Grånade socialister möts igen
12 februari 2014 19:30 | Musik, Politik, Ur dagboken | 8 kommentarerDagen börjar för min del med ett besök på Vårdcentralen, ett av många i raden för att fastställa den dagliga Waran-dosen. Provet skickas till Hjärtmottagningen på Akademiska, och därefter får jag besked om hur många tabletter jag ska ta per dag under den närmaste tiden.
När jag är hemma igen, ringer telefonen; Birgitta tar samtalet. Det visar sig, att den som ringer är bådas vår vän från ungdomsåren, Hans O Sjöström.
Jag har redan länge vetat, att Hans O och hans hustru Lill har sålt sitt hus en bit från Märsta och i stället skaffat en lägenhet här i Uppsala. Men de bor inte i vårt bostadsområde, och vi har heller inte kommit oss för med att hälsa på hos dem eller bjuda dem hit till oss. Så nu föreslår Birgitta, att vår gamle vän , som snart ska gå på promenad, ska titta in hos oss. (Hans hustru har fortfarande lärartjänst, men snart ska även hon gå i pension.)
Under senare år har vi setts bara i samband med jämna födelsedagar, så det finns mycket att berätta om hur vi har det. Grånade, äldre och fysiskt svagare är vi alla tre, och vi har också drabbats av likartade åkommor, hjärtproblem och annat sådant. Under ungdomsåren hade vi väl också hjärtproblem, fast av ett helt annat slag.
Nu blir det en hel del om barn och barnbarn.
När våra vägar en gång i världen momentant skildes, tillhörde Hans O under en period den vänster som såg ljuset komma från Kina. Men i dag tror jag nog att han, oavsett vilket parti han röstar på, värderingsmässigt står mig nära – vilket senare säkert också har att göra med att jag för min del, i motsats till en del andra i mitt parti, faktiskt inte har rört mig åt höger jämfört med ungdomsåren.
Utöver om politisk kurs talar vi om böcker och musik och om kulturpolitik, inte minst lokal sådan. Hans O och Lill bor numera alldeles nära Musikens hus. Vi tipsar dem om bra restauranger i närheten av var de numera bor. Vällagad mat hör även det till livets goda.
Vi kommer nog att ses mer i fortsättningen, hemma hos varandra.
8 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Rätta mig om jag har fel, men var inte Hans O Sjöström en gång i tiden inblandad i en s-granskande tv-produktion som hette ”Från socialism till ökad jämlikhet? Det var en serie, om jag minns rätt, retade upp Tage EWrlander men fick stöd av Ernst Wigforss.
Comment by Jean — 2014 02 13 10:41 #
Till Jean: Det är alldeles korrekt. Också jag hittade för övrigt fel i den, och Sten Andersson, som jag jobbade tillsammans med på den tiden, gjorde ett kritiskt inlägg. Men det betyder ju inte att arbetarrörelsen är något slags helig ko, som man inte får lov att ha synpunkter på.
Comment by Enn Kokk — 2014 02 13 10:50 #
Hade stort utbyte av Sjöströms bok om
de på den tiden yngre sossarna och deras
nätverk. Minns formuleringen om B Göransson:
att han höll mängder med tal men att de ned-
brutna visa sig vara två stycken,antingen
fick auditoriet höra tal A eller tal B.
Comment by Anders Nilsson — 2014 02 13 11:30 #
Till Anders Nilsson: Jag ägnas själv ett långt porträtt i den här boken, ”Klassens ljus”. Men det är faktiskt inte något elakt porträtt.
Comment by Enn Kokk — 2014 02 13 12:22 #
Hej Enn! Jag är ägare av Hans O Sjöströms bok ”Klassens ljus”. Ett stort antal personer
förekommer i boken, bl a DN-kåsören Bo E Åkermark som jag träffade vid flera tillfällen på Café Bellman. Åkermark var under en tid chef för DN:s Tysta Mari, en spalt på söndagar, där det förekom skvaller. Café Bellman som låg nära Slussen,var ett vattenhål för journalister, författare, konstnärer och politiker.
Comment by Rustan Rydman — 2014 02 13 20:41 #
Till Enn: Så vitt jag minns ville en sociologistuderande skriva en trebetygsuppsats om serien men tv vägrade låta honom titta på programkopiorna. Han lär ha erbjudits att få köpa programutskrifter.
Comment by Jean — 2014 02 14 13:37 #
Till Jean: Just det här har jag inget minne av att ens ha hört förut. Men det är ju längesen.
Comment by Enn Kokk — 2014 02 14 14:00 #
Till Enn: Du kan ju fråga Hans O Sjöström nästa gång du träffar honom. Eller så kan han ju själv kommentera här om han fortfarande följer den här bloggen.
Comment by Jean — 2014 02 15 19:28 #