Ísland: Kris i Centern. Väljarrörelser inom det borgerliga blocket. Socialdemokratin i fortsatt kris

Ísland leds av en borgerlig koalitionsregering, bestående av Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, och Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, sedan förre statminstern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson på grund av skatteflykt hade tvingats avgå i regeringen (alltså som statsminister) företrätt av Sigurður Ingi Jóhannsson. Båda partierna har 19 mandat i Alltinget (Riksdagen).

Mandatfördelningen i Alltinget är sedan det senaste valet (27 april 2013) den här:

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), ett borgerligt både liberalt och konservativt parti, lett av Bjarni Benediktsson, 19 mandat, 26,7 procent
Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet), ett liberalt och centristiskt parti, fortfarande lett av den från statsministerposten till avgång tvingade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, 19 mandat, 24,4 procent
Samfylkingin (Samlingsfronten), ett socialdemokratiskt parti, numera lett av Oddný G Harðardóttir, 9 mandat, 12,9 procent
Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna), ett ekosocialistiskt och feministiskt parti, lett av Katrín Jakobsdóttir, 7 mandat, 10,9 procent
Björt framtíð (Ljus framtid), ett liberalt parti, numera lett av Óttarr Proppé, 6 mandat, 5,1 procent
Píratar (Piratpartiet), ett populistiskt parti, lett av Birgitta Jónsdóttir, 3 mandat, 5,1 procent

De här siffrorna har ändrats mycket, inte bara under den ovan omtalade krisen, och enligt de senaste opinionsmätningarna har ett nytt parti tagit sig över femprocentsspärren och det med råge. Det här framgår av tre olika opinionsmätningar, som jag här redovisar i klump men i tidsföljd: en för Frettablaðið, publicerad 26 september, en utförd av MMR och tillgänglig 29 september och en gjord av Gallup för RÚV, publicerad i början av oktober.

Det nya partiet heter Viðreisn (Renässans) och får i de nämnda mätningarna stöd av 7,3 procent (+ 0,5 procentenheter), 12,3 procent (+ 0,8) respektive 13,4 procent (+ 0,2). Inrikespolitiskt är det borgerligt och liberalt, likt Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), utom på en punkt – dess ledare, Benedikt Jóhannesson, har för övrigt själv varit medlem i Självständighetspartiet. Här är det bärande skälet till att bilda ett nytt parti att den sittande borgerliga regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om folkomröstning i EU-frågan. Jóhannesson är nämligen en mycket övertygad EU-anhängare. Det här har säkert bidragit till att locka arbetsgivarorganisationen Samtök atvinnulifsins ordförande Þorsteinn Viglundsson, av vissa karaktäriserad som ”liberal högersosse”, samt den tidigare självständighetspartisten Pawel Bartoszek att ansluta sig till det här nya partiet.

Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), det regeringsparti som för egen del inte har varit berört av den pågående politiska krisen, hamnar i den första av de aktuella undersökningarna på 34,6 procent (+ 7,2), men får i den andra bara 20,6 procent (- 2,1). I den senaste mätningen stöds partiet av 23,7 procent (- 1,8). De två senaste resultaten kan tolkas som att partiet har tappat väljare till Renässans.

Framsóknarflokkurinn (Framstegspartiet) får i den första mätningen 12,6 procent (+ 1,8 procentenheter), i den andra 12,2 (+ 1,2) och i den senaste 8,2 procent (- 1,2). Som jag har berättat, tvingades ju Sigmundur Davíð Gunnlaugsson bort från statsministerposten. Dock stannade han kvar som partiordförande. Men nu har han avsatts även från partiordförandeposten och ersatts av Sigurður Ingi Jóhannsson, som tog hans plats i regeringen. Gunnlaugsson lämnade förbittrad partikongressen. Han har stor uppbackning bland partimedlemmarna, så det ska bli intressant att se, vilka följder det här får.

Raketen i isländsk politik har under lång tid varit Píratar (Piratpartiet), som från att ha varit minsta parti i valet sedan har tävlat med Självständighetspartiet om positionen som största parti. I de aktuella mätningarna stöds partiet av 19,9 procent (- 9,9 procentenheter), 21,6 procent (- 1,1) och 20,6 procent (- 2,5).

Det andra nya partiet i det isländska Alltinget, Björt framtíð (Ljus framtid), har haft ledarkris och nu under ett halvår legat under landets femprocentsspärr men såg ett tag ut att klara den. I de aktuella mätningarna ligger partiet på 3,6 procent (+ 1,6 procentenheter), 4,9 procent (+ 0,8) respektive 4,7 procent (+ 1,8), alltså fortfarande under femprocentsspärren.

Återstår landets två vänsterpartier.

Socialdemokratiska Samfylkingin (Samlingsfronten) gjorde ett uselt resultat i förra alltingsvalet, och det ser inte mycket bättre ut för partiet den här gången. Partiet får i de aktuella undersökningarna 5,9 procent (- 1,7 procentenheter), 9,3 procent (+ 1,2) respektive 8,5 procent (- 0,2).

Att Socialdemokraternas nya partiledare inte har lyckats vända partiets nedåtgående trend har säkert bidragit till att förre partiledaren, Árni Páll Árnason, som tvingades avgå, har beslutat sig för att åter kandidera till en plats i Alltinget, den här gången i den sydvästra valkretsen. Dock har han där fått en lite oväntad utmanare. Den som också vill ha förstaplatsen på den aktuella listan är Margrét Tryggvadóttir, som tidigare har företrätt den så kallade Medborgarrättsrörelsen i Alltinget men som sedan, när hon i stället kandiderade för Gryning, inte blev invald. Margrét har tidigare inte tillhört Samfylkingin men ställer nu upp på Socialdemokraternas lista för att hon gillar den nya partiledaren Oddný G Harðardóttir. Nu har dock Margrét Tryggvadóttir manövrerats bort inte bara i förre partiledarens valkrets utan också i ytterligare en i Reykjavík: principen om varannan man, varannan kvinna har satts ur spel genom att man också har infört en åldersregel.

Socialdemokraternas kris har säkert bidragit till att det har gått bättre för Vinstrihreyfingin – grænt framboð (Vänsterpartiet – de gröna). I de aktuella mätningarna får partiet 12,9 procent (+ 0,1 procentenheter), 11,5 procent (- 1,7) respektive 15,6 procent (+ 1,2).