Sommar i P1 med Katrine Kielos
16 augusti 2013 15:46 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 15 kommentarerJag har tillfälligt träffat och då hejat på Katrine Kielos, men jag känner henne inte personligen. På den tiden vi råkades var hon aktiv i min gamla socialdemokratiska studentförening Laboremus, och därifrån berättade hon också en ganska nedslående historia om hur folk inom Uppsala arbetarekommuns ledning, flera av dem för övrigt med ett eget förflutet i den här föreningen, kuppade mot en befarad vänstervridning på ett årsmöte.
Det som förde Kielos, själv inte av klassbakgrund eller familjevärderingar destinerad att bli socialdemokrat, till min gamla förening var i stället, berättade hon, feminismen – hennes första steg in i politiken utgjordes av en feministisk studiecirkel. Det är gott så, men uppenbart är hon inte lika förtrogen med den röda, radikala tradition som präglade sextiotalets mycket mer framgångsrika Laboremus, det som var mitt Laboremus. De namn med laboremusanknytning hon nämnde i progrmmet var följaktligen Thomas Östros och Magdalena Andersson.
Jag upptäckte relativt tidigt Katrine Kielos och såg hennes begåvning, men det var via hennes blogg. Senare har jag följt henne framför allt i Aftonbladet, först som ledarskribent, numera som söndagskrönikör. Som krönikör har hon i svensk press i dag få som kan konkurrera med henne.
Som söndagskrönikör har hon – eller vågar hon ta sig – större manöverutrymme än hon tyckte sig ha som ledarskribent. Att vara ledarskribent är – fråga mig; jag har varit det både i dagstidning och i Socialdemokraternas huvudorgan – mer av en balansgång. Men jag kan uppriktigt säga, att jag aldrig har skrivit något som har stridit mot min egen övertygelse.
Att jag uppriktigt beundrar Katrine Kielos som politisk skribent betyder inte, att jag i riktigt alla avseenden är överens med henne. I hennes sommarprogram i dag fanns en antinationalistisk linje som jag till stora delar delar, men för min del tror jag att hon lite för lite fäster avseende vid en del närliggande saker, som också formar våra liv och våra värderingar: geografisk och kulturell och språklig hemhörighet. Och kanske finns det ett frö till en sådan insikt också inom Katrine Kielos: Avsnittet i hennes Sommar om hennes egna familjerötter i Polen och Litauen hörde avgjort till det mest intressanta i det här programmet.
Om Katrine Kielos’ förhållande till musik vet jag inget. Hennes musikval i programmet var trevligt men inte våldsamt brett. Men jag lyssnade gärna på till exempel Joni Mitchell, Elton John, George Michael och inte minst Georg Friedrich Händel, också han under en viktig del av sitt liv för övrigt utlokaliserad till London.
15 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Katrine Kielos har en skarp penna, jag missar sällan hennes krönikor i Aftonbladet. Det var intressant att höra om hennes brokiga östeuropeiska bakgrund.
Hon satte fingret på något som säkerligen är ett dilemma för fler än för mig: det faktum att rättningen i ledet ofta verkar vara viktigare än att tänka självständigt. Det gäller tyvärr inte bara inom universitetsvärlden!
I början av sjuttiotalet var jag medlem i SSU i Uppsala. Det präglades definitivt inte av röd, radikal tradition. När en grupp inom klubben startade en studiecirkel där vi läste bland annat Marx, Mao Tse Tung och Wigforss – satt en ”observatör” med på alla möten. Han ingick inte i studiecirkeln, han satt med för att kontrollera att vi höll oss innanför ”ramarna”.
Devisen över ingången till aulan i universitetshuset i Uppsala – ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större” – må vara skapad av en jurist men jag har, precis som Katrine Kielos var inne på, alltid undrat om det inte borde stå tvärtom.
Comment by anita l — 2013 08 16 16:20 #
Till Anita Lindblad: Jag har läst ganska mycket inte bara av Wigforss utan också av Marx och Mao – har dem alla i stor mängd i bokhyllorna. En del av det här har jag också skivit om, bland annat på för dig bekanta Arbetarbladets kultursida.
Den där överrocken ni försågs med vet jag ingenting om, men jag kan ana bakgrunden: Just i den period du beskriver togs Laboremus över av en inbördes oenig front av tidens revolutionära grupperingar, alla rikt företrädda i en universitetsstad, och också SSU Tunabackar lämnade av samma skäl socialdemokratin.
Jag skulle tro att det var den här erfarenheten som fick en del övernitiska personer inom arbetarekommunen att agera inför och på det årsmöte Katrine Kielos berättade om.
Själv har jag grava invändningar mot Lenin och Mao (för att inte tala om Stalin), men i likhet med Wigforss betraktar jag mig som både socialdemokrat och marxist.
Comment by Enn Kokk — 2013 08 16 16:55 #
Hon är en medelklassosse som flyttat från Stockholms innerstad till Londons innerstad och knappt satt sin fot i de stadsdelar som hon med sin penna säger sig vara en supporter för. Det dryper av dubbelmoral.
Comment by Krister — 2013 08 16 16:58 #
Till Krister: Nej, jag tror inte alls att Katrine Kielos präglas av dubbelmoral. Sin egen klassbakgrund kan hon knappast göra något åt, men hon sökte sig till socialdemokratin via feminismen och är så ung att hon knappast kan ha lockats till partiet för att det skulle ge henne karriärmöjligheter.
Comment by Enn Kokk — 2013 08 16 17:05 #
Jag har svårt att förstå varför någon som säger sig representera ett demokratiskt parti i Sverige läser litteratur av olika kommunistiska massmördare som Mao, Lenin och Stalin? Lika illa som att det säkert finns en massa representanter för SD som läser massmördaren Hitlers Mein Kampf.
Comment by Leif Andersson — 2013 08 16 17:24 #
Till Leif Andersson: Själv har jag inom ramen för statsvetenskapliga studier läst en kurs om socialistiska tankeriktningar från jakobinerna till Mao, också (kritiskt) uppdragsrecenserat böcker med texter av Lenin och Mao.
Jag hade stor nytta av min läsning av olika kommunister under det sena sextiotalets och det tidiga sjuttiotalets revolutionära uppsving i Sverige: Jag klarade att ta debatten med företrädare för olika revolutionära riktningar, användes också av socialdemokratiska partiet för att ta sådana debatter.
Läsning av dem du nämner behöver ju inte ha att göra med egen sympati för deras läror.
Comment by Enn Kokk — 2013 08 16 17:51 #
Leif, vet inte hur gammal du är, men den som var politiskt intresserad under 60- och 70-talet och betraktade sig som radikal, måste ha rejält stora skygglappar på för att undvika Mao och Marx. Hur ska du veta var du INTE står om du ensidigt läser den litteratur som någon annan valt ut och som betraktas som politiskt korrekt?
Till Enn Kokk: En förklaring, ja, men knappast ett försvar och väldigt obegåvat agerat, skulle jag säga. Det innebar ju bara att vi cirkeldeltagare kände oss kränkta, icke betrodda och bevakade av Storebror. Vår eventuella personliga utveckling hängde knappast på den studiecirkeln. Die Gedanken sind frei . . . eller?
Comment by anita l — 2013 08 16 17:51 #
Till Anita Lindblad: Nej, sudiecirkelövervakare får nog anses strida mot tanken med den fria folkbildningen. Jag försöker bara föreställa mig vad som kan ha varit bakgrunden.
Comment by Enn Kokk — 2013 08 16 17:57 #
Anita Lindblad: Blanda inte ihop Marx med Mao, Stalin och Lenin. Bolsjevikerna kom att använda Marx teorier helt felaktigt för att inrätta diktaturer med massmord av minioriteter och oliktänkande.
Mycket möjligt att man inte förstod vidden av kommunisternas illdåd under 60- och 70-talen men jag förstår inte hur läsandet av dessa och andra förvirrade massmördares skrifter kan ge något vettigt utbyte. Möjligtvis i avskräckande syfte men det borde vara självklart utan att behöva läsa propagandan. Själv skulle jag aldrig ta i en bok av kommunistiska eller nazistiska massmördare men vi har väl olika preferenser.
Comment by Leif Andersson — 2013 08 16 18:32 #
Leif Andersson: Jag vet inte vilka preferenser du har, men hur ska vi kunna bemöta ”fienden” om vi inte vet hur han tänker och resonerar?
Reinfeldts ”Det sovande folket”, exempelvis, är ruggig läsning, men jag tror mig förstå hur han agerar politiskt idag genom att ha läst boken.
Comment by anita l — 2013 08 16 18:54 #
Anita Lindblad: Kanske är jag överdrivet optimistisk men jag tror inte att Lenins, Stalins, Maos eller Hitlers förvirrade idéer kan få något större genomslag i ett modernt samhälle. Det kommer alltid att finnas vissa vänster- och högerextrema grupperingar som tror på enkla lösningar med våld och terror men den stora massan i Sverige är för upplyst idag för att något sådant ska kunna ske.
Baserat på ovanstående är det alltså bortkastad tid att läsa ovanstående massmördares avskyvärda alster.
Jag bryr mig inte speciellt mycket om vad Reinfeldt tycker. Hans politik går mest ut på att köpa medelklassens röster med avskaffad fastighetsskatt samt ROT och RUT för att sen genomdriva massprivatiseringar så att skattebetalarnas pengar hamnar i privata riskkapitalisters fickor. Sen bedrivs en arbetslinje kombinerat med hög skuldsättning av enskilda som gör personer mer eller mindre ekonomiskt livegna. Det enda positiva hans regering genomfört är borttagen förmögenhetsskatt samt inkomstskattesänkningar som behövs för att anpassa oss till övriga EU men självklart borde inkomstskattesänkningen omfatta alla lönebaserade inkomster och inte bara direkt lön för arbete. Sen har han sålt in detta med etiketten ”jobbskatteavdrag” som medelsvensson köpt med hull och hår.
Emellertid ser jag inte Löfven som något alternativ för han förordar bara marginella justeringar av den felaktiga politiken. Det enda positiva är kanske att en ny S-ledd regering inte borde kunna vara mer inkompetent än den nuvarande M-ledda.
Comment by Leif Andersson — 2013 08 16 19:19 #
Enn. Jag vet inte om du känner till att Händel hade likartade synproblem som du. Han opererades flera gånger för starr. Förmodligen betydligt otrevligare nu än nu
Comment by Åke F — 2013 08 16 21:33 #
Då än nu, ska det naturligtvis vara.
Comment by Åke F — 2013 08 16 21:35 #
Leif Andersson, vad jag kan förstå fanns det upplysta personer även vid tiden för de uppräknades härjningar. Sympatierna för missdådarna begränsades dessvärre inte till de icke upplysta.
Comment by Hans G Eriksson — 2013 08 17 0:28 #
Intet nytt under solen, historien tar inga pausar och verkligheten är något annat än historia!
Kortare kan man inte vara när man relaterar till något som hänt och den dunkla framtid som breder ut sina vingar och ger den svettige svalka och den frusne köld.
Att diskutera som vissa gör i den här frågan får mig att hajja till och undra om man verkligen läst sin historia eller bara lyssnar till nåt som hänt i radion. Verkligheten är varje medborgares enskilda händelseförråd och vad Du tycker och vad Ni anser oss behöva veta är underförstått en privat angelägenhet. Den stora massan som bara blir större och större har aldrig hört talas om varken Marx eller Engels och troligen knappt Stalin eller Hitler. Tro inte att Ni vet nåt, Ni blir bara besvikna………….
Comment by Urban — 2013 08 17 19:09 #