Norge: Arbeiderpartiet störst men under sin nivå i förra valet. Men regeringspartnern Senterpartiet ser ut att göra ett mycket bra val, och det går också bra för vänstern

8 september 2017 23:16 | Politik | Kommentering avstängd

Det regnar opinionsmätningar i Norge.

Men låt oss som vanligt starta med stortingsvalet 2013. Då blev resultatet det här:

Høyre 26,8 procent
Fremskrittspartiet 16,3 procent
Venstre 5,2 procent
Kristelig Folkeparti 5,6 procent
Senterpartiet 5,5 procent
Arbeiderpartiet 30,8 procent
Sosialistisk Venstreparti 4,1 procent
Rødt 1,1 procent
Miljøpartiet De Grønne 2,8 procent

Høyre och Fremskrittspartiet har sedan varit i regeringskoalition med parlamentariskt stöd från Venstre och Kristelig Folkeparti. Det sist nämnda partiet har haft en intern debatt om att byta sida, vill åtminstone inte ha en ny regering, där Fremskrittspartiet ingår.

I den regering som styrde Norge fram till valet 2013 ingick, utöver Arbeiderpartiet, också ett annat av mittenpartierna, Senterpartiet, samt Sosialistisk Venstreparti. SP har inte bytt sida och inte heller SV, men SV, som har haft låga opinionssiffror, har deklarerat, att man just nu avser att skärpa sin profil och agera på egen hand. Frågan är om det har hjälpt – men SVs opinionsstöd är högre än i valet. Rødt är också ett vänsterparti men för litet för att spela någon större roll i Stortinget; dock finns det mätningar där partiet närmar sig 4 procent-spärren. Kristelig Folkeparti verkar som villkor för att byta block ha, att Arbeiderpartiet överger SV som koalitionspartner och i stället väljer att samarbeta med, som nu, Senterpartiet och, som ny samarbetspartner, KrF.

Miljøpartiet De Grønne, som i princip är blockneutralt, har under lång tid legat under fyraprocentsspärren men har nu i en del mätningar lyckats kravla sig över den.

Måndagen den 11 september är det stortingsval I Norge, och under senare tid har det kommit mängder av opinionsundersökningar.

I den mätning Kantar TNS 1-6 september gjorde för TV 2 den 6 september minskar Arbeiderpartiet och ökar Høyre ungefär lika mycket, men Arbeiderpartiet är fortfarande större.

Høyre 24,6 procent (+ 0,4 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,8 procent (+ 0,1)
Venstre 4,3 procent (- 0,4)
Kristelig Folkeparti 4,5 procent (+ 0,1)
Senterpartiet 10,3 procent (+ 0,7)
Arbeiderpartiet 27,0 procent (- 0,5)
Sosialistisk Venstreparti 5,7 procent (+- 0)
Rødt 2,9 procent (- 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 3,7 procent (+ 0,3)

Venstre klarar spärren, medan MDG trots en liten ökning befinner sig under den och Rødt backar.

Också i den mätning Respons Analyse 4-6 september gjorde för Aftenposten, Bergens Tidende och Adresseavisen den 7 september minskar Arbeiderpartiet och ökar Høyre, men även här är Arbeiderpartiet större.

Høyre 24,7 procent (+ 0,8 procentenheter)
Fremskrittspartiet 14,3 procent (- 2,3)
Venstre 4,5 procent (- 0,4)
Kristelig Folkeparti 5,5 procent (+ 0,1)
Senterpartiet 9,9 procent (+ 1,1)
Arbeiderpartiet 25,6 procent (- 0,5)
Sosialistisk Venstreparti 7,3 procent (+ 1,1)
Rødt 3,3 procent (+ 0,7)
Miljøpartiet De Grønne 2,7 procent (- 2,0)

Här backar Fremskrittspartiet från en i förra mätningen i samma serie högre nivå. Både SV och Rødt ökar – märk att en del vänstersinnade, vanligen arbeiderpartiröstande, när Arbeiderpartiet ser ut att böja regeringssamarbeta med ytterligare ett mittenparti markerar mot detta genom att i opinionsundersökningar då markera mot detta genom att stödja något av de två vänsterpartierna.

I den mätning Ipsos MMI 4-6 september gjorde för Dagbladet den 7 september är Arbeiderpartiets ledning över Høyre större, detta trots att Arbeiderpartiet minskar mycket mer.

Høyre 23,2 procent (- 0,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 15,3 procent (+ 0,3)
Venstre 4,7 procent (+ 1,3)
Kristelig Folkeparti 5,5 procent (+ 0,1)
Senterpartiet 9,4 procent (- 0,6)
Arbeiderpartiet 27,2 procent (- 2,3)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ 0,3)
Rødt 3,5 procent (- 0,3)
Miljøpartiet De Grønne 4,4 procent (+ 1,8)

En del høyreväljare kan tänkas taktikrösta på Venstre för att rädda kvar den blå-blå regeringens mest lojala stödparti från att åka ur Stortinget.

Ipsos MMI gjorde 6-9 september en mätning, som publicerades i Dagbladet den 7 september och som gav följande resultat.

Høyre 23,2 procent (+ 0,1 procentenheter)
Fremskrittspartiet 15,2 procent (+ 0,3)
Venstre 4,7 procent (+ 1,3)
Kristelig Folkeparti 4,2 procent (- 0,2)
Senterpartiet 9,4 procent (- 0,6)
Arbeiderpartiet 27,2 procent (- 2,3)
Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ 0,3)
Rødt 3,5 procent (- 0,9)
Miljøpartiet De Grønne 4,4 procent (+ 1,9)

Också i den här mätningen klarar de flesta småpartierna spärren, och Rødt är ganska nära den.

Norfakta gjorde den 5-6 september en mätning, vars resultat publicerades i Nationen och Klassekampen den 8 september:

Høyre 25,8 procent (- 0,3 procentenheter)
Fremskrittspartiet 13,8 procent (+- 0)
Venstre 4,2 procent (+ 1,1)
Kristelig Folkeparti 5,3 procent (+ 0,6)
Senterpartiet 10,5 procent (+ 1,0)
Arbeiderpartiet 26,3 procent (- 0,6)
Sosialistisk Venstreparti 5,0 procent (+ 0,4)
Rødt 2,9 procent (+ 1,3)
Miljøpartiet De Grønne 4,5 procent (+ 2,4)

Jag avslutar dagens redovisning av opinionsmätningar med att konstatera, att Senterpartiet ser ut att göra ett valresultat, som gör det partiet ungefär dubbelt så stort som i förra stortingsvalet.

Och så några ord om varför Arbeiderpartiet riskerar att hamna under sitt mediokra resultat redan i förra valet. Det är inget större fel på det program partiet går till val på, men en del av partiets tidigare anhängare är inte förtjusta i att partiet vill återställa en del av de skatter den blå-blå regeringen har sänkt eller tagit bort. Använd i stället en del av de oljeintäkter som nu lagras för framtida behov! Sen finns det också bland en del av de traditionella och radikala arbeiderpartiväljarna en skepsis mot partiledaren Jonas Gahr Støre för att han relativt sent i livet blev medlem i Arbeiderpartiet och dessutom är förmögen. Det senare har borgerliga opinionsbildare och politiker eldat på genom att lyfta fram att han i sin aktieportfölj har värdepapper knutna till åtminstone något företag, där han nog inte borde äga aktier, och då har det inte hjälpt att han genast har lovat att göra sig av med de här aktierna.