Norge: högervågen stillnar, men räcker det?

30 augusti 2013 23:07 | Politik | 13 kommentarer

Mest dystert för Arbeiderpartiet inför det nära förestående stortingsvalet ser det ut i Oslo. Också den norska huvudstaden har drabbats av den högervåg vi har haft i Stockholm.

I den sista separata opinionsmätningen för den norska huvudstaden, publicerad i Aftenposten (800 telefonintervjuer gjorda under perioden 22-27 augusti) får Arbeiderpartiet 27,8 procent (- 2,2), att jämföra med 35,0 procent i stortingsvalet 2009 och 33,1 procent i kommunvalet 2011).

I Oslo får Sosialistisk Venstreparti 6,2 procent (+ – 0, 10,3 procent i stortingsvalet 2009 och 6,3 procent i kommunvalet 2011).

Senterpartiet, som sitter i regeringskoalition med de här båda partierna, är mycket litet i Oslo, 1,3 procent, men har faktiskt ökat med 0,6 procentenheter – det är ett utpräglat landsbygdsparti, men de här siffrorna är faktiskt bättre än resultatet både i stortingsvalet 2009 (1,0 proent) och i kommunvalet 2011 (0,5 procent).

Yttervänsterpartiet Rødt får i Oslo 3,4 procent (- 0,4; 4,0 i stortingsvalet 2009; 3,5 i kommunvalet 2011).

I Oslo har i stället nykomlingen Miljøpartiet de Grønne vuxit: I den här undersökningen är det har partiet uppe i 6,2 procent (+ 2,1; 0,6 procent i stortingsvalet 2009; 2,5 procent i kommunvalet 2011).

Det också mycket miljöinriktade liberala partiet Venstre får i den här osloundersökningen 7,5 procent (+ 1,5; 6,4 2009; 8,2 2011).

Sämre i Oslo går det för det andra mittenpartiet i opposition, Kristelig Folkeparti, som i den här mätningen får 2,7 procent (- 1,4; 2,7; 2,4).

Det stora utmanarpartiet på den borgerliga sidan, Høyre, samlar i den här oslomätningen 35,0 procent (- 0,5; 21,7; 35,7).

Det högerpopulistiska och främlingsfientliga Fremskrittspartiet fick stortingsvalet 2009 i Oslo hela 17,6 procent men föll i kommunvalet 2011 till 7,0 procent – däremellan ligger händelserna på Utøya. Nu har partiet gjort en liten upphämtning och får 9,8 procent (+ 0,3) i Oslo

* * *

I den sista undersökningen före valet i norska TV 2 – alltså en undesökning som omfattar hela landet – får Arbeiderpartiet 32,8 procent och blir fortsatt största parti.

Sopsialistisk Venstreparti får i den här mätningen 4,1 procent (- 0,5).

Senterpartiet står stilla på 5,7 procent.

Rødt får i landsgenomsnitt 1,6 procent (+ 0,9)

Också enligt den här mätningen skulle Miljøpartiet de Grønne få representation via Oslo, men i landsgenomsnitt ligger partiet på 2,3 procent (- 0,9).

Venstre får i denna landsomfattande mätning 4,6 procent (- 0,2).

Kristelig Folkeparti håller ställningarna från förra stortingsvalet med sina 5,6 procent (+ 0,9).

Också i denna landsomfattande mätning backar Høyre med 0,5 procent och hamnar därmed – 27 procent – på andra plats när det gäller partistorlek.

Fremskrittspartiet minskar med 1,2 procent och landar på 14,5 procent.

Facit av detta är att den röd-gröna regeringen med ett sådant valresulat skulle få 75 mandat mot de fyra oppositionspartiernas sammanlagt 92.

* * *

En smula hopp åt den röd-gröna regeringen ger en mätning, publicerad i Vårt Land; artikelns rubrik lyder ”Høyre-bølgen stopper opp”.

Också enligt den skulle Arbeiderpartiet bli största parti med 28,4 procent.

Høyre ligger hack i häl med 27 procent men har sen junimätningen tappat 150 000 väljare eller 6,1 procentenheter.

Före sommaren hade Høyre tillsammaans med Fremskrittspartet majoritet, men också FrP tappar i den här mätningen sympatier och landar på 17,1.

Alltså måste de med ett sådant resultat få stöd också av mittenpartierna, som tvekar om att stödja en regering i vilken FrP ingår.

Venstre har enligt den här undersökningen vunnit 50.000 väljare från Høyre och får nu 6,1 procent.

Däremot tappar det andra mittenpartiet i opposition, Kristelig Folkparti, lite och får nu 4,4 procent. En orsak lär vara att det har bildats ytterligare ett litet kristet parti.

Det tredje mittenpartiet, Senterpartiet, som ju ingår i den rödgröna regeringen, får 5,1 procent.

Sosialistisk Venstreparti ligger kring 5 procent.

Det tidigare i Stortinget orepresenterade Miljøpartiet de Grønne skulle få 4,1 procent – men partiet ligger alltså bättre till i Oslo.

Mandatutfallet skulle, om det här bleve valresultatet, bli: AP 50, H 49, FrP 31, V 9, SV 8, SP 8, KrF 7, MdG 6, och Rødt 1 (i Oslo).

Vid ett sådant valutfall skulle de små partierna kunna avgöra, vilken regering Norge ska få.

13 kommentarer

  1. En välgärning att du håller koll på stämningarna inför stortingsvalet i vårt nära grannland, Enn.
    Några etablerade medier som gör det verkar det inte finnas…

    Comment by Mats Rosin — 2013 08 31 5:57 #

  2. Till Mats Rosin: Något lite har det stått i stockholmstidningarna, men de stora artiklarna – med antingen budskapet att regeringen faller eller att den mot alla odds lyckas hålla sig kvar – kommer säkert dagen efter valet.

    Comment by Enn Kokk — 2013 08 31 12:43 #

  3. Ser att Stoltenberg får draghjälp av den kände islamisten och jihadisten Mullah Krekar som uttalar sig från fängelset: http://www.abcnyheter.no/nyheter/2013/08/28/mullah-krekar-kaster-seg-inn-i-valgkampen

    Comment by Thomas Åkerblad — 2013 08 31 12:48 #

  4. Till Thomas Åkerblad: Varken Arbeiderpartiet eller de andra nämnda partierna har bett om just det här stödet. Och det faktum att du lyfter fram det här udda stödet ska väl ses som en altruistisk gärning gentemot den röd-gröna regeringen i Norge?

    Comment by Enn Kokk — 2013 08 31 12:58 #

  5. Snarare som en illustration till den av Peter Weiderud ofta upprepade tesen om att muslimer till 75% röstar på(s). Då måste man ju ta ut svängarna lite grand som när Peter i s-värdegrund för muslimska s-medlemmar ”råkade” tappa bort det som handlade om lika sexuella rättigheter för alla. Trots allt – tycker du inte att det är lite bevärande att totalitära läror anser att (s) är den naturliga samarbetspartnern?

    Comment by Thomas Åkerblad — 2013 08 31 14:32 #

  6. Till Thomas Åkerblad: Nu var ju inte Arbeiderpartiet det enda parti han rekommenderade.

    Jag är, som du väl vet, själv inte religiös, heller inte medlem av det som förr kallades Broderskapsrörelsen, men jag kan ändå tycka att Peter Weiderud trots enstaka tabbar gör en vällovlig insats i och med att han och hans organisation försöker inkludera muslimer i politiskt arbete i Sverige, inte exkludera dem.

    Comment by Enn Kokk — 2013 08 31 15:09 #

  7. När skapandet av Sveriges Kristna Socialdemokrater, Broderskapsrörelsen, planerades för snart 100 år sedan var det till följd av – som en styrelseledamot uttrycker det – att de kristna socialisterna ansågs för radikala för kyrkan och för religiösa för partiet.
    Med islams intåg i Sverige blev Kristi avtryck i namnet obekvämt. I kristen tradition är Jesus gudom. I den muslimska världen är den synen hädisk. Den nya, avkristnade identiteten, Socialdemokrater för tro och solidaritet, är det synliga tecknet på lösningen: att Kristus fått krypa till korset.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 08 31 18:36 #

  8. Det högerpopulistiska och främlingsfientliga Fremskrittspartiet? Ja, och svenska S historia?

    Under 42 år och åtta svenska socialdemokratiskt ledda regeringar mellan 1934 fram till det borgerliga maktskiftet 1976 så steriliserade man cirka 63 000 människor på Statens institut för rasbiologi.
    Kanske skall vi titta på VAD som gjorts istället bara det som sägs KAN ske?

    Comment by Fredrik — 2013 08 31 22:30 #

  9. Till Fredrik: Om det här – som är väl känt och omskrivet – rådde det en bedövande politisk enighet.

    Comment by Enn Kokk — 2013 08 31 22:55 #

  10. Fredrik, var det inte så att lagen om tvångssterilisering upphörde redan i januari 1976 och på ett riksdagsbeslut 1975, medan vi ännu hade en S-regering.
    Steriliseringarna var ju ett av de viktigaste verktygen för den Myrdalska sociala ingenjörskonsten för att få ”kvalitet” i ”folkmaterialet” enligt socialbibeln Kris i befolkningsfrågan: ”…åter och åter träffar vi t. ex. stora kullar av barn till ogifta imbecilla mödrar, där hela skaran måste underhållas av det allmänna och där deras ofta förekommande asocialitet och brottslighet i framtiden kommer att vålla ytterligare bekymmer”.
    I framtiden kommer vi möjligen att förfasas över vissa nu som självklara betraktade uttryck för den sociala ingenjörskonsten – som det råder en ”bedövande politisk enighet” kring.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 09 01 0:39 #

  11. Om Peter Weiderud har gjort många eller enstaka tabbar torde det finnas oenighet om! :)

    Comment by Ann-Katrin Roth — 2013 09 01 15:23 #

  12. Okej, Hans. Du antyder att högern var emot tvångssteriliseringarna. Var så god och bevisa det då! Du är väldigt tendentiös och söker hela tiden fel hos arbetarrörelsen. Du nämner aldrig högerns svagheter. Det blir väldigt förutsägbart och enahanda i längden.

    Comment by Jan — 2013 09 01 16:23 #

  13. Jan, det jag ”antyder” är att det var socialdemokraterna som tog itu med de utbredda tvångssteriliseringarna året innan vi fick den första borgerliga regeringen på årtionden.
    Om den sociala ingenjörskonsten, med den människosyn som missioneras i den Myrdalska tappningen, förekommer inom ”högern” så får det mig självfallet inte att byta fot. Det är saken saken gäller.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 09 01 18:10 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^