Sibeliuskväll

10 maj 2015 16:14 | Mat & dryck, Musik | 10 kommentarer

Det är 150-årsjubileum för Jean Sibelius (1865-1957), och Uppsala kammarorkester under ledning av Paul Mägi firade som sig bör detta med en konsertkväll med tonvikt på Sibelius.

Enda undantaget i programmet var ”Florez och Blanzeflor”, skriven 1891 av Wilhelm Stenhammar (1871-1927), men det valet var kanske inte så långsökt. Stenhammar och Sibelius var vänner, och åtminstone det drag av vemod som finns i det aktuella stycket av Stenhammar finns understundom också i Sibelius’ musik, även om den senare ofta är mer kraftfull i känslouttrycket.

Sibeliusdelen av konserten började dock inte med sådant som jag finner mest karaktäristiskt för Sibelius – dels musiken, från 1898, till skådespelet ”Kung Kristian II”, dels sånger, tonsättningar av dikter skrivna av andra. I den här sångpräglade delen hade solisten insjuknat och fått bytas ut mot Gabriel Suovanen. Det här medförde också, att urvalet av sånger på någon punkt hade fått ändras. Men för egen del gillade jag nytillskottet, ”Iltalle” (”Till kvällen”).

Tyngdpunkten kom ändå att ligga på den sibeliusmusik som spelades efter pausen, ”Symfoni nummer 2 i D-dur” (1901-1902). I det här verket återkommer Sibelius genom alla satserna till ett tema, som med furiös kraft också hörs i finalen.

* * *

Bengt och Inger är på resa i Lettland, så Anna utnyttjade en av deras biljetter till att ta med sin starkt musikintresserade och själv spelande dotter Amanda på den här konserten.

Vi hade kommit överens om att äta middag tillsammans före konserten, och den här gången blev det på det Uppsala konsert & kongress näraliggande Lucullus.

Alla valde olika rätter, jag för min del en rätt som kommer från länderna i det forna Jugoslavien, ćevapčići: grovmalda köttfärsrullar med rödlök, pepperoni, gräddfil, stark paprikasås och pressad potatis. Jag har ätit det förr på en lunchrestaurang i ABF-huset på Sveavägen och tycker det är gott.

10 kommentarer

  1. Förvisso ilta i nominativ, men illalle i allativ. (Stadieväxling lt>ll.)
     
    Jag tyckte att det var mycket imponerande att lyckas hitta en annan baryton med mindre än ett dygns varsel, som behärskade i stort sett samma inte alltför allmängiltiga repertoar (om än delvis på annat språk, vilket nog i och för sig inte var till nackdel för klangen). Och lika imponerande var förstås det musikaliska, både orkesterns framförande och själva kompositionerna. Jag hörde efter konserten flera i publiken spontant konstatera att de nog hade underskattat Sibelius, och det kan man instämma i.

    Comment by Magnus Andersson — 2015 05 10 23:18 #

  2. Till Magnus Andersson: Jag kan, med hjälp av min estniska, hjälpligt förstå finska, men grammatik eller stavning är jag inte vidare slängd på.

    Jag har själv tidigare försökt intressera min annars musikintresserade hustru för Sibelius – jag har väldigt mycket Sibelius på skiva – men hon har inte tänt förrän nu. Två relativt tätt på varandra liggande sibeliuskonserter här i Uppsala har fått henne att bli entusiastisk.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 11 10:38 #

  3. Violinkonserten!

    Jag blir allt mer imponerad av Kammarorkestern. Smått otroligt att Uppsala kan ha en orkester med de förmågorna.

    Comment by Hans G Eriksson — 2015 05 12 0:50 #

  4. Till Hans G Eriksson: Vi har både ett konserthus och en orkester, värda att slå vakt om.

    Ändå hörde jag av en person som vet, att det inte är alldeles lätt att sälja alla abonnemangskort och biljetter som krävs för att fylla den stora konsertsalen och dess läktare.

    Det är nytillskott i publiken som behövs. De gamlingar som nu till stor del utgör konsertpubliken dör ju, undan för undan.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 12 7:10 #

  5. Enn Kokk, den höga kvaliteten på konsertlokal och orkester ”borde”, kan man tycka, skapa platsbrist. Men du är inne på en viktig sak: generationsfrågan.

    Det vi minst kan göra är att vara lite ambassadörer för abonnemangen. Din blogg är ett utmärkt exempel.

    Comment by Hans G Eriksson — 2015 05 12 12:21 #

  6. Enn Kokk, en liten fråga i marginalen: Var det på Lucullus ni intog middan, inte Dwells?

    Lucullus är till salu och som jag uppfattat det inte i drift för tillfället.

    Comment by Hans G Eriksson — 2015 05 13 13:31 #

  7. Till Hans G Eriksson: Förvisso var det på Lucullus, som också var i drift.

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 13 15:46 #

  8. Det har hänt förr: Jag får ge mig!

    Comment by Hans G Eriksson — 2015 05 13 18:49 #

  9. Till Enn Kokk: Anna Kettner har en bra fallskärm från SLL fram till sin pension år 2026. Samtidigt ökar antalet fattigpensionärer som måste, bokstavligen, vända på varje krona, människor som oftast haft ett mycket tungt fysiskt arbetsliv bakom sig. Eftersom du är en av uttolkarna av den socialdemokratiska ideologin, så måste jag fråga dig: Är det detta med pensioner till tidigare mer eller mindre duktiga politiker, som avses med arbetarrörelsens berömda devis ”Gärna medalj, men först en rejäl pension”? Vad är det som gått fel inom socialdemokratin? Att S opinionssiffror är så dåliga är kanske inte så svårt att förstå….

    Comment by Bengt Eliasson — 2015 05 13 18:59 #

  10. Det här har jag svarat på tidigare. Den gången var det din hustru som skrev. Talar ni inte med varann?

    Comment by Enn Kokk — 2015 05 13 22:22 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^