Sommar i P1 med Richard Tellström

5 juli 2017 1:12 | Mat & dryck, Media, Musik, Ur dagboken | Inga kommentarer

Jag känner förstås till ”Historieätarna” i TV, där Lotta Lundgren och Erik Haag levde sig in i hur folk åt förr, men jag har egentligen aldrig, bortsett från någon enstaka titt, följt den här programserien. Alltså var jag heller inte medveten om att dagens Sommar-värd, Richard Tellström, har anlitats som expert vid dess tillkomst.

Tellströms ”Sommar” berör förstås den här programserien, men han framträder där mest i sin egen egenskap av etnolog och måltidsforskare, för övrigt en mycket sakkunnig kock. Hans främsta paroll där är ”Vi människor äter inte för att överleva utan för att leva”. Gällde det bara kroppen, kunde vi överleva även om vi bara åt foderpellets, anpassade till människor, men vi kan inte nöja oss med samma mat varje dag. Vidare, maten på din tallrik berättar vem du är.

Men vad man äter växlar. Matkulturerna i olika länder skiljer sig åt, även om resor, migration och kokböcker gör att också matkulturer blandas. Det här är inte heller nytt – mycket av det vi i dag upplever som traditionell svensk mat har sina rötter på andra ställen i Europa och resten av världen.

Det handlar då inte bara om att olika individer föredrar olika profil på sina måltider, och då syftar Tellström inte endast på att till exempel invandrare och flyktingar tar med sig delar av sin egen matkultur. Där har jag själv vittnat om hur gästerna på mitt 80-årskalas nyligen bjöds på ett estniskt ”kallt bord”, bland annat det surbröd jag under mina tidiga år lärde mig att älska.

Nej, matvanorna påverkas även av klasstillhörighet, till och med partival. Enligt en undersökning Tellström har gjort äter socialdemokrater mer knäckebröd, miljöpartister mer fullkornsbröd. Både sossar och sverigedemokrater äter mycket limpa.

I ”Historieätarna” uppehöll man sig inte särskilt mycket vid dryckerna till maten, detta för att smaken på till exempel olika viner inte går att förmedla via TV. Men Tellström noterade en del seder, till exempel att man på vårarna kunde tappa björksav och dricka det. Det här förekom faktiskt i min egen estniska barndom.

Tellström nämnde också en mindre hälsosam vana i gamla bondekök: Både ägarna till lantbruken och tjänstefolket kunde få en sup till morgongröten.

Han tog också upp svårigheten att kopiera äldre tiders mat, inte bara för att recepten är mer knapphändiga utan främst för att ingredienserna under tidernas lopp har försvunnit eller förändrats.

Men Tellström berättade också om sin personliga bakgrund och senare egna erfarenheter.

Han växte upp i Sollefteå och minns därifrån dels den ganska enahanda maten man ofta åt, dels att proportionerna i en måltid var präglade av knapphet, till exempel två köttbullar och sex potatisar var. Men när han var dagbarn i en lite mer välbeställd familj, fick han både mer mat och mer varierad mat – fast när dagmamman frågade vad han ville ha att äta, sa han oftast ”skafferistädning”, dagmammans benämning på en måltid, som byggde på rester av tidigare matlagning.

Våren 2001, när Sverige var ordförandeland i EU, ville den dåvarande statsministern Göran Persson (s) gärna visa upp vårt land för deltagarna i olika EU-möten, som följaktligen förlades till olika orter runt om i Sverige. Tellström själv var då måltidsforskare på LRF och fick hjälpa till med måltidskomposition, att hitta regional mat.

Han noterar mot slutet av programmet, att avvikande matval numera görs i mycket stor utsträckning, utan att detta grundas på medicinska eller ekologiska skäl – vår tids trend, mer bland kvinnor än bland män och mer i storstäder än på landet, är individualistisk och att folk då, ofta till restaurangkockarnas förtvivlan,
kräver att få individuellt anpassad mat – vi äter allt mer bredvid, inte med varandra.

Jag vet inte om det är överdriven vitsighet som får Richard Tellström att starta sitt musikval med en ganska tafflig låt, sjungen av Marianne Kock.

Men resten av musiken är bättre, ett omdöme som gäller även GerswinsSummertime” med Louis Armstrong och Ella Fitzgerald, där ju ”fish are jumping”.

Tellström visar sig ha en ganska varierad musiksmak – han spelar till exempel Amália Rodrigues (”Uma casa portuguesa”), Jackie Lee (”Just Like a Man”, när Lill Lindfors sjunger den ”En sån karl”), Bobbie EricsonsUtskärgård”, en låt av den italienske filmmusikmakaren Nino Rota, en komposition av Leonardo Vinci, ”Georgy Girl” med The Seekers och Birgit Nilsson och Georg Solti i ”Götterdämmerung” ur WagnersDer Ring des Nibelungen”.

No Comments yet »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^