Melodikrysset nummer 29 2015
18 juli 2015 12:34 | Barnkultur, Deckare, Film, Mat & dryck, Media, Musik, Teater, Ur dagboken | 4 kommentarerI går var jag i Rinkeby på födelsedagskalas, så jag har kvar att lyssna också på fredagens Sommar. För när vi sen kom tillbaka till Öregrund, ville jag gärna se om Alfred Hitchcocks ”Fönstret åt gården”, som gick på TV. Jag har sett den många gånger, också skrivit utförligt om den – se ovan under Kulturspegeln, Film, Hitchcock, Alfred + filmtitel.
I morse var jag inne i de vanliga lördagsmorgonrutinerna igen: först frukost och morgontidningar plus Ring så spelar vi, sen Melodikrysset.
I dag innehöll krysset ett antal knepigheter, för mig i alla fall.
Neil Sedakas ”Sweet Sixteen” känner jag till, men vad farao kallades den på svenska? Jo, tydligen ”Hon är sexton år i dag”. Förklaringen till min okunskap på den här punkten är att jag ogärna lyssnar på dansband, inte heller på Flamingokvintetten.
Christer Sjögren och Vikingarna hör således inte heller till mina favoriter, och jag skulle aldrig komma på idén att skaffa dem på tyska heller. Efter mycket möda och långt nätletande har jag kommit fram till att den låt vi i dag hörde på tyska i svenskt original heter ”Du försvann som en vind”. Vad den kallades på tyska med Wikinger har jag ingen aning om.
Sånt som hörs på Svensktoppen brukar jag ha kläm på, men Jennifer Brown och ”Kom hem till mig” har jag helt missat.
Och för att fortsätta med mitt syndaregister: Också Taylor Swift och ”Bad Blood” ligger utanför min kunskapssfär.
Anni Frid Lyngstad, Frida kallad, känner jag förstås till hyggligt väl, men hennes låt i dag, ”Även en blomma”, minns jag inte.
Allmänt har jag musikaliskt ett närmare förhållande till Benny Andersson, som under en period också ingick i Hep Stars. I dag fick vi höra dem i ”Sunny Girl”.
Jag ha sett ”Sound of Music” flera gånger som film, aldrig på scen. Således inte heller den svenska uppsättningen med Tommy Körberg och Carola, ur vilken ”Något gott”, den svenska versionen av ”Something Good”, var hämtad.
Därmed är vi osökt inne på den eldemanska upprepningstekniken. Nästa låt, sjungen av Frank och Nancy Sinatra, hette nämligen ”Something Stupid”.
De kända barnen i sagan hette förstås Emil och Ida, även om Astrid Lindgrens sång i dag förekom i ett lite lite ovanligt musikaliskt sammanhang.
Därmed är vi inne på dagens avslutande tema, filmer.
Kai Gullmars ”Solen lyser även på liten stuga” med Harry Brandelius förekom i filmen ”Melodin från Gamla Stan” från 1939. Sången handlar således om sol.
Men ett strå vassare, och musikaliskt mer betydelsefull, blev ”Vänd dem inte ryggen” från 1955, som slog knock på en hel ungdomsgeneration – även mig – inte minst musikaliskt genom att den brett introducerade rockmusiken genom ”Rock Around the Clock” med Bill Haley and his Comets. Senare upptäckte jag också att bland manusförfattarna fanns Evan Hunter, mer känd under namnet Ed McBain.
4 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Instämmer, Wikinger var den svåraste nöten att knäcka. ”Wenn Du fühlst was ich fühl” heter den på tyska förresten.
Comment by Johan Faxér — 2015 07 18 16:16 #
Till Johan Faxér: Tack! Inte för att vi behövde kunna den tyska låttiteln, men själv tycker jag alltid det är kul med pluskunskap.
Comment by Enn Kokk — 2015 07 18 17:58 #
Idag reagerade jag negativt på några saker, även om första delen av programmet bjöd på för min generation fin musik:
När Eldeman refererade till starten av ungdomsmusiken med Bill Haley och Rock around the Clock förväntade jag mig rätt version, originalet från 50-talet, inte en pliktskyldigast gjord nyinspelning av låten från senare delen av 60-talet, gjord för att mjölka ut nya royaltypengar och,
varför välja en ointressant, okänd version av ”Happy birthday sweet sixteen” som är låtens hela titel på engelska, när han kunde valt den med Neil Sedaka själv eller varför inte Flamingokvintettens engelska version, som låg på vårt Tio i Topp på den tid bandet var ett popband, inte ett dansband, samt,
Hep Stars Sunny girl var en hit år 1966. Det skulle givetvis varit 1966 års version man valt, inte den vi fick höra från 2014 med endast Svenne Hedlund kvar från hitsingeln (Ingen Benny Hedlund alltså!).
(det handlar väl om okunskap i radioarkivet förstås…)
Till sist beklagar jag och har svårt att förstå din alltid framkommande aversion mot dansband, idag Vikingarna. Dansbandsmusiker, i synnerhet de som var med i Vikingarna, är oftast i högsta grad professionella, de kan låta lika bra på scen som på platta, till skillnad från de dataproducerade artister vi måste leva med numera, idag exemplifierade av Jennifer Brown och Taylor Swift. Christers tyska var dessutom verkligt snygg med utmärkt uttal.
För övrigt: Filmen Blackboard Jungle, på svenska kallad Vänd dem inte ryggen, var ju som jag kommer ihåg ingen film ägnad att plussa för rockmusiken, utan den var ju ett försök att tala om hur destruktiv rockmusiken var; när läraren (Glenn Ford) försökte introducera jazz i klassen genom att spela 78-varvare , krossade eleverna hans dyra skivor och lämnade honom i förtvivlan, under tiden som Bill Haley-låten spelades.
Comment by Gunnar Bergquist — 2015 07 18 21:41 #
Till Gunnar Bergquist: När det gäller dansmusik är jag för egen del starkt präglad av swing och storband. Självklart låter inte all dansbandsmusik likadant, men inte heller de bättre dansbandens musik lockar mig att dansa.
Jo, jag minns Vänd dem inte ryggen/Blackboard Jungle, men oavsett avsikterna med den fungerade ”Rock Around the Clock” som en magnet på oss som var unga då.
Comment by Enn Kokk — 2015 07 18 22:19 #