Estland: Fäderneslandet gjorde ett ännu sämre val än i prognoserna, och det gick rejält utför ockå för (S)

2 mars 2015 15:52 | Politik | Kommentering avstängd

Opinionsmätningsföretaget Emor lyckades i sin valprognos inför valet i söndags fånga in Reformpartiets uppåtgående trend men inte vidden av den nedgång Socialdemokraterna drabbades av.

Men låt oss ta partierna någorlunda i storleksordning.

Det stora borgerliga, i vissa stycken nyliberala Reformierakond (Reformpartiet) gjorde ett mycket bra val. Det tappade visserligen tre mandat, men 27,7 procent av rösterna gav partiet 30 mandat och gjorde det till landets största, även om partiet alltså förlorade 3 platser. Valresultatet gör också partiet till regeringsbildare.

Återhämtningen har säkert att göra med att partiet trots en del fadäser känns som ett säkert kort och med att många estniska väljare inte ville ge Edgar Savisaars Centerpartiet med dess stora röstunderlag av ryssar chansen att bli störst.

Keskerakond (Centerpartiet) blev ändå något av en valvinnare. Det ökade från 23,3 procent 2011 till 24,8 procent 2015, vilket gav 27 mandat (+ 1).

Keskerakond är allmänt ett centristiskt parti, i vissa avseenden likt sin finska motsvarighet: De är öppna för sociala reformer – i båda fallen slåss de med Socialdemokraterna om småfolkets röster.

Men det specifika för det estniska Centerpartiet är att det har blivit partiet framför andra för landets ganska stora ryska minoritet. Socialdemokraterna – jag ska strax återkomma till dem – har försökt ta upp kampen om de ryska väljarna bland annat genom att till en av sina ministrar utse en ung ryss, Jevgeni Ossinovki. Men bland de många ryska väljarna i huvudstaden Tallinn är det fortfarande mest Savisaars centerparti som gäller, och måhända har krisen i Ukraina och det faktum att en ukrainska, Olga Sõtnik, lämnade sitt parti i Riigikogu, Centern, för Socialdemokraterna, bidragit till att ryssarna också i det ryssdominerade länet Ida-Virumaa, som Ossinovski tidigare har fått att i växande utsträckning stödja (S), den här gången var svårare att mobilisera. Valdeltagandet var lägst i landet i Ida-Virumaa. (Det var högst i Harjumaa i min gamla del av Estland, nordkusten öster om Tallinn, i Tartu och i huvudstaden Tallinn, som ju är Edgar Savisaars eget kungrike.)

Det konservativa, kristna och estnationalistiska Isamaa ja Res Publika Liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) blev den riktigt stora förloraren i valet. I valet 2011 fick partiet 20,5 procent av rösterna, men i 2015 års val stöddes partiet bara av 13,7 procent. IRL förlorade hela 9 mandat och är nu nere i 14, det senare ändå bara 1 mandat mindre än det Socialdemokraterna fick. IRL har helt uppenbart tappat till framför allt de två nya konservativa partierna i det estniska parlamentet.

Sotsiaaldemokraatlik Erakond (Socialdemokratiska partiet) har – trots eller på grund av inträdet i koalitionen med Reformpartiet kan man tvista om – gjort ett miserabelt val. Och partiet har, trots att det i några opinionsmätningar har varit landets största parti, nu för tredje gången i rad gjort ett val, vars resultat ligger under partiets resultat i opinionsmätningarna. Så vitt jag har kunnat läsa mig till, har partiet den här gången gjort hembesök hos fler väljare än något annat parti har gjort, men resultatet blev ändå det här:

15,2 procent röstade den här gången på Socialdemokraterna mot 17,1 procent i valet 2011. Därmed tappar partiet 4 platser i Riksdagen och får 15 platser. Märk då att förlusten egentligen är ännu större: Partiets riksdagsgrupp har under perioden blivit större genom övergångar från Centerpartiet till Socialdemokraterna.

Jag noterar, när jag studerar valresultaten, att flera av partiets länge hårt arbetande krafter inte har blivit återvalda, men eftersom deras namn inte säger något för svensk publik, avstår jag från namnuppräkning. Men jag noterar att av de från Centerpartiet övergångna Rainer Vakra med mycket högt personröstetal har blivit invald för (S) i Tallinn, medan till exempel Inara Luigas, en ryska med samma bana, inte har blivit invald. Man kan förstås undra hur några av de nu utslagna trotjänarna kommer att reagera, när det till exempel gäller fortsatt förtroende för partiledaren, den även han från Centern avhoppade Sven Mikser, försvarsminister i den fortfarande sittande koalitionsregeringen.

Mycket – framför allt övriga partiers motvilja mot Centerpartiet – talar för att den ganska omaka koalitionen mellan Reformpartiet och Socialdemokraterna består. Problemet då är att de här båda partierna, med 45 platser av sammanlagt 101 i Riigikogu inte längre har majoritet. Närmast till hands är då att erbjuda någon ministerpost också till något av de nya partierna i Riksdagen.

Jag har redan sett konservativa Vabaerakond (Fria partiet), som fick 8,7 procent och 8 mandat, nämnas som en tänkbar partner.

Även det andra nya partiet, Konservatiivne Rahvaerakond, definierar sig som konservativt, och även dess 7 mandat, baserade på 8,1 procent av rösterna, skulle räcka. Det finns dock ett problem: Det här partiet är byggt på resterna av ett parti, ursprungligen kolchosarbetarnas parti, som det nuvarande regeringspartiet Socialdemokraterna lyckades klyva – en stor del av partiet, bland annat ett antal riksdagsledamöter, lockades över till Socialdemokraterna. En annan del av det här partiet omvandlades sedan till ett folkligt högerparti.

Sedan finns det förstås också partier som har deltagit i valet men inte har klarat femprocentsspärren.

Rohelised (De gröna) minskade den här gången med 2,9 procent och landade på 0,9 procent.

Och de vänsterpartiliknande sista resterna av kommunistpartiet, Ühendatud Vasakpartei (Förenade vänsterpartiet) samlade 0,1 procent (= 764 röster i hela Estland).