för sin egen skull snarast borde lämna sitt uppdrag. Visst är det bara SSU som kan avsätta henne, men både du och jag vet att det finns möjligheter att bli av med en olämplig ordförande om det verkligen behövs, och det gör det. Någon eller några borde alltså ta sitt ansvar och få henne att lösa problemet.
   Annars: Ett statsråd fällt på eget grepp på en vecka. Inget dåligt resultat. Fast Fredrik Reinfeldts avståndstagande från sin egen välkända tidigare marknadsfundamentalism tror jag så mycket jag vill på.

   Comment by Hans O — 2006 10 14 18:54 #

4. Till Hans O Sjöström: Magnus Ljungkvist är den som borde ha credit för att Maria Borelius fick avgå. Han stod inte bara för de första avslöjandenan utan ledde också media in på spåret, att hon hade tvivelaktiga affärer för sig (sommarhuset i Falsterbo). Och alltihop skedde på hans blogg! Vilket visar att bloggar i dag är lika viktiga som tryckta och etersända media.

   Om Anna Sjödin är vi i sak överens. Vad som görs för att få henne att inse, att hon både för sitt eget och – viktigare – för rörelsens bästa borde avgå vet jag inte. Jag har ju inte den positionen numera.

   Slutligen, Reepalu vann ju faktiskt valet i Malmö. Kanske var det en felbedömning av honom att åka på den där kompisresan, men jag tror att väljarna i Malmö, liksom du och jag och Björn Kumm, valde att lita på att han i grunden är en karl att lita på.

   Comment by Enn Kokk — 2006 10 14 20:06 #

5. free mom on daughter sex…

   free mom on daughter sex …

   Trackback by free mom on daughter sex — 2007 01 14 21:07 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.