Debatt om antal flyktingar i Estland

4 september 2015 23:50 | Politik | 20 kommentarer

I Estland finns det, liksom i grannlandet Lettland, ett motstånd mot att ta emot ett större antal flyktingar – frågan aktualiseras ju av den ström av ickeeuropeiska flyktingar som nu försöker ta sig norrut bland annat genom Ungern.

Självfallet finns det också i de östeuropeiska länderna ett visst flyktingmotstånd med rötter i fascistiska och rasistiska föreställningar, men en större roll spelar nog den svagare ekonomiska kapaciteten, i de baltiska staterna sannolikt också de integrationsproblem inflyttningen av oerhört många ryssar under den sovjetiska ockupationen har skapat, människor som till inte obetydlig del fortfarande inte riktigt behärskar språket i de länder där de har kommit att bo även efter baltstaterans frigörelse.

Det jag skriver här är inte menat som något försvar av främlingsfientlighet, bara ett försök att analysera mekanismerna bakom motståndet.

Hur som helst, under sommaren har motståndet mot att ta emot fler flyktingar ökat i Estland, detta enligt undersökningar gjorda av opinionsmätningsinstitutet Turu-uuringute AS. Denna förändring är föranledd av att Estland har föreslagits ta emot 150-200 ytterligare flyktingar. Medan 41 procent accepterade en sådan flyktingkvot i början av sommaren, är antalet positiva nu nere i 22 procent.

Fast möjligen är det inte det ovan nämnda låga antalet nytillkommande flyktingar som är den egentliga orsaken till det här motståndet. Bakom detta ligger sannolikt spekulativa artiklar i tidningar som Daily Mail enligt vilka Estland borde ta emot långt fler flyktingar – en siffra som har nämnts är 3.200, detta i samband med diskussionen om att behöva placera 160.000 flyktingar.

Om detta handlar en artikel i kvällstidningen Õhtuleht, där tidningen intervjuar inrikesministern och reformpartisten Hanno Pevkur. Pevkur försvarar det relativt lilla antalet flyktingar för Estlands del med en serie siffror: Estlands befolkning utgör 0,26 procent av den i Europeiska unionen, så det antal flyktingar man har lovat ta emot är en rimlig andel.

Men man kan förstås göra andra typer av jämförelser: Libanon härbärgerar 258 flyktingar per 1.000 invånare, medan till exempel Finlands flyktingandel är 2,8 per 1.000 och Estlands 0,09 per 1.000, detta enligt UNHCRs statistik.

20 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Vi i västvärlden måste dela med oss nu. Vi kanske får det lite sämre själva, men det får vi baske mig stå ut med! Vi kan dra ner MYCKET på vår levnadsstandard och ändå ha det fullkomligt drägligt. (Jag gör undantag här för s k fattigpensionärer, långtidsarbetslösa, obemedlade småbarnsföräldrar etc.)

    Comment by Dorothea — 2015 09 05 0:23 #

  2. Har man inte genom deporteringar av esterm letter och litauer österut och en kraftig inflyttning av ryssar försökt göra balterna till minoritetsfolk i sina egna länder, med avsikt att de med tiden helt skall assimileras i den ryska befolkningen?

    Har man inte som mål att de inflyttade ryssarna i de baltiska staterna ska uppfatta sig själva som lika mycket ester, letter och litauer som ryssar? Är varje utslag av nationell självbevarelsedrift utslag av främlingsfinetlighet eller t.o.m. rasism?

    Comment by Lars Flemström — 2015 09 05 0:27 #

  3. Just Libanon är inte att förvåna. Under den franska kolonialeran under mellankrigstiden styrdes Libanon och Syrien gemensamt som en del av flera mindre stater tillsammans. Släktskap över gränsen har förekommit genom alla tider. Efter självständigheten har Syrien som det enda grannlandet Libanon har kontakter med (Israel har sedan självständigheten gått bort av ett flertal och komplicerade skäl, dock är det inte samma sak som att det inte förekommit kontakter mellan olika grupper) dominerat libanesisk politik såväl före som under och efter inbördeskriget 1975-1990. Det var först 2005 som de sista syriska trupperna lämnade Libanon. Innan det syriska inbördeskriget brukade syrierna använda hamnen i Beirut för varuhandeln (de egna hamnarna användes främst av militären och hela kusten står fortfarande på Assads sida, men inte minst att avståndet mellan Damaskus och Beirut är ojämförligt mycket närmre än mellan exv. Damaskus och Latakia). Hade de franska kolonialmakterna agerat annorlunda kunde Syrien och Libanon ha blivit ett land, eller så hade Syrien splittrats upp i fler länder så som det var i början av kolonialperioden ( wikipedia är en bra källa för att visa på dessa lägen i historien: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4a/French_Mandate_for_Syria_and_the_Lebanon_map_en.svg ) Utom Libanon gick alla de staterna som förekommer på kartan av olika skäl upp i Syrien mellan 1920-1940 (utom Hatay där Turkiet intervenerade och behöll).

    Ett snarlikt fall var när Sovjetunionen krigade i Afghanistan under 1980-talet och Iran (som själva befann sig i krig mot Irak vid samma tid med stora flyktingströmmar mot städer som låg bortom irakiska stridsplans räckvidd. Mashdad blev på så vis Irans andra största stad genom alla in- och uthemska flyktingar) tog emot och inhyste merparten av alla afghanska flyktingar, cirka 2-3miljoner främst darisktalande men även en del pashtuntalande (båda språken tillhör Afghanistans majoritetsspråk och talas av uppskattningsvis 80% av alla afghaner, samt att dari- och pashtuns språkområden ligger intill den iranska gränsen). Det som aldrig refererades i väst var/är att dari/pashtun och persiska/farsi i grunden är samma språk likt svenska/norska/danska med viss annorlunda vokabulär (liksom tajik i Tajikistan, där ryssarna införde kyrilliskt alfabet efter revolutionen för att skapa en ”tajikisk” identitet skild från det persiska skriftspråket). ”Dari” är för den delen samma ord som parsi/farsi (då konsonanten p inte ingår i arabiskans register kallade de arabiska erövrarna på 600-talet provinsen Parsi där perserna kommer från för ”farsi”, ”dari” är i sin tur ett afghanskt uttal av ordet parsi). Sedan 1980-talets krig har dari/pashtun-talare varit ett klassmärke i Iran eftersom det var då de flesta moderna iranier över hela landet kom i kontakt med de afghanska flyktingarna varav lågstatusjobben snabbt fylldes på av afghaner. Religionen i Afghanistan och Iran skiljer sig åt (Iran är shiamuslimskt till 95%, Afghanistan är sunnitiskt till 90%). Men några större ”kulturkrockar” ifråga om språk och seder var det inte vilket man ifall man bara följt västerländska medier lätt hade kunnat bibringas i eftersom de afghanska flyktingarna i medierna tillhörde skilda etniska kategorier från iranierna.

    Comment by Karl Magnason — 2015 09 05 0:57 #

  4. Till Dorothea: Jag håller helt med dig!

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 05 12:39 #

  5. Till Lars Flemström: Massinflyttningen av ryssar i Estland och ännu mer Lettland hade säkert det här bisyftet – de baltiska staterna hade ju inte före ockupationen under andra världskriget några ryska minoriteter att tala om, och de var accepterade som fullvärdiga medborgare.

    Under den nya självständighetseran har de här ryssarna inte kastats ut, men man har ställt integrationskrav, framför allt kunskap i landets nationalspråk, för medborgerskap och rösträtt i riksdagsval.

    Nej, det här handlar inte om rasism, och välintegrerade ryssar betraktas också som fullvärdiga medborgare. Alltså förekommer det i dag ryssar också i den estniska politiken – Estlands socialdemokratiska parti, annars dominerat av ester, har till och med nyligen valt en ryss till sin ordförande.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 05 12:54 #

  6. I Sverige kallas det rasism att ställa krav på viss språkkunskap för medborgarskap.

    Comment by Leif — 2015 09 05 19:19 #

  7. Enn, man måste nog skilja på att härbärgera flyktingar i flyktingläger som i Libanon el Turkiet och att ge dem asyl i ett land. Kostnaden i ett läger bekostas väl huvudsakligen av UNHCR m fl organisationer, där kostnaden för en flyktings uppehälle är en bråkdel av kostnaden under och efter asylgivning i något land. Visst skulle väl vi kunna ha flyktingläger här också och i övriga Europa i väntan på att krigen tar slut. Det vore nog humanare att sprida ut flyktinglägren än att ha dem koncentrerade till några få länder. De flesta önskar väl återvända så fort krigen tar slut så asylsökandet borde väl därför kunna hamna på en hanterbar nivå. Varför hör man aldrig om en sådan lösning? Är det en orimlig oetisk tanke att upprätta sådana läger i Europa?

    Comment by Lasse H — 2015 09 05 21:54 #

  8. Till Leif Andersson: När de estniska flyktingarna kom till Sverige, krävde också Sverige språkkunskap för att man skulle få medborgarskap. Provet var inte avancerat, men man skulle till exempel hyggligt begripa svensk text.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 05 22:14 #

  9. Till Lasse Hallenfur: När in emot 30.000 estniska flyktingar kom till Sverige under slutet av andra världskriget, hamnade också de/vi inledningsvis i läger – min familj bodde till exempel i Flickskolans aula i Härnösand. Men trots att inga baltiska flyktingar på den tiden hade för avsikt att stanna utan ville återvända så snart det gick, slussades de så snart det gick ut på jobb runt om i samhället. Min pappa och ingifte morbror hamnade till exempel i skogsarbete. Varför skulle man, när man ju vet att flyktingskap ofta blir långvarigt, ibland livsvarigt, inte integrera flyktingarna i normalt samhällsliv så långt det går?

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 05 22:24 #

  10. forts på föreg inlägg:
    Om flyktingar skulle föredra läger i Europa kunde dessa människor transporteras dit på säkra sätt så att tragedierna i Medelhavet kunde undvikas. Det är väl tom möjligt att Europas ca 700 milj invånare med lätthet skulle kunna införliva alla flyktingar, i Libanons, Turkiets o Egyptens läger, i sin befölkning, tillfälligt el permanent. Är detta en utopi?

    Comment by Lasse H — 2015 09 05 22:33 #

  11. Till Lasse Hallenfur: Bättre spridning är naturligtvis bättre än det vi nu ser, men varför ska flyktingarna interneras i läger och passiviseras? De bör som medborgarna i det land där de hamnar få arbeta för brödfödan, bostaden och så vidare.

    En vinst med det här vore ju dessutom att de, om de faktiskt så småningom kan återvända hem, har kommit i kontakt med andra livsstilar och trosuppfattningar et cetera än de som präglade det samhälle de kom ifrån.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 05 22:45 #

  12. Jag håller med dig Enn. Givetvis skall lägervistelse bara vara tillfällig. Om alla länder hade samma asylgivning som Sverige (fyra gånger större än Tysklands) så skulle kanske flyktingsituationen förändras radikalt. Sverige har ca 8 asylsökande per 1000 inv, så Europas 700 milj inv skulle då kunna ta emot ca 8000×70 = 560000 asylsökande per år. Högre siffror år nog svåra att nå. Obs, bara ca hälften får asyl.

    Comment by Lasse H — 2015 09 05 22:49 #

  13. Jag referarar självklart inte till svenskt 40-tal utan nutid. När vissa partier under senare tid har diskuterat språkkrav för svenskt medborgarskap har de anklagats att gå rasisternas ärende av S.

    Comment by Leif — 2015 09 06 8:16 #

  14. Till Leif: Om du läste mina kommentarer, till exempel andra i den här raddan, skulle du förstå, att även jag talar om nutid. Jag ville bara koppla till egna erfarenheter av flyktingskap, och jag har verkligen inget emot att man ställer krav på flyktingar som kommer hit att låta sig integreras i det svenska samhället.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 06 9:48 #

  15. Den baltiska flyktinginvandringen i slutet av andra världskriget är naturligtvis en droppe i havet jämfört med dagens nivåer av invandring. Efterkrigstidens Sverige, med efterfrågan på arbetskraft, var också ett bättre invandrarland än dagens Sverige med hög arbetslöshet och stora spärrar in på arbetsmarknaden. För att inte tala om bostadsbristen.
    Fast nu råder propagandaläge i invandringsfrågan. Åsiktskorridoren är inte längre smal utan obefintlig. Nu blir det en tävlan i godhet. Särskilt bland kändisar och rika. Som vår statsminister, som tjänar två miljoner om året, och nu kommer att reprisera Reinfeldts ”öppna våra hjärtan-tal” om en timme på Medborgarplatsen i Stockholm. Notan får de sämst ställda grupperna i samhället ta. Det är de som trängs undan av invandringen. Och det trygga svenska folkhemmet får vi ta adjö till.
    Anna Dahlberg skriver om det här i dagens Expressen: http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/orkar-vi-oppna-vara-hjartan-pa-riktigt/

    Comment by Jan — 2015 09 06 15:04 #

  16. Till Jan Galfvensjö: Det låter så behjärtansvärt att tala om de sämst ställda i det svenska samhället. Fast att samtidigt låta flyktingar och deras barn drunkna i Medelhavet är kanske inte en vidare moralisk gärning.

    Jag nämner de estniska båtflyktingarna – in emot 30.000 människor på kort tid – som en påminnelse: Inte heller de/vi gav sig i väg för att ekonomiskt få ett bättre liv. Och också då kom många aldrig fram. Många överlastade båtar sjönk, gick på minor och så vidare.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 06 15:25 #

  17. Visst, i den bästa av världar funnes inga flyktingar. Jag tror dock inte att alla inser att de här flyktingströmmarna från Mellanöstern och Afrika kommer att pågå under oöverskådlig tid. Överbefolkning, ”failed states”, fattigdom, arbetslöshet, avsaknad av socialförsäkringssystem och krig och konflikter kommer gradvis att tömma dessa stater. Och ju större diasporan blir i Europa desto fler blir ”pull-faktorerna”.
    Vad jag menar är att vare sig FN, EU eller Sverige har några långsiktigt hållbara planer för hur det här ska fungera i verkligheten. Arabförbundet, för övrigt, verkar inte ens finnas med i diskussionen här. Trots att det här rimligen borde angå dem.

    Comment by Jan — 2015 09 06 17:14 #

  18. Till Jan Galfvensjö: Flertalet arabländer är, med de regimer och pågående konflikter som finns där, inte lösningar på det här problemet utan en del av problemet. Att tro att det här kan lösas i brådrasket är bara önsketänkande, det senare en produkt av det fåfänga hoppet att slippa omvärldens elände.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 06 17:22 #

  19. Hej Enn! Jag vill bara göra dig uppmärksam på att jag har (återigen) använt mig av det du har skrivit i din blogg. Jag har näml. just knåpat ihop och publicerat i min blogg ett inlägg, där jag först citerar ordagrant ditt inlägg här om flyktingantalet i Estland och där jag sedan lagt till mina egna tankar om eländet….
    Hälsn. Viiu

    Comment by viiu — 2015 09 08 20:43 #

  20. Till Viiu Riis: Jag har läst, tack!

    Det här om Ryssland som flyktingmottagarland är ju en intressant idé, men det är ju inte dit flyktingarna söker sig.

    Comment by Enn Kokk — 2015 09 08 22:12 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^