Sommar i P1 med Björn Wahlroos
12 augusti 2014 15:37 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 8 kommentarerOckså i Sverige finns det gamla revolutionärer som senare l livet kom att tjäna kapitalet. Ett exempel är min gamle vän och trätobroder Klas Eklund. Men i vårt grannland Finland finns ett ännu mer flagrant exempel, Björn Wahlroos.
Under den revolutionära vågen i slutet av 1960-talet var Björn Wahlroos en mycket övertygad kommunist och deltog bland annat i ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors. Men under ekonomistudierna, bland annat i USA, gick han över till den motsatta sidan.
Wahlroos utvecklades sedan till en av Nordens mest framgångsrika företagare – i dag är han fortfarande styrelseordförande för Sampo Group och Nordea.
Men i dag yttrar sig hans ungdoms radikalism egentligen bara i den musik han spelar, artister och låtar mest från sent sextiotal och tidigt sjutiotal: The Beatles, Janis Joplin, The Eagles, The Who, Jimi Hendrix, Bruce Springsteen, The Rolling Stones, Cream, Eric Clapteon, David Bowie. Fast åsiktsmässigt honom närmast, av det han spelade, är nog budskapet i ABBAs ”The Winner Takes It All”.
Nu ska ni inte tro att jag, en sextiotalsradikal som har behållit sina gamla socialistiska jämlikhetsvärderingar, när jag lyssnar på Björn Wahlroos’ sommarprogram sitter framför radion och hatar och försöker hitta angreppspunkter.
Låt mig nöja mig med att han enligt min mening inte riktigt lyckades argumentera omkull Thomas Piketty och hans bok ”Kapitalet i det 21a århundradet”. Det visade sig också att Wahlroos, trots att han åtminstone i princip är anhängare av EU, ändå ser inkongruensen och trögheten i den här skapelsen som så stora, att han inte törs garantera dess fortbestånd. Och hur gamla industriländer som Sverige och Finland ska kunna matcha lågpriskonkurrensen från länder i Asien hade han knappast heller något svar på.
8 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Det är många politiskt medvetna Saulus som efter studier och vuxenerfarenhet blivit Paulus. Lika övertygade i båda rollerna.
Det skulle vara intressant att se ekonomutbildade Wahlroosar och Eklundar återväxla till radikaler – att höra argumenten efter den omvandlingen.
Björn Wahlroos lär inte ha socialistiska jämlikhetsvärderingar, men har han inte jämlikhetsvärderingar?
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 12 18:00 #
Till Hans G Eriksson: Wahlroos argumenterade inte på jämlikhetsspåret – han medgav att även om kapitalismen enligt hans mening lyfte de fattiga ur det absoluta eländet och deras liv således blev bättre, ökade samtidigt de mest rikas förmögenheter proportionellt ännu mer.
Comment by Enn Kokk — 2014 08 12 22:51 #
Många tog nog hans finlandssvenska till sitt hjärta eftersom så många är svaga för just den tonen och saktmodiga tonkänslan. Tyvärr fick jag annat att göra men jag tror att jag inte missade så mycket….
Comment by Urban Sjölander — 2014 08 12 23:24 #
Wahlroos hade ändå en ganska fyllig redogörelse för differensprincipen hämtad ur John Rawls A Theory of Justice. Rawls menar att en viss ojämlikhet ekonomiskt kan försvaras – eller ”vara legitim” – så länge den innebär att den som har det sämst får det bättre.
Invändningen i dagsaktuell svensk politik är väl – utan att Rawls princip omnämns – att det hjälper inte att grupper med svag ekonomi får en förbättring så länge någon har fått det ännu bättre. ”Skattesänkningarna gynnar främst de som redan har det bra.” Ett bättre exempel, men som inte är lika vanligt och tydligt, är när villkoren för företagen förbättras så att arbetstillfällena ökar liksom skatteintäkterna till välfärden.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 13 6:38 #
Ännu en av de som har som talar om
för de som inte har vad de kunde få
om de lyssnade mer på de som har.
Vi har hört det förr.
Comment by Fredrik Sjölin — 2014 08 13 10:32 #
Fredrik Sjölin, varför den negativa tonen? Nalle Wahlroos måste väl ändå anses vara ett alldeles utmärkt exempel på att det går att påverka, inte minst sig själv, och därmed vara värd att ge ett lyssnande öra.
En annan sak är att jag och andra som inte orkar pendla mer än möjligen några tiotal mil inte ställer upp på att ha arbetsplatser i flera världsdelar samtidigt. Men lyssna kan väl även vi göra som inte ids lika mycket.
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 13 11:06 #
Han är en arrogant man med makt som sitter och talar om för andra hur de skall leva för att
han själv skall kunna berika sig mer.
Comment by Fredrik Sjölin — 2014 08 13 21:34 #
Fredrik Sjölin, det är lätt att slänga ur sig beskyllningar mot andra och psykologisera över bevekelsegrunder. Vi har hört det förr. Men ett enda litet belägg borde väl ändå krävas?
Comment by Hans G Eriksson — 2014 08 16 0:06 #