Varför kallas det här fortfarande för Melodifesivalen?
16 februari 2014 15:13 | Media, Musik | 5 kommentarerNu har jag sett och hört tre av delfinalerna i årets upplaga av Melodifesivalen, och jag undrar hur många av tittarna/lyssnarna som skulle gå i land med att sjunga något av de bidrag som hittills har förekommit.
Förr betydde schlager en melodi som slog, något som hade en refräng eller något annat som omedelbart fäste sig i minnet, men numera verkar man tävla med scenshow. Det jag själv minns av en av de två finallåtarna, ”Busy Doin’ Nothing” med Ace Wilder, är några mörkhyade gentlemen i fångdräkter.
En av de där (sångligt/musikaliskt) hopplösa pojkspolingarna, Oscar Zia, tog sig också vidare till final. Varför vet jag inte. Kanske är det för att andra barn röstade på honom, ibland flera gånger.
Varför ”Echo” med Outtrigger och ”All We Are” med State of Drama tog sig vidare till Andra chansen är också svårbegripligt. Särskilt som de slog ut ”Around the World” med Dr Alban och Jessica Folcker.
Men tydligen betyder scenrutin och tidigare meriter inte längre någonting i den här tävlingen. Så ut åkte – redan i steg ett – även Shirley Clamp med ”Burning Alive”.
Och ut i första omgången åkte också den enda låten i den här deltävlingen, som hade vissa schlagerkvaliteter, ”En enkel sång” med CajsaStina Åkerström. Men hon stod ju där bara och sjöng alldeles ensam, så det gick ju inte.
Fast själv skulle jag tycka det vore intressant, om man förbjöd alla ljus- och sceneffekter och alla ovidkommande dansare med flera och i stället tvingade deltagarna att tävla med en avskalad låt och sin egen sångförmåga.
5 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Du har rätt förstås och jag slutade titta för ett par år sedan. Men av en slump läser jag idag att både Bert Karlsson och Dr. Alban är urf-rb-nn-de på låtarna, formatet och barninflytandet. Så vi är i gott sällskap.
Comment by Bengt O. — 2014 02 16 15:31 #
Satt själv och ondgjorde mig över dagens melodifestivaler som handlar om allt annat än just melodi/schlager. Men att mina barnbarn på två och fyra år gillar detta kanske säger en del. Blev därför ”glad” när jag läste din blogg. Tyvärr hör det till den nya allmänbildningen att känna till detta jippo för att kunna exv svara på frågor i melodikrysset.
Comment by Bertil Alm — 2014 02 16 23:20 #
Medveten felstavning i rubriken? Formaterad playback-underhållning för hbtq-are och barnfamiljer skulle jag vilja kalla det. 99% spektakel, 1% innehåll. Barnen ringer in och bestämmer vilka artister som ska gå vidare. Lustigt nog tycks det inte påverka festivalens popularitet i någon större utsträckning. Många artister tvingas nog delta i spektaklet eftersom skivbolagen kräver det.
Comment by Jan — 2014 02 16 23:28 #
Tyvärr kan jag inte kommentera eftersom vi slutat följa detta jippo. Men av kommentarerna förstår jag att eländet fortsätter.
Gå gärna med i MUSIKUPPRORET! Den föreningen kämpar inte bara för att musiker och kompositörer ska få den ersättning de är berättigade till men som hittills tagits om hand av Lady Gaga och hennes gelikar p.g.a. STIMs s.k. analogifördelning. Utan den kämpar också mot Melodifestivalen i den form den fått, där det är SVT (läs: Christer Björkman) som bestämmer allt inkl. vilka som går vidare och vilka som inte gör det. Tävlingsmomentet är en ren chimär. Det är bara ren business som public service lånat sig till.
Comment by Mats Werner — 2014 02 17 7:20 #
Håller med om att Mello bara blir sämre och sämre för varje år som går. Man borde återgå till att bara ha EN tävling för att välja bidraget till ESC, och inte fyra olika deltävlingar. Men det tycks som sagt ha blivit barnen som numera är dom största diggarna av det hela. Vi som är medelålders får väl hålla till godo med minnen om hur det var förr…
Comment by Maggan — 2014 02 17 21:00 #