Estland fortfarande utan ny president

Efter lördagens två omröstningar i den särskilt sammankallade församlingen för val av ny president har Estland fortfarande inte lyckats utse någon ny president.

Omröstningsresultaten blev, åtminstone om man ser till väljarnas preferenser i de opinionsundersökningar som genomförts, mycket avvikande – men det är ju inte genom medborgarnas direkta val president utses i Estland.

I den första av de två omröstningarna i den särskilda valförsamlingen segrade den partilöse juristen Allar Jõks, som hade fått stöd av två mindre partier, Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fosterlandet och Res Publica) och Vabaerakond (Fria partiet), med 83 röster. Tvåa, med 81 röster, kom det stora borgerliga partiet Reformierakonds (Reformpartiets) kandidat Siim Kallas. På tredje plats kom Keskerakonds (Centerpartiets) Mailis Reps med 79 röster, och fyra blev den partilösa utrikesminstern Marina Kaljurand med 75 röster. Sist hamnade Mart Helme med bara 16 röster.

Rösthemlighet tillämpas, men man kan förstå att Kallas och Reps främst fick uppbackning av sina respektive partier. Kaljurands frästa stöd fanns i den socialdemokratiska gruppen. Reps har till media sagt, att Centerns partiledare Edgar Savisaar nog fick en del av de många centerpartisterna att inte rösta på henne, och för det talar, att den milt talat självsvåldige Savisaar har visat sig vara emot konkurrenter av olika slag inom partiet.

Hur som helst, vidare till andra omgången gick nu enligt reglerna de två som hade fått flest röster, Allar Jõks och Siim Kallas, och i den omröstningen vann Kallas med 138 röster mot 134 för Jõks.

Men det betyder för den skull inte, att Kallas har valts till president – för det måste man få majoriteten av valmännens röster, och ganska många av dessa tycktes inte gilla någon av de kandidater, som nu var kvar i racet. Av de 333 valsedlarna var 57 märkta med kryss och 3 ogiltiga. Ett valkuvert var tomt.

Det senare tyder på att en stor grupp av valmännen inte vill välja mellan just Kallas och Jõks – det här utfallet betyder nämligen, att frågan nu ska avgöras i Riigikogu (Riksdagen), och vilka som kommer att ställas mot varann där är en ny fråga på dagordningen; det finns nu möjlighet att lansera helt nya kandidater. Siim Kallas har i en intervju sagt, att om han inte blir vald av den särskilda valförsamlingen, lägger han av, står inte längre till förfogande – men skulle han den här gången garanteras tillräckligt stöd, är han kanske beredd att ompröva sitt ställningstagande. Mart Helme har fått så få röster, att han nu borde ha vett att kliva av kampanjen. Allar Jõks ska man naturligtvis inte räkna bort efter de framgångar han har haft, men finns det något större parti som skulle kunna tänkas stödja honom vid en omröstning i Riksdagen? Mailis Reps behöver också stöd från något annat stort parti för att kunna komma i fråga.

Får hon inget sådant stöd, vore det logiskt för Centern med dess stora medlemskader av ryssar och många ryska väljare att stödja valet av Kaljurand, och om nu Kaljurand fortsätter att kandidera och Kallas verkligen hoppar av, är det väl inte uteslutet att Reformpartiet, för att få åtminstone någon glädje av det här valet, i stället stöder Kaljurand.

Sossarnas riksdagsröster har hon tidigare, och hur det än går i fortsättningen, tror jag inte att Estlands ryssar glömmer bort, vilket parti det var, som tidigt slöt upp bakom Kaljurand.