Shelley tillbaka hos Uppsala kammarorkester
16 februari 2014 13:03 | Mat & dryck, Musik | 1 kommentarKvällen startade olyckligt, vilket inte berodde på krogen jag, Birgitta och Anna åt middag på, Brasserie Höganäs. Fiskgrytan jag åt var god och vällagad, men jag råkade få en stor del av en flaska lättöl rakt i famnen, på skjortan över magen och sen resten ner i skrevet.
Nog sagt om detta.
* * *
Nå, lite sur var jag nog ändå, när jag lyssnade på det inledande stycket med Uppsala kammarorkester, för kvällen ledd av en av dess tidigare dirigenter, Howard Shelley, till lika pianist – också vid det här tillfället i dubbelrollen som pianist och dirigent.
Ouvertyren till Fredrik Mendelssohns (1809-1847) ”Heimkehr aus der Fremde” gjorde mig kanske inte riktigt tänd.
Däremot var jag mycket begeistrad i Ludwig van Beethovens (1770-1827) ”Pianokonsert nummer 4 i G-dur”, både vad gäller pianosolona och orkesterpartierna. Beethoven åstadkommer här, liksom i flera andra sammanhang, överraskande kombinationer.
Musiken efter pausen lämnade mig mer oberörd, och jag tror inte att det främst berodde på att jag inte är bekant med de verk som spelades då och tonsättarna bakom dem.
Den brittiske tonsättaren Gerald Finzi’s (1901-1956) ”Ecologue för piano och stråkorkester” med sin melankoliska stämning grep mig inte riktigt.
Och Charles Gounods (1818-1893) ”Symfoni nummer 1 i D-dur” har förvisso både elegans och spänst, men för egen del tyckte jag, att den musikaliska helheten trots flera utmärkta partier ändå inte gick rakt in i hjärtat.
1 kommentar
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Du är allt lite småborgerlig.
Comment by Fredrik — 2014 02 17 0:33 #