Eerik-Niiles Kross byter parti igen

31 oktober 2014 17:53 | Politik | 4 kommentarer

Eerik-Niiles Kross, med bakgrund som diplomat och affärsman, har med viss skicklighet – bevisad av många personröster – drivit personvalskampanjer i flera estniska val.

Partisystemet är vid det här laget ganska stabilt i Estland, men Kross’ partival förefaller att ha mer med hans personliga ambitioner än med ideologi att göra. Han startade med att kandidera för De Gröna, Rohelised, men när han, trots flest personröster i det partiet, inte kom in i Riigikogu, Riksdagen, bytte han parti till det socialkonservativa, estnationalistiska och kristna Isamaa ja Res Publika Liit, Förbundet Fäderneslandet och Res Publika, där han gjorde karriär i Tallinn.

Men nu – kanske för att IRL har puttats ut ur regeringen – byter han parti igen. I nästa riksdagsval ställer han upp i Tallinn för det ledande regeringspartiet, det delvis nyliberala Reformierakond (Reformpartiet). Han tänker för övrigt kandidera i samma valdistrikt som kungen av Tallinn, Edgar Savisaar, vars centerparti – Keskerakond – för närvarande har egen majoritet i huvudstaden.

4 kommentarer

  1. Hej Enn! Förvisso är den politiska utvecklingen i de nordiska och baltiska länderna mycket intressant, men varför skriver Du så lite om den dagsaktuella politiken här i Sverige, särskilt vad det gäller socialdemokratin. Jag har varit socialdemokrat alltsedan gymnasietiden på 1970-talet, men jag måste tyvärr erkänna att jag redan efter bara 1 1/2 månad sedan valet tröttnat på Stefan Löfven och den av honom ledda regeringen. Frågetecknen är många och allvarliga. Erkännandet av den s k palestinska staten är en, en annan är om minister Kaplan kan betraktas som en säkerhetsrisk. Jag saknar Carl Bildt och dennes kompetens! Idag talar Stig Malm och Kjell Olof Feldt om ett kommande nyval. Det är en mycket intressant tanke. Socialdemokratin har gjort ett historiskt misstag genom sätta sig i en regering tillsammans med Miljöpartiet.

    Comment by Bengt Eliasson — 2014 11 01 10:04 #

  2. Till Bengt Eliasson: Fast det har jag ju svarat på upprepade gånger, bland annat på frågor från dig: S-bloggar, som jag har länk till, fullkomligt vimlar av kommentarer till den aktuella svenska politiken, medan jag kan bidra med infallsvinklar från vår närmast omvärld, den som just ingen annan skriver om.

    Två kommentarer dock.

    Det har inte slagit dig att socialdemokratin i sin nuvarande storlek i regeringsställning knappast kan åstadkomma en rent socialdemokratisk politik?

    Och när det sen gäller den konkreta frågan om erkännandet av Palestina, är jag av diametralt motsatt uppfattning. Sverige bör med alla tänkbara medel pressa på för att åstadkomma en tvåstatslösning, också för att tvinga israelerna att retirera från alla bosättningar som får Västbanken att se ut som en grafisk framställning av fläcktyfus.

    Comment by Enn Kokk — 2014 11 01 12:29 #

  3. Tack i alla fall för svaret! Apropå partiets storlek – kan det möjligen, men det är bara en vild gissning från min sida, bero på den förda politiken och uppträdandet i den offentliga debatten?

    Det är värt att notera, att det israeliska Arbetarpartiet, en gång nära lierat med vårt eget parti, har kraftigt fördömt regeringens agerande.

    Comment by Bengt Eliasson — 2014 11 01 13:26 #

  4. Till Bengt Eliasson: Jag läser för närvarande Daniel Suhonens intressanta bok om Håkan Juholt. Den senare gjorde förvisso tabbar, som bidrog till hans fall, men det är ingen tvekan om att till exempel hans kongresstal med dess ansatser i mer radikal riktning äntligen fick många i socialdemokratins djupa led att känna hjärtevärme för sitt gamla parti.

    I fallet Israel är Arbetarpartiet på villovägar. Det finns det faktiskt också israeler som tycker.

    Comment by Enn Kokk — 2014 11 01 14:41 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^