Ísland: Dött lopp i senaste mätningen. Nytt parti kan avgöra genom att välja sida

28 oktober 2016 13:15 | Politik | Kommentering avstängd

I Ísland genomförs alltså val till Alltinget (Riksdagen) på lördag, den 29 oktober, och sedan länge står det klart, att partiernas nuvarande storlek i viktiga avseenden kommer att förändra den rådande fördelningen av mandat. Nya opinionsmätningar kommer in i det sista.

För dem som regelbundet läser min blogg är det politiska landskapet och partiernas ideologiska hemvist välbekanta, men för nytillkomna läsare startar jag med en repetition:

Ísland leds av en borgerlig koalitionsregering, bestående av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, och Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, sedan förre statminstern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på grund av skatteflykt hade tvingats avgå ur regeringen (alltså som statsminister) lett av Sigurður Ingi Jóhannsson. Jóhannsson har nyligen också tagit över ordförandeposten i Framsóknarflokkurinn. Båda partierna har 19 mandat i Alltinget (Riksdagen)

Mandatfördelningen i Alltinget är sedan det senaste valet (27 april 2013) den här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, nu alltså lett av den nye statsministern Sigurður Ingi Jóhannsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, lett av Oddný G Harðardóttir, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, numera lett av Óttarr Proppé, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

De här siffrorna har ändrats mycket, inte bara under den senaste krisen, och enligt en rad opinionsmätningar har ett nytt parti tagit sig över femprocentsspärren och det med råge. Det här bekräftas av ytterligare en mätning, gjord av Vísir. Det nya partiet heter Viðreisn (Renässans) och får i den här mätningen stöd av 10,5 procent (- 0,3 procentenheter jämfört med en mätning från samma källa tidigare i veckan). Inrikespolitiskt är det borgerligt och liberalt, ganska likt Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), utom på en punkt – dess ledare, Benedikt Jóhannesson, har för övrigt själv varit medlem i Självständighetspartiet. Här är det bärande skälet till att bilda ett nytt parti att den sittande borgerliga regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om folkomröstning i EU-frågan. Jóhannesson är nämligen en mycket övertygad EU-anhängare. Det här har säkert bidragit till att locka arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulifsins ordförande Þorsteinn Viglundsson, av vissa karaktäriserad som ”liberal högersosse”, samt den tidigare självständighetspartisten Pawel Bartoszek att ansluta sig till det här nya partiet. Den mest överraskande nyheten om partiet är emellertid, att Heiða Kristin Helgadóttir, grundare av partiet Ljus framtid, nu i stället arbetar aktivt i Renässans’ valkampanj. Det senare utan att för egen del ha blivit medlem – hon säger sig för övrigt vara mest besjälad av att motarbeta gamla partier och partistrukturer. Så på vilken sida lägger Renässans sina röster i Alltinget? Det kan avgöra vilket slags regering Ísland får efter valet. Men stödet kommer inte att vara villkorslöst.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), det regeringsparti som för egen del inte har varit berört av den pågående politiska krisen, får i den aktuella undersökningen stöd av hela 27,3 procent (+ 2,2). Märk här att partiet inte bara i den här undersökningen med dess mycket höga siffra fortsatt är Íslands största parti. Det har i och för sig förlorat röster till nykomlingen/utmanaren Renässans men har också vunnit nytt stöd, främst från tidigare anhängare till koalitionspartnern Framstegspartiet. Självständighetspartiet har sitt starkaste stöd bland äldre väljare: 25 procent av dem som har fyllt 60 röstar på partiet. Dessutom har partiet högre stöd bland män än bland kvinnor.

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), som alltså är i koalition med Självständighetspartiet, får i den här mätningen 9,9 procent (+ 1,3). Det verkar alltså inte ha hjälpt att byta partiledare. I föra valet fick Framstegspartiet lika många mandat som Självständighetspartiet, vilket dock delvis var en effekt av att det isländska valsystemet gynnar landsbygdsvalkretsar – och Framstegspartiet är Íslands motsvarighet till Centerpartiet. Det här kommer att få till effekt att Framstegspartiet av allt att döma ändå kommer att få fler mandat än det i dag i opinionsmätningarna större Renässans.

Hur som helst, ingenting tyder på att dagens borgerliga koalitionsregering kommer att kunna sitta kvar utan att få stöd från ytterligare ett parti, främst då Renässans.

Raketen i isländsk politik har under lång tid varit Píratar (Piratpartiet), som från att ha varit minsta parti i valet sedan under en period har tävlat med Självständighetspartiet om positionen som största parti – dock har stödet under senare tid dalat. I den här aktuella mätningen backar, efter en mellanliggande uppgång, åter Piratpartiet med 1,9 procentenheter till 18,4 procent. I de artiklar jag i svensk press har läst om det isländska valet överdrivs i flera fall Piratpartiets aktuella storlek – kan hända har skribenterna förvillats av det faktum att partiet ju i dag jämfört med förra valet, då det var minsta parti, har blivit en maktfaktor. Piratpartiet har ett mycket starkt stöd framför allt bland de unga väljarna – i intervallet 18-29 år ger hela 39 procent sin röst åt Piratpartiet – men man ska kanske då också påminna sig, att äldre väljare brukar vara mer benägna än de yngsta att också bruka rösträtten på valdagen.

Piratpartiet har ju fört samtal med tre andra partier i opposition, inte med förutsättningen att en av dem bildad regering nödvändigtvis måste ledas av någon från Piratpartiet.

Det andra nya partiet i det isländska Alltinget från förra valet, Björt framtíð (Ljus framtid), har haft ledarkris och nu under ett och ett halvt år legat under landets femprocentsspärr. I några mätningar på sista tiden har partiet dock kommit över spärren. I den aktuella mätningen ökar stödet med 1,2 procentenheter till 6,3 procent, men den siffran ligger ju inte så högt över den 5 procents-spärr, som tillämpas i de isländska valen.

Återstår landets två vänsterpartier.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) gjorde ett uselt resultat i förra alltingsvalet, och efter en serie usla mätresultat kan partiet nu notera ett stöd om bara 5,7 procent (- 0,3), alltså farligt nära spärren. Socialdemokratin, som förr hörde till landets större partier och också har innehaft statsministerposten, är i dag Íslands minsta parti. Partiet tappar åt alla håll: väljare går till Piratpartiet, Gröna Vänstern och Renässans.

Att Socialdemokraternas nya partiledare inte riktigt har lyckats vända partiets trend har säkert bidragit till att förre partiledaren, Árni Páll Árnason, som tvingades avgå, har beslutat sig för att åter kandidera till en plats i Alltinget, den här gången i den sydvästra valkretsen. Dock fick han där en lite oväntad utmanare. Den som också ville ha förstaplatsen på den aktuella listan var Margrét Tryggvadóttir, som under en tidigare mandatperiod har företrätt den så kallade Medborgarrättsrörelsen i Alltinget men som sedan, när hon i stället kandiderade för Gryning, inte blev invald. Margrét har tidigare inte tillhört Samfylkingin men ställer nu upp på Socialdemokraternas lista för att hon gillar den nya partiledaren Oddný G Harðardóttir. Nu har dock Margrét Tryggvadóttir manövrerats bort inte bara i förre partiledarens valkrets utan också i ytterligare en i Reykjavík: principen om varannan man, varannan kvinna har satts ur spel genom att man också har infört en åldersregel.

Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), förr i världen kommunistiskt men i dag ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, har allt mer kommit att bli ett rödgrönt vänsteralternativ. Sina tapp har partiet gjort främst till Piratpartiet, men Gröna Vänstern ligger ändå på en för ett vänsterparti mycket hög nivå. Partiet är starkast bland kvinnor. Hela 23 procent av kvinnorna avser att rösta på partiet. Enligt den nu aktuella opinionsmätningen skulle partiet få 16,4 procent (+- 0). När partiet låg som högst nämndes rent av dess unga kvinnliga ledare, Katrín Jakobsdóttir, som statsminister i den kommande regeringen. Nu är läget betydligt mer osäkert, men hon nämns ändå – hon är som person mycket populär – fortfarande som tänkbar regeringsbildare.