Eurovision Song Contest i backspegeln

12 maj 2014 20:48 | Media, Musik | 4 kommentarer

Jo, jag såg hela processen fram till finalen: de svenska uttagningsomgångarna och sen sluttävlingen, presentationsprogrammen av de olika ländernas bidrag, utslagningsdelen inför finalen och sen slutomgången i København.

Sanna Nielsen var – trots att hennes ”Undo” saknade det där lilla extra – väl värd sin tredjeplacering och kanske till och med mer än det. Det slår inte gnistor om den här låten, men Sanna sjunger den snyggt.

Frågan är dock om inte tvåan, Nederländernas ”Calm After the Storm” med The Common Linnets, var ett strå vassare med sitt lätt countryaktiga men också rockiga sound.

Jag vill inte säga att den låt som vann, Österrikes ”Rise Like a Phoenix”, var dålig den heller, men dess seger hade helt uppenbart att göra med den märkliga hermafrodit, en skäggig kvinna, som framförde den. Det var han/hon, Conchilla Wurst kallad, inte låten som vann.

Därmed har den europeiska TV-publiken visat sin fördomsfrihet, men tävlingen gällde väl inte det utan sång?

Det leder mig in på en av mina käpphästar, nämligen att de deltagande länderna i dag utöver med sin förhoppningsvis bästa låt, artistens kvalitet som sångare och väl anpassat komp tävlar lika mycket med effekter som kläder som sticker ut, hamsterhjul, ljuseffekter, balett, personer på scen som bara ser ut att spela instrument, akrobatik – you name it.

Förbjöd man allt det här, tror jag att det dessutom skulle bidra till att tvinga de deltagande länderna att sålla fram bättre låtar.

Och gärna då just schlagerlåtar, gärna också med nationella musikaliska särdrag och framförda på något av de språk som talas i landet i fråga.

4 kommentarer

  1. Håller med. Schlagern är väl knappast en tävling i fördomsfrihet. Nu tror jag att hermafroditens vinst kan visa sig vara en pyrrhusseger för fjollornas inflytande i dessa sammanhang. Det finns väl rimligen en gräns för fjolleriet också. Hur politiskt korrekt det än här. Själva tävlingen – den förmådde jag mig inte att lyssna på…

    Comment by Jan — 2014 05 12 22:17 #

  2. Med tanke på hur mycket fördomar som finns och stärks idag runt om i Europa så tror jag Österrike vann trots, och inte tack vare, sin spektakulära artist. Jag skulle förstå invändningen om bidraget varit ett larvigt inslag liknande Polens eller något annat vi sett allt för många av, men bidraget var ju en vacker och allvarlig ballad. Nu var låten i och för sig inte min favorit heller, men jag tycker inte att det var något märkligt om den vann på enbart musikaliska meriter. Det var, vill jag påstå, en av de bättre låtarna i startfältet.

    En upplysning kan ju vara att hon inte är hermafrodit utan en man som har en roll som kvinna på scen. Detta i sig tycker jag knappast är revolutionerande. Det som möjligen gör det intressant är den tydliga blandningen av manliga och kvinnliga drag och hur detta uppenbarligen upprör i ett Europa med växande fascism.

    Comment by Fredrik — 2014 05 13 10:56 #

  3. Till Fredrik Thorsson: Jag bryr mig för egen del inte om vad den ena eller den andra artisten har för sexuell läggning, men jag tyckte att det här numret liksom för övrigt flera andra – jag nämnde fler exempel – hade spekulativa drag. Själv vill jag alltså se en tävling i sångförmåga och mellan låtar.

    Comment by Enn Kokk — 2014 05 13 13:35 #

  4. Hon som förutsebart vann har tagit namn efter ett könsord men heter Tom Neuwirth. Hon ”ser segern som en käftsmäll mot homofobin” – kanske inte mot konkurrenterna. Sanna Nielsen tyckte att rätt låt vann, men någonting säger mig att hon aldrig uttalade sig om låten.

    Och könet får som vanligt inte spela någon roll.

    Comment by Hans G Eriksson — 2014 05 13 14:28 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^