Lyrikvännen hittar tillbaka till sin ursprungliga ton

17 december 2013 18:17 | Media, Prosa & lyrik | 5 kommentarer

Jag har varit prenumerant på Lyrikvännen allt sen starten 1954. Ambitionen hos dess förste redaktör, Stig Carlson, var att med hjälp av tidskriften och vidhängande Lyrikklubbens diktantologier sprida lyrik till bredare samhällsskikt, bland annat de många litteraturintresserade arbetare som läste gamla Folket i Bild och till skolungdomar.

Jag läser själv gärna poesi som många betraktar som ”svår”, men jag känner också stor sympati för den breda folkbildningsambition som präglade femtiotalets Lyrikvännen och Lyrikklubben.

Det gläder mig därför, att dagens Lyrikvännen, numera med Jonas Ellerström som ansvarig utgivare, framför allt med ett antal temanummer åter knyter an till de här ursprungliga ambitionerna.

Det senaste numret (6 2013), med temat ”Sång, visa, poesi”, är inte bara ett lysande exempel på detta – Lyrikvännen för mig också tillbaka till mina egna yngre dagar.

Sven Smedberg, själv vissångare, fanns i början av 1960-talet på Nykterhetsvännernas studenthem, Arken, i Uppsala, där många av mina vänner i Laboremus bodde. Jag ser att han nu bor i Värmland.

I det aktuella numret av Lyrikvännen skriver han under rubriken ”Tolv nedslag kring sången till lyra” om bland annat Orfeus, den helige Franciskus av Assisi och Hjalmar Gullberg och låter i sin text orden möta musiken.

Olle Adolphson blev tidigt ett självklart måste i min med tiden allt större skivsamling. Han är, som bäst, både en nyansrik poet och en tonsäker tonsättare. Om honom skriver Charlotte Ulmert i det här numret av Lyrikvännen.

Bengt Eriksson, som jag hade nöjet att publicera under min tid som chefredaktör för Aktuellt i politiken (s), bidrar med ”Sångpolitiska funderingar”, där vi får möta till exempel Beatles, Pugh Rogefeldt och Ola Magnell.

Eriksson nämner förstås också Blå Tåget, och påföljande texter är knutna till en av medlemmarna, Tore Berger: Dels får han några frågor – det visar sig att även han har varit med i Lyrikklubben från starten. Dels publiceras tre av hans texter.

I det här blocket ingår också en artikel om estradpoesi.

Ändå har jag inte nämnt allt annat material i det här numret, men jag hoppas att jag redan med det här har övertygat er om att Lyrikvännen är värd att prenumerera på.

320 kronor kostar det för sex nummer. Gå in på www.lyrikvännen.se eller kontakta Nätverkstan, ekonomitjanst@natverkstan.net, telefon 031-743 99 06.

Som prenumerant på Lyrikvännen får du som bonus, utan extra kostnad, varje ny bok i den klassiska lyrikbokserien Lilla serien.

Med det nämnda numret följde ”Men det är själva kartan du lever i”, en antologi sammanställd av Jan-Olov Ullén med dikter av Göran Printz-Påhlson. Ullén har också skrivit en inledande introduktionstext till Printz-Påhlsons poesi. Printz-Påhlson (1931-2006) har varit ganska sparsmakad med att ge ut egna dikter, men likafullt var han en gigant i nydanande svensk poesi – han sökte ständigt nya ansatser.