Arbeiderpartiets tapp bekräftas i ytterligare en mätning

8 maj 2015 18:27 | Politik | Kommentering avstängd

Arbeiderpartiet tappar ytterligare 0,5 procentenheter i Respons’ mätning för Aftenposten och hamnar då på 36,8 procent. Som jag tidigare har noterat, har den här tillbakagången från en nivå strax över 40 procent säkert att göra med att partiet vid sitt landsmöte uttalade, att Norge bör ta emot 10.000 extra kvotflyktingar från det sönderslitna Syrien. Men även nu behåller partiet alltså hälften av den uppgång det har gjort sedan stortingsvalet 2013 då partiet fick 30,8 procent.

Ett större problem för Arbeiderpartiet är egentligen Sosialistisk Venstrepartis låga siffra, trots en uppgång på 0,7 procentenheter med 3,8 procent fortsatt under spärren. I valet 2013 hamnade SV med 4,1 procent strax över fyraprocentsspärren.

Det tredje partiet i den i 2013 års val, Senterpartiet, backar också med 0,6 procentenheter till 5,2 procent mot 5,5 procent i valet 2013.

Yttervänsterpartiet Rødt minskar i den här mätningen med 0,1 procentenheter till 1,3 procent mot 1,1 procent i 2013 års val.

Hur går det då för den blå-blå regeringen och dess två stödpartiet i Stortinget?

Det ledande regeringspartiet Høyre minskar också med en procentenhet till 24,2 procent, vilket senare är lägre än det stöd partiet fick i valet, 26,8 procent.

Dess partner, högerpopulistiska Fremskrittspartiet, ökar däremot med 2,4 procentenheter till 13,3 procent. Den här återströmningen är med all säkerhet en effekt av Arbeiderpartiets flyktingvänliga position. Men fortfarande ligger Fremskrittspartiet märkbart under sitt valresultat 2013, 16,3 procent.

Den blåblå regeringens båda stödpartier i Stortinget, båda flyktingvänliga, ökar samtidigt även de.

Kristelig Folkeparti ökar med 0,1 procentenheter till 5,3 procent – i valet fick partiet 5,6 procent.

Och liberala Venstre ökar med 0,6 procentenheter till 5,6 procent mot 5,2 procent i valet 2013.

Det blockneutrala Miljøpartiet De Grønne, som i valet 2013 2,8 procent men ändå fick ett lokalt mandat i Oslo, minskar i den här mätningen med 0,7 procentenheter till 3,7 procent och ligger därmed åter under spärren.

I höst är det kommun- och fylketingsval, och Aftenposten har därför låtit Opinion fråga folk också hur de tänker rösta i lokalvalet. Här finns det påfallande skillnader i röstningsmönster, om man jämför med folks preferenser i ett stortingsval.

Den kände norske valanalytikern Bernt Aardal säger i en kommentar i Aftenposten, att Høyre och Senterpartiet traditionellt har haft bättre resultat i kommunval än i stortingsval, medan Arbeiderpartiet och Fremskrittspartiet brukar göra sämre lokalval än riksdagsval. I de lokala valen finns också rent lokala partier, som ibland lockar väljarna.

I den här lokalvalsinriktade undersökningen ökar Arbeiderpartiet med 2,0 procentenheter men hamnar då ändå bara på 33,7 procent.

Sosialistisk Venstreparti ökar med 0,2 procentenheter till 4,3 procent.

Senterpartiet ökar med 0,2 procentenheter till 6,8 procent.

Rødt ökar med 0,2 procentenheter till 1,7 procent.

Høyre får hela 28,3 procent, en ökning med 3,0 procentenheter.

Fremskrittspartiet minskar däremot med 2,0 procenteneheter till 9,9 procent.

Av de två mittenpartier, som nu i Stortinget stöder den blå-blå regeringen, verkar Kristelig Folkeparti vara inne på att efter höstens lokalval i kommuner och fylken byta sida.

Kristelig Folkeparti backar i den här lokalmätningen med 0,9 procentenheter till 4,7 procent.

Liberala Venstre minskar med 1,1 procentenheter till 5,2 procent.

Miljøpartiet De Grønne slutligen ökar med 2,9 procentenheter till 3,8 procent – men är förstås ibland lokalt, som nu i Oslo, starkare än så.