Sommar i P1 med Louise Linder
12 juli 2013 15:37 | Media, Musik, Ur dagboken | Kommentering avstängdLouise Linder är präst och psykoterapeut, har desutom startat konsultbolaget Prästbyrån och haft knäck som företagspräst på krisdrabbade Eicsson. Mycket av det här är mig djupt främmande, men jag försöker ändå lyssna med öppet sinne på hennes Sommar-program i P1. Det som i bästa fall finns hos människor i hennes prästerliga värv är bättre insikter än hos människor i gemen om medmänniskor i nöd och hur man kan stödja och trösta dem. Fast den här gåvan finns också hos en del av oss som inte har någon gudstro, och gudstron skyddar ju inte heller de troende från att själva göra misstag eller råka illa ut. Märk att den aktuella utgångspunken för det här resonemanget från min sida är en präst som har varit gift tre gånger, det senare inte menat som någon moralisk anmärkning.
Stora delar av Louise Linders sommarprogram, utformat som en mässa, har jag ganska svårt för.
Hennes sommarprat innehöll dock två avsnitt, som berörde mig.
Det ena var berättelsen om könsstympade kvinnor i Östafrika.
Det andra var historien om sonens uppsatsskrivande, den där sonen – när han skulle skriva skoluppsats om Ingmar Begman – genom förmedling av en vän till familjen blev uppringd av Bergman och fick fyra timslånga samtal med den åldrige regissören; Bergman dog strax efteråt.
Till det spelade Louise Linder Johann Sebastian Bachs svit för violoncell ”Sarabande” ur bergmanfilmen med samma namn.
I övrigt var musiken ganska blandad, även om hon förstås – höll jag på att säga – också spelade ”Operator” med Manhattan Transfer, den där man har ”Jesus on the line”. Jag kan den väl själv, eftersom jag har den på skiva.
No Comments yet
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^