Kan man vara ryss och bli president i Estland?

15 april 2016 17:57 | Politik | 2 kommentarer

Estland fick under sovjetockupationen en ganska stor rysk minoritet, som inte hade någon motsvarighet före sovjettiden. Helt konfliktfritt har det här inte varit, men den återupprättade självständigheten innebar inte, att de många nytillkomna ryssarna skickades ut ur landet, och gradvis har en stor del av dem, bland annat efter att ha avlagt språkprov, beviljats estniskt medborgarskap och rösträtt även i riksdagsvalen.

Det finns numera fullt upp av ryssar, som är väl integrerade i det estniska samhället, och landets socialdemokratiska parti, Sotsiaaldemokraatlik Erakond, har rent av valt en relativt ung ryss, Jevgeni Ossinovski, till sin ordörande, och Ossinovski sitter i regeringen.

Det närmast nyliberala Reformierakond (Reformprtiet), som leder koalitionsregeringen, har till posten som utrikesminister utsett en dam som heter Marina Kaljurand. Efternamnet (ungefär Bergstrand) är estniskt, men eftersom hon är dotter till en ryss och en lettiska, hette hon som ogift Rejevskaja i efternamn.

Hon är högst kompetent på sin post, detta kanske för att hon före utnämningen till utrikesminister var estnisk diplomat, i länder som USA, Canada, Mexico och Kazakstan.

I den pågående diskussionen om vem som ska efterträda den forne (S)-ledaren Toomas Hendrik Ilves som landets president – hans ämbetstid går ut – har allt flera pekat på Marina Kaljurand, och hon förefaller också vara intresserad.

Mot en sådan utveckling har en ledande politiker i Estlands i dag mest främlingsfientliga parti, Eesti Konservatiivne Rahvaerakond, Estlands konservativa folkparti, Martin Helme, reagerat: En ryss (Kaljurand har alltså både ryskt och lettiskt påbrå) bör inte väljas till Estlands president.

Det nämnda partiet är byggt på resterna av ett landsbygdsparti, vars vänsterflygel, bland dem många av partiets ledande politiker, anslöt sig till Socialdemokraterna. Sen har resten plus nytillskott rört sig åt höger.

Estlands president under övergångstiden i riktning mot återvunnen självständighet var Arnold Rüütel, i yngre dar kommunist men sen medlem i det landsbygdsparti med stöd från många med kolchosbakgrund som alltså sprack i två delar. Rüütel, som valdes till hedersmedlem i det här landsbygdspartiet, valde – kanske därför – att stanna kvar där, men nu tycks han ha fått nog av sitt gamla partis allt mer uttalade främlingsfientlighet och har offentligt tagit avstånd från Helmes attack mot Kaljurand.

2 kommentarer

  1. Jag brukar åka till Tallinn ibland med min ukrainska hustru (med ryska som modersmål). Det har slagit mig många gånger hur gångbar ryskan är i Tallinn. Åker vi taxi, talar chauffören alltid ryska, dock ibland med en estnisk accent som även jag (med min enkla ”restaurang-ryska”) lätt kan höra. I affärer, apotek osv. går också ryskan som regel bra.

    Bland yngre märker jag dock att man hellre pratar engelska än ryska.

    Comment by Mats Larsson — 2016 04 18 17:41 #

  2. Till Mats Larsson: Också jag har noterat det här fast från en annan utgångspunkt. Vid ett relativt tidigt besök i Tallinn, när jag var på en restaurang i centrala Tallinn för att äta lunch och försökte beställa på estniska, förstod servitören helt uppenbart inte vad jag sa.

    Äldre ester talar ryska, eftersom de fick lära sig det i skolan och kunskaper i ryska behövdes i många sammanhang.

    Men sen har kunskaperna i ryska minskat utom bland ryssarna i landet. Yngre människor lär sig helt enkelt inte ryska utan i stället engelska, som de anser är mer användbart och mer internationellt gångbart.

    Comment by Enn Kokk — 2016 04 18 22:30 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^