Kommunalval i Lettland

Uppdaterat:

I Lettland genomfördes kommunalval den 1 juni, men för en icke lettiskspråkig person är det inte alldeles lätt att få veta något om resultatet. I mitt fall har jag – eftersom jag är estniskspråkig – tagit omvägen över det lilla jag har hittat på estniska nyhetsbyråers siter. Senare har jag också hittat lettisk statistik (på lettiska) över utfallet i de större städerna i Lettland.

På den tiden då jag var de svenska Socialdemokraternas nordiske och baltiske sekreterare, hade jag både uppgiftslämnare i Lettland och besökte själv landet i samband med val. Men det faktum att jag då lärde mig det viktigaste om de någorlunda stora partierna hjälper mig bara i ringa utsträckning numera. Partikartan ritas ständigt om, och i kommunalval förekommer det myriader av lokala listor och valkoalitioner.

Jag var med om att återetablera ett socialdemokratiskt parti i Lettland, och dessutom gjorde ett antal kommunister comeback, också under socialdemokratisk beteckning. Men trots en fusion har det aldrig lyckats att återetablera socialdemokratin som en politisk kraft av den storlek som de socialdemokratiska partierna i både Estland och Litauen har lyckats uppnå. Det med reformkommunisterna – om de nu var reformerade – fusionerade gamla socialdemokratiska parti, som jag var med om att återuppväcka, Latvijas sociāldemokrātiskā strādnieku partija (Lettlands socialdemokratiska arbetareparti), lever i dag ett tynande liv. I huvudstaden fick det här partiet 0,21 procent, och resultaten i de öviga större städerna är lika magra. Också där har Harmonicentern gjort goda valresultat om än inte på samma nivå som i huvudstaden. Men här varierar utfallet i övrigt mycket mer, och ofta får lokala partier eller kanske snarare listor höga siffror.

I ett tidigare val till saema (parlamentet) noterade jag att några företrädare för det socialdemokratiska parti jag hade varit med om att återetablera i stället kandiderade för det av ryssar dominerade Saskaņas Centrs (Harmonicentern) – och jag vet att många av dem inte kände sig hemma i det parti, som bar deras partis gamla namn men nu styrdes av folk som hade varit med i kommunistpartiet. De här gamla socialdemokraterna har säkert spelat en viss roll för att föra in Harmonicentern i SI och socialistgruppen i EU-parlamentet.

Harmonicentern samlar de flesta ryssars röster, och ryssarna är proportionellt långt flera än i de baltiska grannländerna. Det här partiet har länge gjort trevare för att accepteras som ett socialdemokratiskt parti – jag minns till exempel ett frukostmöte där Ingvar Carlsson och jag vid ett besök i Rīga uppvaktades i denna fråga av den dåvarande ledaren för Harmonicentern. Ett bestående problem har dock varit att Harmonicentern av majoriteten letter uppfattas som ett ”ryssparti”.

Av det lilla jag har hittat om det lettiska kommunalvalet i estnisk press och på estniska nyhetsbyråers siter framgår att Harmonicentern har gjort ett kanonval i Rīga, där partiet leds av Nils Ušakovs. I huvudstden har Harmonicentern bildat valkoalition med ett för mig okänt lettisk parti, Gods kalpot Rīgai, med Andris Ameriks som ledare – Ameriks har för övrigt tidigare varit invald i saema på Harmonicenterns lista, men har senast lett LPP/LC i fullmäktige i Rīga, en nu upplöst koalition av ursprungligen två partier, Latvijas Prima Partija (Lettlands första parti) och Latvijas Ceļs (Lettlands väg), en center-höger-koalition.

Den här valkoalitionen har lyckats med det som Harmonicentern inte har förmått på egen hand, att också få många röster bland Rīgas letter. Sammanlagt fick den 58,54 procent av rösterna i Rīga, där också valdeltagandet, 55,54 procent, var högre än i landet i snitt, 46,99 procent. Den här valkoalitionen fick 39 mandat i fullmäktige i Rīga, en mycket stor egen majoritet.

Bara två andra partier kom in i fullmäktige i Rīga, dels det konservativa och nationella Nacionālā apvienība (Nationella alliansen) ”Vīsu Latvijai!/LNNK med 17,86 procent, vilket gav 10 platser, dels det högercentristiska Vienotība (Enhet), som fick 14,13 procent och 9 platser.

Jag har också hittat uppgifter om valutgången i de övriga större städerna i Lettland, och också där har Harmonicentern gjort goda valresultat om än inte på samma nivå som i huvudstaden. Men här varierar utfallet i övrigt mycket mer, och ofta får lokala partier eller kanske snarare listor höga siffror i val. Och går man till de många mindre kommunerna, ökar – antar jag – antalet lokala listor ytterligare. Att försöka sammanställa begriplig landsomfattande valstatistik känns därför meningslöst.