Norge: Sosialistisk Venstrepari ur sin kris?

Sosialistisk Venstreparti har enligt opinionsmätningarna länge levt farligt, i en rad mätningar legat under fyraprocentsspärren, även om partiet med 4,1 procent i stortingsvalet 2013 hamnade precis ovanför spärren. I en mätning, gjord under perioden 22-29 februari, av Norstat för Vårt Land, ökar nu SV med 1,1 procentenheter och stöds då av 5,7 procent. Vi får väl se, om den här nya trenden bekräftas av andra undersökningar, men om den här uppåtgående trenden finns där, kan man gissa att SV-ledaren Audun Lysbakkens självständighetsförklaring – SV kommer inte att vara del av det tidigare formaliserade rödgröna samarbetet – kan ha spelat en roll. Jag kan också tänka mig att Arbeiderpartiets kompromisshållning gent emot den blå-blå regeringen i flyktingfrågan plus det stora socialdemokratiska partiets allmänt suddigare profil kan ha spelat roll.

För den här tolkningen talar också att det lilla yttervänsterpartiet Rødt, som också står för de här hållningarna men som stortingsalternativ är lite för litet, minskar med 0,9 procentenheter till 1,5 procent – i stortingsvalet 2013 fick Rødt 1,1 procent.

Arbeiderpartiet har i den här mätningen en stor tillbakagång, 2,3 procentenheter, och hamnar då på 31,2 procent, obetydligt över sitt resultat i stortingsvalet, 30,6 procent. Då ska man komma i håg att partiet under en period var uppe och nosade på 40-procentsstrecket.

Kvar på den rödgröna sidan finns fortsatt Senterpartiet, som i valet 2013 stöddes av 5,5 procent. I den aktuella mätningen ökar partiet med 1,4 procentenheter till 6,3 procent.

Ett annat mittenparti, Kristelig Folkeparti, som i stortingsvalet fick 5,6 procent, vacklar internt om vilken sida det ska stå på. Det är nu en del av regeringsunderlaget för den blå-blå regeringen, men många av dess regionala och lokala ledare är inne på att byta till den röd-gröna sidan; senast har partiledaren hotat med sidbyte. En del av partiets väljare tycker måhända då, att partiet velar för mycket, så i den aktuella mätningen minskar partiet med 0,6 procentenheter till 4,9 procent.

I mitten finns också liberala Venstre, som i valet fick 5,2 procent. Liksom KrF fungerar det här partiet som stödparti åt den blå-blå regeringen, och partiledaren driver konsekvent linjen, att Venstre inte ska byta politisk sida. Venstre går i den här mätningen varken upp eller ner, men partiet ligger med nu 3,6 procent fortsatt under spärrgränsen.

Den blå-blå regeringen har politiskt tuffat till sig och får nu, efter långvarig kris, ökat stöd.

Det ledande regeringspartiet Høyre ökar i den här mätningen med måttliga 0,2 procentenheter och får då 25,9 procent, vilket dock fortfarande är lägre än partiets valresultat 2013, 26,8 procent.

Rejält uppåt, + 2,5 procentenheter, går det däremot för populistiska Fremskrittspartiet, som därmed är uppe i 17,1 procent, således mer än de 16,3 procent partiet fick i stortingsvalet 2013. Då ska man veta att FrP under en lång tid var nere på 10-procentsstrecket och till och med under det.

Det blockneutrala Miljøpartiet De Grønne, som länge såg ut att klara spärren, är nu strax över sitt valresultat från 2013, 2,8 procent. Det backar i den här mätningen med 0,7 procentenheter och får då stöd av 3,0 procent. Även MDG kan ha tappat sympatisörer till SV, väljare som tidigare kan ha röstat på just SV.