Melodikrysset nummer 20 2015

16 maj 2015 12:06 | Musik, Prosa & lyrik, Resor, Teater, Ur dagboken | 8 kommentarer

Jag vaknade ovanligt tidigt i dag, och eftersom det är melodikryssdag, gick jag ner till brevlådan och hämtade morgontidningarna. I dag skiner solen, och det är en vacker försommardag. Men den här veckan har det varit varannandagsväder. Här om morgonen fick jag på min morgontidningstur hejda mig i regnet och ur en av rabatterna plocka upp mina dyngvåta marimekkoskjortor – krikongrenen tvättlinan var fäst vid hade brustit.

Såna morgnar får man inte lust att följa Evert Taubes mönster i ”Nudistpolka”, dansa naken.

Som väntat i dessa melodifestivaltider spelade Anders Eldeman i dag ett par av årets bidrag.

Dels ”Don’t Stop Believing” med Mariette och med Miss Li bland låtskrivarna.

Dels ”Can’t Hurt Me Now” med Jessica Andersson.

Dessutom spelades en engelskspråkig version av ”När vindarna viskar mitt namn”, som Roger Pontare tävlade med år 2000.

Ett grepp som Anders Eldeman ganska ofta använder numera är att spela låtar som man inte förknippar med artisten i fråga, därför hämtade till exempel från ”Så mycket bättre”. I dag fick vi således höra Darin göra Magnus Ugglas ”Astrologen”.

Det är förvisso vällovligt av Eldeman att vilja utmana melodikrysslösarna genom att spela också något klassiskt stycke. I dag var dock musiken som spelades av det lättsammare slaget. Först spelades Jacques Offenbach. Och lite senare fick vi höra en låt ur ”Mamma Mia”, ett Björn & Benny-verk jag för egen del har sett på Broadway.

Ett slags klassiker, fast i genren tonsatt dikt, är också Nils Ferlins och Lillebror Söderlundhs ”En valsmelodi”. Där klagar Ferlin över att han är ganska mager om bena. Tyvärr tycker min läkare inte det om mina ben, så jag får lov att ta vattendrivande tabletter, vilket är ett helvete.

En klassiker i en lite annan genre är ”Vill ni se en stjärna” med Zarah Leander.

Och till visklassikerna hör definitivt ”Herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind” med mycket fin text av Cornelis Vreeswijk.

Och då hampar det sig att de två kryssvar som återstår att redovisa också på sina områden är klassiker:

Kul alltså att få höra Lou Reed sjunga ”Walk On the Wild Side”.

Och för egen del har jag en ännu större kärlek till ”Tennessee Waltz” med Alma Cogan.

8 kommentarer

  1. Äntligen får användning för mitt favoritcitat från den omistliga Blandaren: Felstavad, felstavad, felstavad är Herren Seboat. Detta orsakat av din lapsus med Alma Cogan. Alltså inte Coogan

    Comment by Åke F — 2015 05 16 16:29 #

  2. Till Åke F: Ja, kan det glädja någon så…

    Fast i själva krysset – annars hade det ju inte gått in – och i min kladd hade jag förstås skrivit Cogan.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 16 16:58 #

  3. Vi hade Lördagsöppet och tog en promenad till vårt nya lilla kryp-in vid S:t Erikstorg. det tar 45 minuter att ta sig ner om man tar det varsamt och jag är ingen stressig promenadperson, jag vill ta det lugnt. Fast jag vet att man kan ta sig ner under 30 minuter.
    Från Tunabackar till Domkyrkan ser det ut som en kort promenad men det är drygare än man tror. Vår Nya skyltar lyser med texten Två Sekel från våra portar när vi har öppet…kom och kika in i vårt 1200-tals valv!!

    Comment by Urban Sjölander — 2015 05 16 18:45 #

  4. Det var därför vi missade krysset och det är fusk att lyssna på pod eller repris!!

    Comment by Urban Sjölander — 2015 05 16 18:46 #

  5. Eldeman är ganska enkelspårig, som du antyder med att nämna han ofta återanvänder artister och grupper. Det går väl snabbare att konstruera kryssen då, men blir tjatigare.
    Som idag: Darin har varit med i krysset jag vet inte hur många gånger.
    Alternativet Bobby Darin har jag inte hört honom använda sig av, åtminstone inte på mycket länge, men Bobby har gjort en rad hits/kanonlåtar, t ex Splish Splash, Queen of the hop, och Eighteen yellow roses och även Dream Lover.

    Comment by Gunnar Bergquist — 2015 05 16 20:14 #

  6. Till Gunnar Bergquist: Jag har inget mot Darin, men jag tycker att det gärna kunde vara mer med Bobby Darin.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 16 21:03 #

  7. Jag minns Alma Cogans framträdande vid Kap 1964. Kap
    var populärt dansställe. Speciellt onsdagskvällar.

    Comment by Staffan Moberg — 2015 05 18 0:26 #

  8. Till Staffan Moberg: Jag kom till Uppsala hösten 1959 och minns den popularitet Kap hade – även om jag själv inte var där och hörde Alma Cogan.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 18 8:49 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^