Helga Henschen: Vägen till Rebella

Jag är sekreterare i det litterära och konstnärliga sällskapet Helga Henschens Vänner. Bland annat brukar jag i den egenskapen på Tradera leta efter böcker av och om Helga Henschen eller illustrerade av Helga; föreningen har ett växande Helga Henschen-bibliotek.

Just nu har jag köpt in pocketupplagan av hennes ”Vägen till Rebella”.

I Aktuellt i politiken (s) nummer 19 1981 (29 oktober) hittade jag min recension av boken:

Helga

Helga Henschens ”Vägen till Rebella” (Prisma, rikligt illustrerad med författarinnans teckningar och med fotografier) är en helt underbar bok. Unna dig glädjen att läsa den!

Framför allt är bokens första del (också första halvan av boken), ”Bilder ur barndomen”, en läsupplevelse. I korta bilder – det märks att Helga också är bildkonstnär – träder de fram: Helga själv, syskonen, föräldrarna, släkten, kamraterna, huset, upplevelserna, fantasierna. Någon så fin barndomsskildring har inte skrivits på bra länge.

Också mycket av det övriga är inte bara läsvärt utan bra. Sammantaget ger de olika delarna – andra delen kallas ”Den Bevingade” och handlar om Helgas liv tillsammans med Ralf Parland, tredje delen heter ”Clowntime is over” och handlar om ett politiskt uppvaknande och en ny verklighetsförankring och fjärde delen heter ”Resa, leva, arbeta” – Helgas utvecklingshistoria, om än bitvis i alltför fragmentarisk form.

Många läsare kommer att tro att det Helga skriver inte är en självbiografi utan skrönor, broderingar, fantasier. Jag känner inte Helga tillräckligt bra för att kunna gå i god för samtliga fakta, men dels vet jag att enstaka händelser som jag har egen kännedom om har ägt rum, dels är jag övertygad om att eftersom Helga är den hon är så måste allt det här ha hänt henne, och det precis som hon beskriver sina upplevelser.

Det finns sakfrågor där jag inte är ense med Helga. Det finns hos henne själv och i de konfrontationer med verkligheten hon beskriver i ”Vägen till Rebella” ibland en aningslöshet och en brist på självbevarelsedrift som är min egen personlighet främmande. Ändå älskar jag denna människa med hennes öppenhet och värme och i grunden så riktiga värderingar. Må hennes Gud (som jag inte tror på) skydda henne mot allt ont! Vi behöver henne bland oss.

***

Läs mer om Helga ovan under Kulturspegeln, Prosa & lyrik, Henschen, Helga.