Många osäkra inför estniska lokalvalet och olika trender i olika delar av landet

17 oktober 2013 16:22 | Politik | Kommentering avstängd

Det politiska landskapet i Estland präglas just nu av de nära förestående lokalvalen.

Resultaten kommer att variera mycket; det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond (Centerpartiet) är till exempel mycket starkt i Tallinn och nordöstra Estland, där större delen av landets ryssar bor, och i övrigt spelar starka lokala kandidater och förekomsten av lokala listor och valkoalitioner roll för att valutslagen med all säkerhet kommer att variera rätt mycket över landet. I den senaste rikstäckande opinionsundersökningen kunde 36 procent av väljarna inte heller ange något favoritparti, men även det här kan ju variera över landet.

På stadig uppåtgång i riksmätningarna är för närvarande Keskerakond, som i oktobermätningen från TNS Emor får 29 procent. Detta kan säkert ha att göra med att partiets ledare, Edgar Savisaar, bland annat på grund av det förestående valet i Tallinn, har varit mycket synlig i media. (Jag återkommer nedan till en separat tallinnmätning.)

Det ledande regeringspartiet Reformierakond (Reformpariet) har på riksnivå repat sig och får nu 22 procent.

På delad tredjeplats – vartdera med 20 procent – ligger det kristna, nationella och socialkonservativa Isamaa ja Res Publika Liit (Förundet Fäderneslandet och Res Publika) och Socialdemokraterna, Sotsiaaldemokraatlik Erakond.

IRLs framgång har säkert också den med en mycket synlig och aktiv kandidat i Tallinn – Eerik-Niiles Kross – att göra. Socialdemokraterna, som för inte så länge sedan tävlade med Centerpartiet om förstaplatsen i mätningarna, har tappat stöd, vilket säkert har att göra med deras mer tillbakahållna kampanj.

Av partierna utanför den estniska riksdagen, Riigikogu, skulle möjligen det konservativa Eesti Konservatiivne Rahvaerakond ha en chans om det förestod riksdagsval i stället för kommunval: Partiet får i den här mätningen 4 procent – spärren ligger på 5 procent.

Rohelised, De gröna, får i den här mätningen bara 1 procent.

* * *

Samtidigt publicerar TNS Emor en särskild mätning för huvudstaden Tallinn, intressant både på grund av Tallinns storlek och dess stora ryska befolkning, bosatt främst i stadens betongförorter.

Ser man till det aktuella väljarstödet, 50 procent – också ryssar utan estniskt medbogarskap har rösträtt i kommunvalen – ser Edgar Savisaar åtminstone i förstone ut att förbli kungen av Tallinn. Men i lokalvalet 2009 fick Keskerakond hela 53,5 procent, vilket ledde till egen majoritet i fullmäktige: 44 platser av sammanlagt 79.

Partiets problem nu, även om man fortsatt blir det överlägset största partiet i Tallinn, är att det kan behöva stöd från ytterligare ett parti. Och de tre övriga riksdagspartierna har i Tallinn slutit en överenskommelse riktad mot Savisaar och Keskerakond: De lovar att tillsammans bilda en ny majoritetskoalition, om de får tillräckligt stöd i valet.

Isamaa ja Res Publika Liit har växt kraftigt i Tallinn, och får i den här undersökningen 20 procent (mot 11 procent föregående månad och 15,4 procent i föregående kommunval).

Det har till stor del skett på bekostnad av koalitionspartnern i riksregeringen, Reformierakond, som nu är nere på 8 procent (mot 13 procent i septembermätningen och 16,6 procent i föregående kommunval i huvudstaden).

Uppåt, + 1 procentenhet jämfört med september, går det också för Sotsiaaldemokraatlik erakond, som i oktobermätningen är uppe i 15 procent, att jämföra med bara 9,8 procent i kommunvalet 2009. Det är nog inte helt fel att gissa att SDEs kampanj bland ryssarna är en viktig förklaring till den här uppgången.

De tre oppositionspartier, som har lovat att styra Tallinn tillsammans, samlar därmed sammanlagt 43 procent, vilket ändå inte räcker. Men trenden kan ju fortsätta fram till valdagen, och ingen vet säkert hur stor andel av de savisaarsympatiserande ryssarna som vekligen kommer att rösta.

Det finns också andra osäkerhetsfaktorer. 7 procent av de tillfrågade säger att de ska rösta på enskilda kandidater eller valkoalitioner, och om några av dessa kommer in i fullmäktige, kan de ju övertalas att ge sitt stöd åt den ena eller den andra majoriteten. Och 10 procent säger sig än så länge inte veta hur de ska rösta i kommunvalet.