Gamla Koppra har problem – men vi skulle tillsammans kunna vitalisera kooperationen

29 maj 2013 11:17 | Mat & dryck, Media, Politik | 47 kommentarer

Ända sedan jag flyttade till Uppsala hösten 1959 har jag troget handlat på Konsum. När jag bodde i mitt första hyresrum på Jumkilsgatan, handlade jag i den närbelägna konsumbutiken vid Ringgatan – butiken finns faktiskt kvar, även om den har flyttat över gatan. När jag sedan bodde i hörnet Linnégatan/Kungsgatan, handlade jag i konsumhallen i Forum-varuhuset. När Birgitta och jag sen skaffade en bostadsrätt på Idrottsgatan, började vi handla i konsumnbutiken vid Torbjörns torg, den som flyttade snett över torget och fick nya, rymliga och fräscha lokaler på vår sida av torget. Och när vi 1969 också skaffade oss ett sommarhus i Öregrund, var det alldeles självklart att vi skulle handla i Konsum där.

Det finns många argument för min konsumtrohet.

Jag tycker kooperationens butiker har bra varor till rimliga priser. För mig, uppvuxen i en fattig familj där man var tvungen att räkna ören när man skulle handla, ter sig vulgärargumentationen mot Konsum helt orimlig: Att i dagens samhälle – där levnadsstandarden är högre och där basmaten tar en relativt sett mindre andel av vår inkomst – människor säger sig jaga runt mellan olika butikskedjor för att hitta de allra billigaste varorna utan att bry sig om någon annan faktor än pris förefaller mig helt sjukt.

För mig spelar också en mängd andra faktorer roll för var jag handlar: Att butiken är nära, helst på gångavstånd. Att den är miljömedveten. Att den erbjuder varor med olika egenskaper och i olika prisklass – i dessa fall får vi göra avvägningarna själva.

Och så vill jag inte att en privat handlare ska tjäna pengar på det jag handlar. Det är ett viktigt skäl till att jag väljer att inte handla i ICA-hallen vägg i vägg med vårt Coop Konsum här i Svartbäcken.

Nå, som jag tidigare har berättat, är vårt Coop Konsum där nedläggningshotat. Många av oss trogna konsumkunder bråkade, och nu har butiken fått ytterligare ett år på sig att visa ett bättre resultat.

Butiken går faktiskt bättre nu, men jag vet inte om det kommer att räcka för att rädda den. Men det osäkra läget gjorde, att butiken förlorade Posten till ICA vägg i vägg – där rök kanske en del strökunder. Och föreståndaren delar sin tid mellan vår butik och en annan på annan ort.

Jag känner KFs ordförande, Anders Sundström, som en driftig och handlingskraftig man, men det återstår att se om hans nyss offentliggjorda recept för sanering av KFs ekonomi och kärnverksamhet är den rätta.

Att sälja av fastigheter ger ju snabbt friska pengar – dock finns ju risken att hyreskostnaderna för verksamheter som ligger i de här byggnaderna i stället stiger.

Butiker som går knackigt måste kanske i nuvarande ekonomiska läge offras, men därmed blir det ju också allt svårare att behålla kunder, till och med fanatiskt konsumtrogna sådana. ICA finns däremot i dag, som Konsum fanns förr, praktiskt taget överallt.

Men OK, det kanske inte finns några alternativ, när förlusterna har blivit så här stora.

Sundström och den övriga KF-ledningen har också som idé att starkt slimma verksamheten och varuutbudet ute i butikerna. För egen del är jag inte lika övertygad om att den lokala marknaden, ens stadsdel för stadsdel, är något enhetligt. Kundernas önskemål skiljer sig till exempel ganska mycket, om man jämför livsmedelshallar i storstäderna och butiker i bygder, där människor i mycket stor utsträckning har tillgång till egenfångad fisk, viltkött, bär, frukt samt potatis och grönsaker från egna odlingar. Själv skulle jag satsa på föreståndare med fingertoppskänsla och öron öppna för kundernas önskemål i just den egna butiken.

I bästa fall lyckas man med den här operationen i alla fall rädda en frisk kärna av livsmedelsbutiker, som drar tillräckligt många kunder för att de här butierna ska klara konkurrensen med privathandeln. Men för att klara priskonkurrensen med de privata kedjorna fordras ju också en viss volym, när man förhandlar med varuleverantörerna.

Sen ingår det också i KFs saneringsplan att renodla verksamheten till livsmedelshandel, och här kommer vi till något problematiskt i planen.

Konsumentkooperationen var förr en stor och framgångsrik verksamhet med egna livsmedelsföretag, varuhus och specialvarubutiker på många olika områden. Det mesta av detta har redan för länge sedan skurits bort.

En fortlevande gren av detta, som nu tydligen ska skäras av även den, har varit särskilt framgångsrik: bokförlag, tidskriftsutgivning och bokhandel.

KFs stolta skepp Vi var en gång en gigant bland Sveriges veckotidningar.

KFs bokförlag Rabén & Sjögren blev Sveriges främsta barn- och ungdomsbokförlag både i fråga om kvalitet och volym.

Detta förlags vuxenutgivning fördes över till Norstedts, som KF köpte, och där hamnade också utgivningen i Socialdemokraternas av KF köpta bokförlag Tiden och Prisma.

De också inköpta Klssikerförlagets och Fabels utgivning delades upp mellan vuxenbokförlaget och ungdomsbokförlaget.

Av allt detta blev det Sveriges näst största förlagsgrupp.

Klokt nog stödde man denna utgivning genom att köpa också Akademibokhandeln. Nätbokhandel har bedrivits genom Bokus och bokklubbsverksamhet genom Böckernas klubb.

Också på det här området har kunderna blivit mer otrogna, och olika verksamheter har periodvis haft förluster, dock av mindre slag än livsmedelsbutikerna. De här verksamheterna kan inte vara omöjliga att styra upp ekonomiskt, och jag finner det rent stolligt att överge det område, där kooperationen faktiskt har varit mycket framgångsrik.

Behövs det friskt kapital, så släpp in kooperationen i övriga nordiska länder som delägare. En samnordisk kooperativ förlags- och bokhandelsgrupp borde till och med på allvar kunna ge Bonniergruppen en match!

47 kommentarer

  1. En inressant och – kanske med ett undantag – sympatisk lägesbeskrivning.

    När jag som knatte släpptes i väg med en treliters mjölkkanna till den lilla konsumbutiken i källaren till ett ”egnahemshus” kostade mjölken 36 öre litern. Senare byggdes en av ortens första ”snabbköp” på vår granntomt. På övervåningen bodde butikschefens familj och vägg i vägg med denna självaste Affärschefen, en godhjärtad höjdare man hade mer respekt för än han begärde. På hans närmaste man Assistenten spllde en del av chefsglansen, medan Kamrern fick anstränga sig lite för sin revirrespekt. Till sin hjälp hade han två-tre bokröringsflickor, som tog hand om butikernas redovisning. Därtill Transport och Vaktmsteri.

    Under huvudkontoret fanns Stora Konsum med Butikschefen för livsmedel och hans Försteman, Special med Avdelningschef, Konfektion med Avdelningschef. Själv var jag en tid inskriven på Vår gård.

    I de tidiga tonåren schasade jag hos en änka, vars dotter jag kände. Ibland var kamraten upptagen efter läxan med att ”hjälpa mamma i butiken”, under lägenheten. Den nya pappan hjälpte på fritiden till med städning, silltunnan i källaren och lagret av Loranga och Rio Club.

    Konsumföreståndarna ringde Vaktmästare för småfix och fick administrationen fixad centralt. ”Vår” småhandlare skötte all redovisning och ”sånt som blir” kvällar och lördagag efter stängning och lärde sig deligera inom familjen.

    När vår familj – nästan uteslutande – handlade i Konsum finansierade vi så mycket mer än ”de tre procenten”: en förhållandevis enorm överbyggnad, dag over head. Samtidigt förstog vi, tror jag, att den privata handlaren måste få ut något av arbetet och vågspelet med familjeekonomin.

    Jag lärde mig aldrig förstå det rationella i tanken bakom att folk gick långa vägar förbi den lilla kvarterbutiken med slagord på temat ”hon ska inte ta våra pengar”. Hellre då affärschef, assistent, butikschef osv.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 29 18:37 #

  2. Delegera stavas delegera, för att nämna en av flera beklagliga felstavningar.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 29 18:59 #

  3. Min farfar startade Konsum Sandviken i början på förra seklet. Det var pionjärer och tog hem silltunnor och sålde till metall-arbetarna i Sandvikens Jernverk.

    Mamma berättade om när KF började tillverka och sälja glödlampor. Priserna rasade i butikerna.

    Själv uppfostrades jag att aldrig gå på någon annan affär än Konsum. Därför gick vi förbi två stycken livsmedelsaffärer när vi skulle handla mat. Mina kusiner var mäkta förvånade men jag och syrran tyckte att det var fullständigt naturligt.

    Nu är det andra tider. Kanske ska vi börja om med silltunnorna

    Comment by Britta Sethson — 2013 05 29 20:34 #

  4. Bra skrivet. Jag visste ju detta, men nu ska jag målmedvetet styra kosan mot coop som jag brukade innan jag glömde bort mig på grund av icas tillgänglighet som faktiskt har tjänat nog.

    Comment by Anna — 2013 05 29 22:01 #

  5. Jag förstår Enn Kokks frustration vad gäller ”Koppra” och dess situation. Har samhället och dess nuvarande medborgare ändrat sina preferenser? Min mamma handlade alltid på Koppra på 40- och 50-talet. Men hon var född 1899.

    Comment by Lars Rudström — 2013 05 30 0:43 #

  6. Till Lars Rudström: Under 50- och 60-talen låg Konsum i framkant när det gällde butiksuppläggning och sortiment. Men man förutsåg kanske inte i tid de nya konsumtionssmönster massbilismen skapade. Fast dagens bensinpriser och miljödebatt kommer kanske att åter göra det naturligt att handla nära den egna bostaden.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 30 7:30 #

  7. Jag uppfostrades till att handla i Konsum och har varit Konsum trogen i hela mitt liv. Under åren 1938 till 1944 bodde vi i en liten by utanför Storvik. Där var Mamma mycket aktiv i kooperativa kvinnogillet. Hon ledde kurser på temat Hur kan vi i dagens svåra situation klara en bra mathållning trots brist och ransonering.

    Comment by Birgitta Dahl — 2013 05 30 7:59 #

  8. När COOP butiken där jag bor är dyrare för samma varor hos en konkurrent så går jag till konkurrenten. Trots att jag är uppfostrad i en Konsum-trogen familj. När jag får betala 20 % mer så är alternativet inte solidaritet längre.

    Comment by Krister — 2013 05 30 12:05 #

  9. Sedan Britta Sethsons farfar startade Konsum i Sandviken och pionjärerna tog det lovvärda initiativet med silltunnorna har ”Koppra” gjort en intressant resa.

    Ingen anade då att deras barnbarn skulle handla i butiker där det yttersta ansvaret ligger hos en ledning där VD:n lyfter en lön på 20 miljoner och en bonus på 11 under sin tvååriga anställning, medan KF under samma period gjort en förlust med över 2 miljarder.

    Lojaliteten, som konsumentkooperationen kunnat ta för given, grundlades i en anda som pionjärernas barnbarn inte känner igen i den aktuella tappningen.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 30 12:20 #

  10. Är det verkligen sant det som Hans G Eriksson skriver om ersättningen till Vd, så kommer jag aldrig mer att besöka en Konsumaffär.

    Comment by Kent — 2013 05 30 18:42 #

  11. För balansens skull: mitt exempel var naturligtvis extremen. Det finns självfallet många personer inom kooperationen som förstår samverkansidén och som förtjänar dig som kund.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 30 19:19 #

  12. Hej Enn!
    Det sägs att det var Konsum som introducerade snabbköpet under början av 1940-talet (efter en idé från USA) första butiken fanns i närheten av Odenplan. Vad kommer att hända med tidningen Vi, bokförlaget Norstedts och Akademibokhandeln?

    Comment by Rustan Rydman — 2013 05 30 20:21 #

  13. Till Enn: Du säger att ”människor säger sig jaga runt mellan olika butikskedjor för att hitta de allra billigaste varorna utan att bry sig om någon annan faktor än pris förefaller mig helt sjuk”. Det påståendet säger tyvärr mer om skribenten än om de pensionärer som letar efter lägsta pris.

    Som 65-plussare och efter ett liv som anställd inom en s-styrd offentlig verksamhet är pensionen så låg att lägsta-pris-tänkandet är en nödvändighet.

    Comment by Jean — 2013 05 30 20:50 #

  14. Jag framhärdar i att påstå att min egen familj under min uppväxttid levde i mycket snävare ekonomiska omständigheter än de som i dag som skålladee råttor jagar rumt efter lägsta pris.

    Och så stora, som någon här har hävdat. är inte prisskillnaderna. Det går säkert att hitta privata märkesvaror, som Coop inte prioriterare och som är billigare i ICA, men de matkassejämförelser som tidigare ofta publicerades i tidningaraa visade, även om de inte utföll till Konsums fördel, visade på att det handlade om relativt små skilnader.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 30 21:19 #

  15. Tragiskt att läsa att en person som ständigt påpekar att han sympatiserar med socialdemokratins radikala ådra har sådan dålig förståelse för personer med usla pensioner att han jämför dem med skållade råttor.

    Comment by Jean — 2013 05 30 21:28 #

  16. Till Jean: Du kan inte springa runt det faktum att många av de personer vi här talar om faktiskt har det bättre än den grupp min familj tillhörde under min uppväxttid. Förutsättningen för den prisjakt de ägnar sig åt är ofta tillgång till bil. Fundera på det ett ögonblick!

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 30 22:00 #

  17. Att dagens fattiga pensionärer har det bättre än dina (och mina) föräldrar hade det för 60-70 år sedan är inget bevis för att dagens fattiga pensionärer inte behöver leta efter lägsta priser. Inte heller att de fattiga pensionärerna har det bättre än tiggarna på Stockholms gator och torg.

    Comment by Jean — 2013 05 30 22:22 #

  18. Sista meningen i mitt förra inlägg är felformulerat. Tanken bakom är att det faktum ”att de fattiga pensionärerna har det bättre än tiggarna på Stockholms gator och torg” betyder inte att de fattiga pensionärerna inte behöver leta efter lägsta pris.

    Comment by Jean — 2013 05 30 22:25 #

  19. Till Jean: Och andra bland dem som jagar runt mellan butikerna, alltså i bil, försöker snåla ihop till semesterresan till Thailand eller vart den nu går. För övrigt gäller det beteende vi diskuterar inte alls bara pensionärer.

    Här skulle jag nu kunna gå in på bilismens och flygets miljökonsekvenser, men de som inte bryr sig om dessa bryr sig naturligtvis heller inte om skälen för att välja kravmärkta och miljövänliga, ibland aningen dyrare varor.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 9:28 #

  20. Jag diskuterade prisjämförelser mellan Coop och Ica, Hemköp och liknande inne i bostadsområdena. Det är där de fattiga pensionärerna, ensamstående mammorna med ett eller flera barn och underfinansierade studenterna jagar lägsta pris.

    Att dra in bilburna som handlar i en betonglada ute på en uppköpt åker är i det sammanhanget inget annat än ett försök att leda bort blicken från det aktuella ämnet.

    Att försöka flytta fokus från en känslig fråga är ju politiker och politruker specialister på. Det spelet är jag inte intresserad av att delta i. Tack för ordet!

    Comment by Jean — 2013 05 31 10:42 #

  21. Jag förstår inte varför inte den gamla, hederliga Konsumbussen kunde få en renässans; miljövänligt (endast en bil), människovänligt (social mötesplats), kravmärktvänligt (bussen profilerar sig med att föra sådana varor). Nu skulle ju detta endast fungera på mindre orter men vem vet, kanske skulle det ha fler än en fördel att underlätta ”livet på landet”. Kanske att fler väljer att bo där om servicen kom tillbaka. Här tycker jag Coop har en jättechans till nytänkande.
    För övrigt, Tack för din blogg!

    Comment by Ingela Andersson — 2013 05 31 11:16 #

  22. Hur det än är så har vårt kapitalistiska samhälle formen att konkurrera i priser och om man inte tycker det är den viktigaste delen av samhällsstrukturen,att köpa billigt, så får väl man köpa dyrt och i konsekvensens namn har man dålig pension så har man all rätt att vända på slanten. Då är inte argumentet att betala bara för det är blåvitt utan där det är billigast. Eftersom vi handlar i samma affär kan jag inte förstå, om man inte är stadd i kassa förståss, varför man skall betala 23:- dyrare för köttfärsen om man tar den högra affären, Coop, än om man tar den vänstra daffären som är Ica. Den grejen förstår jag inte som fattigpensionär. Mina ynka 6.800:- i månade räcker ju precis till hyran så de 23:- jag spar på köttfärsen hos Ica istället för hos Coop betyder för mig en hel del!!

    Comment by Urban — 2013 05 31 11:19 #

  23. Den fråga du måste ställa är: drivs Coop idag enligt kooperativa principer? Jag ställer mig mycket tveksam. Och blir svaret nej är det mycket tveksamt om man ska handla hos dem, särskilt då priserna är högre än hos konkurrenterna.

    Comment by Johan — 2013 05 31 13:23 #

  24. Till Enn: Hur kommer det sig att du inte släppt fram min sista replik?

    Comment by Jean — 2013 05 31 13:32 #

  25. Till Jean: Den kommentaren hade – visade det sig när jag kollade – fastnat i kategorin Väntande. Varför vet jag inte. För egen del har jag aldrig censurerat dig. Och nu, när jag hittade den kommentar du efterlyste, har jag också släppt fram den.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 14:26 #

  26. Till Urban: Jag befinner mig åter i Öregrund, så jag kan inte kolla de aktuella priserna i de affärer vi talar om, men det finns mycket som kan förklara en enstaka prisskillnad. Var det nötfärs i båda fallen? Var den vid det aktuella tillfället billigare del av ett parti prisnedsatt färs? Kom färsen från Sverige respektive från något annat land, till exempel Irland, som ibland dumpar öveskott? Hade den billigare färsen kortare tid kvar till utgågnstid.

    Min poäng här är att vi diskuterar en färskvara, där priset av naturliga skäl fluktuerar. För att kunna dra säkra slutsatser måste vi veta det normala, någon lite längre tid bestående snittpriset per kilo.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 14:35 #

  27. Tack för besked och åtgärd!

    Comment by Jean — 2013 05 31 14:37 #

  28. Vulgärargumentation? Som alla vet, inte minst de grupper med begränsad inkomst, är matinköpen och därmed matlagningen den budgetpost man mest kan påverka ï hushållsbudgeten. Med tanke på Coops höga prisnivåer inom alla koncept (Forum, Extra och konsum) ska man nog ha varit tjänsteman eller minister inom Socialdemokraterna för att ha råd med att vara ”kooperationen” så principfast trogen. ;)

    Comment by Dan Sernfalk — 2013 05 31 14:39 #

  29. Till Dan Sernfalk: Jag har bott i samma stadsdel och handlat i samma konsumbutik sedan mitten av 1960-talet, så jag känner vid det här laget åtskilliga av dem jag möter i Konsum och över huvud taget i området. Bland dem jag möter i Konsum finns människor med skiftande yrkes- och inkomstbakgrund.

    Och under sommarhalvåret bor jag sedan länge mest i Öregrund, där flertalet – både bofasta och sommargäster – handlar i Konsum. Ortens andra butik, en ICA-affär, gick på grund av konsumenternas val – se ovan – i konkurs för något år sen men har nu återuppstått, dock utan att heller nu kunna hota Konsum.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 14:48 #

  30. Jojo, men för den som av den ena eller andra anledningen är prismedveten är Coop inget alternativ idag. Tyvärr! Själv handlar jag på närhet. I Malmö där jag f.n verkar handlar jag på Ica, i Stockholm blir det Konsum. Men, jag har noterat exempelvis att min favoritkorv; Bullens Pilsnerkorv är 16% dyrare på Konsum. För att inte tala om min frukostflinga (Multicheerios) som är 35% dyrare på Konsum än på den Ica Superstore jag brukar handla i.

    Comment by Dan — 2013 05 31 15:22 #

  31. Till Dan Sernfalk: I de fall du tar upp ser jag en rationell förklaring: Konsum prioriterar inte privata märkesvaror utan egna. Så du kan säkjet hitta både korv och flingor till billigare pris på Konsum – men de är då förmodligen Coop-märkta.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 15:42 #

  32. Alla kedjor vill helst sälja sina emv-produkter. Inte bara Coop. Just dessa produkter är dock unika och någon motsvarighet finns inte vad jag vet.

    Comment by Dan — 2013 05 31 15:55 #

  33. Dan S. De privata kedjornas lågprisprofil är en nödvändighet, en förutsättning för att uppnå vinstmålen.

    Kooperationens mål är att minimera och helst undvika förluster och samtidigt arbeta med ett fiktivt överskott som rabatt/återbäring.

    I Enn Kokks Uppsala finns en relativt ny, fin Coop-anläggning med trevlig personal. Det kan tyckas att den borde gå bra. Men det räcker med att jämföra antalet bilar på parkeringen med bilarna på Maxi-parkeringen på andra sidan gatan för att ana en resultatskillnad. Ämne för en doktorsavhandling.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 31 18:54 #

  34. Till Hans G Eriksson: Den nya Coop-butik du nämner har som viktig målgrupp de många tågpendlarna – de ska till exempel på vägen hem efter jobbet lätt kunna handla middagsmat. I den mån de här pendlarna har tagit bilen till centralstationen, har de sannolikt parkerat någon annanstans än vid Coopbutiken.

    Samma idé att fånga kollektivtrafikanter finns för övrigt bakom den nya stora Coop-hallen på Centralstationen i Stockholm.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 31 19:01 #

  35. Tack för snabbt svar!

    Jag uttryckte mig lite obestämt. Jag avsåg Coop och Maxi Stenhagen.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 31 19:18 #

  36. Jag tror det är svårt att övertyga Enn om att ICAs prisnivå är lägre än andra butikskedjor, då särskilt kooperationens butiker. Det är nog som att köra huvudet i en gammal konsumbutiksvägg.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 05 31 22:43 #

  37. Bengt E, jag tror du har rätt när det gäller en sifferjämförelse. Vi vet också att vissa butikschefer har blivit tipsade om förestående organiserade prisjämförelser – ”matkorgen”.

    Men Enn Kokk har på ett bra sätt ”varnat” för en alltför inskränkt sifferexercis. Som i så många sammanhang finns det uppenbara fördelar i en helhetsbedöming. (Som Carl-Jan G säger: måltiden är en upplevelse – inte bara mat.) Visst finns det ett värde i att det ”känns rätt” att handla utifrån vissa ideal och att ha bra relationer till butiksspersonal som vet vad man har för önskemål. En viss butikschef kanske har integritet att tänka på kunden där kollegan faller undan för chansen till en kortsiktig vinst med ett tveksamt ”tillfälligt parti”.

    Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 31 23:15 #

  38. Tyvärr så måste jag skriva detta då jag inte kan låta bli; -man skall tydligen vara välsituerad för att både tordas rösta rött och köpa mat på Konsum. Som i så många fall kommer Fattigsverige att befolkas av de som skapat sig en god pension genom tjänstepensioner och avtal som ger fina bibehållna månadsinkomster och den del som inte får vare sig tjänstepension och rimlig pension.
    Personligen känner jag flera äldre pensionärer som efter skatt har kvar över 20.000:- och som egentligen inte behöver den summan då de också skapat sig en mycket god ekonomi under sin arbetstid. ATP systemets aviga resultat för många som får mycket och desto fler som inte får någonting är sorgligt. Hela pensionssystemet bygger på goda avtal och hög lön som kan avsättas till eget pensionssparande!
    Vi som aldrig kunnat spara en gnutta får alltså fortsätta i sina spår för resten av sitt liv.Skamligt att det skall behöva vara sådana skillnader i en pensionärs resterande liv, i detta fall både mitt och ditt.
    Och angående köttfärsen tror jag tyvärr att du aldrig handlat i den vänstra dörren och därför inte har jämförelse galoscherna på dig i den omfattning du påstår. Så som slutsats skall den som använder sig av den kooperativa utbudet ha råd med det och tyvärr är det många som inte har det!!
    Men Enn fortsäät att handla där du tycker men kom inte och säg att det inte har någon betydelse att prisskillnaderna är en trivialitet som inte har någon betydelse, och du kan säkert se i kommentatorsfloran att du nog får pisk för din inställning!

    Comment by Urban — 2013 06 01 17:18 #

  39. Till Urban Sjölander: Som du förstår kan jag knappast diskutera din privata ekonomi, som jag inte har någon kunskap om.

    Men allmänt är det ju så att själva poängen med ATP-systemet är att pensionärerna, utöver grundpensionen, ska kunna bibehålla inte hela sin tidigare levnadsstandard men ändå få en så pass hygglig pension att de kan behålla åtminstone sin tidigae grundstandard och inte av rent ekonnomiska skäl till exempel behöva göra sig av med sin bostad.

    I folkomröstningen om tjänstepension företrädde Centern en annan linje, Linje 2, som gick ut på att medborgarna skulle teckna frivilliga pensionsförsäkringar hos de privata försäkringsbolagen. Det var i praktiken ingen skillnad från den rådande ordningen. Grundstandarden skulle naturligtvis av och till kunna höjas genom höjning av folkpensionen.

    Men det var den av socialdemokratin förordade linje 1 som vann folkomröstningen, och det är sedan den uppläggningen som har tillämpats i ATP-systemet, som alltså utgår från inkomst av tjänst.

    För egen del har jag utöver ATP en lien avtalspension, som jag själv har bidragit till genom att avstå lön under mina yrkesverksamma år. Det är inget speciellt för det område jag har jobbat inom – sådana här tilläggspensioner förekommer i många delar av arbetsmarkanden.

    Comment by Enn Kokk — 2013 06 01 17:54 #

  40. Till Enn Kokk: Du har otvivelaktigt en mycket stark poäng i ditt svar ovan till mig. Men så har vi den allt tydligare urbaniseringen i Sverige! I Göteborg kommer det om 20-30 år inte finnas en enda ”avskyvärd” privat bensin/dieseldriven bil längre och inga parkeringsplatser kvar ens för en eldriven bil. Trenden är solklar! Men vi som bor i innerstaden utan bil skulle väl kunna handla i ett Koppra – om det funnes ett enda! Något för Sundström att satsa på? Dvs innerstädernas centrum för dem som bor och jobbar där? Här i Gbg finns bara ICA, Antonia och Lidl.

    Comment by Lars Rudström — 2013 06 02 16:14 #

  41. Förstår fullkomligt att den egna ekonomin synas i andra media men jag kunde inte låta bli att påtala det riktiga livet för många fattigpensionärer som jag till viss del får skylla den borgliga socialdemokratin för till mångt och mycket. Redan under -30 talet byggdes det upp en syn på pension och arbete som följer oss idag i skuggan av politiskt käbbel i riksdagen som om de tror att de är de som styr…pyttsan, finansen och kapitalet styr och det vet nog även du Enn! Vem i kapitalets korridore vill ha en rättvis fördelning av sina verktyg….inte de iallafall och nu slutar vi denna ”debatt” och här i norr går vi ut för att hylla regnet som äntligen kommit.
    Det har varit bastuväder en lång tid och älvens stränder och sandbankar ligger fullt synliga då alla kraftverk upp efter Ångermanälven och dess flöden har sina dammluckor stängda.
    Har aldrig sett en så låg vattenlinje under hela mitt liv här uppe kring Sollefteåtraktens nipor som vi sett den senaste veckan.
    Nästan kusligt lågt vatten och med tanke på den ström som älven egentligen skall ha tror jag man balanserar på gränsen i Vattendomen om minimalt påsläpp.
    Tror knappt att det är någon vattenavrinning alls efter det sista kraftverket i Sollefteå, nästan så havet letar sig uppströms mer och mer och skapar sjö istället för älv.
    Distalbranten kanske har förflyttat sig ännu längre ner mot havet och skapar denna sorgsesamma syn av uppgrundade sanddyner längs älvens flöde.

    Comment by Urban — 2013 06 03 14:03 #

  42. Till Urban Sjölander: ATP-systemet är primärt skapat för att garantera lönearbetare en pension som i någorlunda rimlig utsträckning tillåter dem att också under pensionärsperioden bibehålla sin levnadsstandard under de yrkesverksamma åren.

    Att jag i ett tidigare svar nämnde just Linje 2 i pensionsomröstningen har sina skäl: Det var Bondeförbundets linje, och bönderna tyckte att deras ekonomiska trygghet även på ålderns höst snarare låg i den egna gården – de ville inte dräneras på pengar som de tyckte behövdes bättre för nödvändiga investeringar i det egna jordbruksföretaget.

    Det här är en av huvudorsakerna till att man, när ATP-systemet infördes, inte ville tvinga in jordbrukare och andra egenföretagare i det nya pensionssystemet.

    Märk också att ATP-systemet är konstruerat så att pensionärerna under sina yrkesaktiva år avstår från lön som vederbörandes arbetsgivare betalar in till systemet.

    Avigsidan med det här systemet är inte att före detta löneanställda får en rimlig pension utan att segment av de grupper som har levt som egenföretagare, kanske med mycket mindre marginaler än de hade föreställt sig, då tvingas att leva på grundpensionen. Men det här utfallet har ju faktiskt ett personligt val som bakgrund – det handlar inte om någon ondskefull bestraffning från samhällets sida.

    Slutligen: för din och andras skull hoppas jag att också grundpensionen kan höjas ytterligare.

    Comment by Enn Kokk — 2013 06 03 15:13 #

  43. Ja, ett är säkert….att en 80 årig fd akademiker har mer än 20.000:- i pension efter skatt och en 65 åring som jobbat i andra former har 1/3 del av den summan före skatt då är det nåt fel iallafall!!
    Tack än då Enn och njut av sommaren!!

    Comment by Urban — 2013 06 03 21:04 #

  44. Till Urban: Jag är fortfarande bara 75 (snart 76).

    Men värre är att du inte tycks kunna ta till dig att ATP är ett tjänstepensionssystem, vars grundsten är avgifter.

    Comment by Enn Kokk — 2013 06 03 22:06 #

  45. Jodå, inga problem men utväxlingen ligger inte i paritet till vi som aldrig fick chansen…..tyvärr har jag varit förtidspensionär under en lång tid och där finns inge möjlighet att utväxla ett handikappat liv med en som har arbete, lön och fulla oanade möjligheter i livet.
    Jag klagar egentligen inte för min situation egentligen utan på ett system som inte har hållit och har haft, som jag skriver, en utväxling som stegrat sig och nu mer eller mindre försvunnit. Vad vi ärvt är nåt helt annat.
    Nu glömmer vi detta och ser oss om efter nya saker och inte gräver ner oss i stacken.
    Är tillbaka i Uppsala och ser att vissa saker har växt på balkongen och att vår gula hibiskus har över 20 blomknoppar som skall utvecklas. Får nog ta upp den norrut nästa ångermanlandsresa, och då stannar vi till i augusti. Ha det gott i Öregrund och hoppas ni får lika fint som vi!! Hoppas vi får se Löfven på Handlar´n nästa gång vi kommer upp, vi bor ju inte så långt Sunnersta i det fagra Ådalen å mamma Rut väntar nog grabben!!

    Comment by Urban — 2013 06 04 20:02 #

  46. Till Urban: Då förstår jag bättre bakgrunden till din situation.

    Här i Öregrund har en underbar värme avlösts av kyla och regn. Hoppas vädret blir bättre på fredag, då vi ska till Stockholm för att fira en nybakad student, ett barnbarn till Birgitta.

    Comment by Enn Kokk — 2013 06 04 21:25 #

  47. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/kan-vi-klamma-mer-ur-kooperationen_8236476.svd

    Comment by Krister — 2013 06 07 10:16 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^