Sommarmiddag och goda och nyttiga frukostar
6 maj 2013 11:58 | Mat & dryck, Ur dagboken | 21 kommentarerI lördags lagade jag, faktiskt utan att anstränga mig särskilt mycket, en riktigt god trerättersmiddag.
Som förrätt serverade jag var sitt hoprullat mjukt minitunnbröd. I de lätt smörade tunnbröden hade jag lagt skivor av hamburgerkött med klickar av riven pepparrot och pepparrotsvisp plus lite dill och ett blad av mycket krispig sallad.
Till huvudrätt hade jag i vårt utmärkta Coop Konsums välsorterade fiskdisk hittat varmrökt röding, beredd och levererad av vårt lokala fiskföretag här i Öregrund, Stora Risten fisk. Till den kokade jag färskpotatis och fick då användning av dillstjälkarna. Gott tillsammans med en klick gräddfil och rädisor som jag hade snoppat, sköjt och lagt i en skål med vatten. Både till potatiskoket och som bordssalt, främst till rädisorna, använder vi seltin.
Till efterrätt serverade jag jordgubbar med vispgrädde, jordgubbarna förstås importerade men grädden från kooperationens eget mejeri, Grådö. Eftersom jag är diabetiker, använder vi inte vanligt socker utan Canderel till jordgubbarna.
En av fördelarna med pensionärslivet är att man kan ta god tid på sig för frukosten – själv ser jag den numera som dagens kanke viktigaste måltid. Det handlar inte om övermått, framför allt inte i fråga om mängd, men det man äter ska vara gott och varierat.
Jag äter alltid två smörgåsar, en på hårt och en på surt bröd, båda sockerfria. Det hårda bröd jag använder är den fiberrika varianten av Roslagsbröd, som kommer från Gimo, granne till Öregrund. På det brer jag Coop lättmargarin plus leverpastej av samma märke. En god smakbrytning får jag med några skivor Önos krispiga smörgåsgurka. Det sura bröd jag oftast använder är Fazers rallarhalvor – jag tar givetvis bara en bit av rallarhalvan. Samma slags margarin här, men här använder jag oftast köttpålägg, och sorten varierar över tid. Till det jag använder hör Lönneberga-skinka – flatrökt, basturökt eller med peppar – och så Kotivara rysk salami och Coop hamburgerkött rökt med alspån.
Till de här smörgåsarna hör alltid även en skiva krispig sallad, och när jag använder skinka som pålägg även en aning senap. Jag anänder Fyris senap, inte bara för att den tillverkas i Uppsala utan också för att den har låg sockerhalt. Men den är god!
Till mina båda morgonmackor dricker jag ett litet glas Verum hälsofil (med bara 0,5 procents fetthalt) och ett litet glas Coop Prima apelsinjuice, renpressad och utan tillsatser eller sötningsmedel.
Och så avslutar jag frukosten med morgonens clou, en eller ett par koppar kokkaffe – jag är estländare och dessutom uppvuxen i Norrland – av det utmärkta märket Coop.
21 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Stora Risten fisk har utmärkta produkter. Man skulle önska att det fanns flera finska produkter i de svenska matbutikerna, särskilt de som är Svanen-märkta, vilket betyder att de innehåller inhemskt kött.
Comment by Bengt Eliasson — 2013 05 06 12:10 #
Till Bengt Eliasson: Stora Risten-varor kan man också köpa till exempel i Hötorgshallen i Stockholm.
Som du väl förstår är en rysk salami som heter Kotivara i själva verket finsk. Vårt Coop Konsum i Öregrund säljer tre olika Kotivara-pålägg.
Till det jag ständigt ser till att ha hemma hör också Finn Crisp-bröd.
Själv hör jag till den kategori konsumenter som i hög grad styrs av faktorer som smak, kvalitet och tillvekningsplats. Att jag i mitt matinlägg här nämner varumärkesnamn är ett försök att leda andra konsumenter till att också testa det jag själv tycker är gott och hälsosamt.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 06 12:24 #
Du gör en berömvärd insats genom att upplysa läsarna om smakliga produkter. Matintresserade finländare brukar inte uppskatta vanlig svensk falukorv. Däremot brukar jag inhandla korv från Siljans Chark i Dalarna, som använder lokalt producerad råvara. Deras brukar få godkänt av hustrun.
Comment by Bengt Eliasson — 2013 05 06 12:32 #
Enn: -Ta bort det där lättmargarinet och använd Bregott istället. Växellådsoljan du använder på mackorna är verkligen inte nyttigt men det är Bregott, i allafall nyttigare än smörjan på dina mackor!!
Comment by Urban — 2013 05 06 14:54 #
Hamburgerkött : Hästkött.
Men det visste du säkert.
Comment by Henrik — 2013 05 06 19:30 #
Till Henrik: Naturligtvis. Jag har inget emot att äta hästkött, bara det är rätt skött och kontrollerat.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 06 20:54 #
Till Urban: Jag skulle inte vara lika tvärsäker. Rapsolja finns till exempel både i mitt lättmargarin och i Bregott, så om de vegetabiliska oljorna är skon som klämmer, borde du väl snarare välja smör.
Egentligen gillade jag ett annat margarin bättre, Runda bords, som tillverkas av det numera finskägda Carlshamns. Det innehåller nämligen Omega 3. Tyvärr finns det här margarinet inte längre att köpa på Konsum, detta fastän det var Carlshamns, på den tiden ägt av KF, som utvecklade det här margarinet.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 06 21:51 #
Enn Kokk, din blogg är ett litet folkuniversitet. Oerhört stimulerande med din förmåga att sätta detaljer i ett större sammanhang.
Comment by Hans G Eriksson — 2013 05 06 23:14 #
Tack!
Comment by Enn Kokk — 2013 05 07 8:45 #
Din kost verkar helt styrd av socialstyrelsens dietråd. Har du någonsin funderat på LCHF-metoden? Den är ju förvisso omdiskuterad, men kan kanske vara användbar ändå. En av mina vänner provade den, och kunde helt sluta med sin diabetesmedicin.
För övrigt anser jag att Hans G ovan har helt rätt
Comment by Åke F — 2013 05 07 10:33 #
Jag hade turen att träffa på en representant för Fyris senap före jul, och äter bara den nu. Den med chili är en stor favorit i huset. Även jag har lagt om kosten till lchf, mår så mycket bättre då, eftersom jag började få högt blodsocker efter matintag. Jag har nu ett blodsocker på under 6, hela dygnet. Mjöl och socker fick stryka på foten, men jag har alltid gillat ägg. Nu består frukosten av äggröra med makrill och kaffe med kokosolja i. Smörjer så bra inifrån att hudkrämer är överflödiga. Lunch blir överflödig, men middagen består av fisk, kött och grönsaker. Rödvin, vitt vin och whisky är tillåtet fortfarande
Comment by Ann Kristin — 2013 05 07 12:43 #
Till Åke F och Ann Kristin: Så vitt jag förstår är LCHF omdiskuterat och innebär också restriktioner för intag av vissa livsmedel som jag gillar. Den kost jag själv äter plus av läkare föreskrivet intag av insulin och annan medicin gör att mina blodsockervärden under lång tid har legat på 6-7-nivå.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 07 14:33 #
Tror dock att du får i dig Omega 6 i margarinet som inte är bra alls!! Det är tillverkningssättet av margarin jag har många dubier om.
LCHF i all ära, har provat det under många år men ändrat till att äta mycket annat än det som LCHF står för.
Dock undviker vi potatis och pasta är helt förbjudet, bröd är inte lika stort inslag i maten numera som förr, trolldeg (pasta alltså) gör vi till barnbarnen och leker med, inte äter.
Sedan flera år har jag kastat allt vad Statiner heter, det är också ett riktigt gift som enbart synnerligen få personer i världen behöver!!!
Här har medicinindustrin skapat en kassako!
Blodfetter över 12 kan vara farligt men det normala för en 70-åring bör vara upp till 9, då mår man bäst!!
Ett stort D-vitamintillskott samt Magnesium ingår också. Med stort menar jag då 2-4000ie, alltså dagligt intag. Märk att man anser att 400 ie räcker för en vuxen men det är synnerligen för lite i ett solfattigt land.
D-vitaminet trappas ner under sommaren när den sol som vi saknat så länge kan värma vår hud mer än 1.5 timmar om dagen vilket är tillräckligt för det naturliga intaget D-vitamin. Sedan är frukt inget för mig men hustrun kan inte vara utan.
Hästkött behöver man inte vara rädd för.
Det är bara trams i tidningarna att allt hästkött är farligt! Är det bara riktigt besiktigat är det en delikatess!!
Comment by Urban — 2013 05 07 16:34 #
Frisk diabetiker med
hjälp av fettrik kost Åtskilliga typ 2-diabetiker kan vittna
om hur de med hjälp av lågkolhydratkost kan återställa sina blodsockervärden och bli fria från sjukdom. I stället för att acceptera en
traditionell lågfettkost som sjukvården rekommenderar dem att äta
prövar de på egen hand annan kost.
– Hade jag följt sjukvårdens traditionella diabetesråd hade jag varit
död i dag, säger Mats Wiman i Lessebo som äter en strikt lågkolhydratkost.
Mats Wiman steker sina fyra ägg och
några skivor bacon. Han ringlar
över kokosfett och piffar till med en
kryddblandning. Det blir som en fet
äggblandning. Så går det till varje
morgon i hans kök. På den här kosten står han sig i tio timmar och
behöver inte äta förrän på kvällen.
– Jag känner ingen som helst
hunger under dagen och går aldrig
och småäter.
På kvällen blir det hårdkokta ägg,
räkor och smält smör.
Kosten han är äter är en extrem form
av LCHF, det vill säga lågt intag av
kolhydrater och mycket fett. Kosten är enahanda, men han ser inget
alternativ till denna mathållning.
Få människor kanske klarar av att
äta denna fett- och proteinrika kost,
med knappast några grönsaker.
Men för Mats Wiman fungerar kosten som medicin.
– Jag äter kanske fem gram kolhydrater om dagen. Mer klarar jag
inte, då får jag blodsockersvängningar som inte är bra för mig.
Egna företagaren Mats
Wiman är en energisk person. Just nu är han mitt
uppe i ett projekt med
att samla in pengar åt de
skogsarbetare från Kamerun som lurades på betalning när de befann sig
i Sverige för säsongsjobb. Han
driver också hemsidan friska
diabetiker.se där han skriver om hur
man med hjälp av en lågkolhydratkost kan bli frisk från diabetessjukdom typ 2.
Smålandsposten lade ut en förfrågan
på LCHF Växjös Facebooksida och
en länk till Kostdoktorn.se, en sajt
för LCHF. Vi sökte efter diabetiker
som prövat både traditionell diabeteskost, som innebär lågt intag av
fett och ganska mycket kolhydrater
och en lågkolhydratkost med mycket fett. Många hörde av sig och Mats
Wiman är en av dessa.
– Tidigare åt jag som alla andra
svenskar. Jag åt mycket mat och allt
möjligt, ofta tills jag blev däst. Jag
gillade särskilt vita baguetter, berättar han.
Det var ett ständigt sug efter mat
och ett småätande i tid och otid.
Det var under en tid när han och
hans fru bodde i Tyskland som problemen uppdagades. Jobbet var
stressigt och han kände oro inför
framtiden. Det blev mycket tröst-
ätande och mat rik på kolhydrater, för stora portioner pasta,
potatis och risotto. Till slut
sade kroppen ifrån ordentligt. Mats Wiman hade
genom sin livsstil dragit
på sig diabetes. Blodsockret
var för alldeles för högt och
hans bukspottskörtel hade
tagit mycket stryk.
– 1998 fick jag diagnosen diabetes. Vården ställde sig helt frå-
gande och mycket hjälp fick jag inte.
Det talades om att kostbehandling
och motion skulle räcka i ett första
skede. Det var bara en tidsfråga tills
man rekommenderade insulin.
Rådet att gå ut med hunden var
det inget fel på, konstaterar Mats
Wiman. Men kostråden var uppåt
väggarna. Det handlade om att äta
lättprodukter och kolhydrater. Över
50 procent kolhydrater kan man
stoppa i sig enligt en traditionell
diabeteskost.
– Fullständigt vansinnigt och
skadligt för många typ 2-diabetiker,
konstaterar Mats Wiman.
Efter en hjärtinfarkt, stroke och
ohälsa bestämde sig Mats Wiman
på egen hand att lägga om sina matvanor radikalt. Han satte sig noga in
hur LCHF fungerar och började med
att ta bort all kolhydratrik föda. Brö-
det, potatisen och pastan försvann.
Stärkelserika grönsaker togs bort.
Lättmargarinet ersattes med vanligt smör.
– Jag läste på mycket om fetter
och kolesterol. Jag var ju liksom alla
andra fettskrämd.
Hans Wiman äter nu kost som är rik
på fett och proteiner. Han ser att
kosten har stora fördelar för honom.
Maten håller hans blodsockervärde
i schack och han slipper svängningarna. Några problem med kolesterolvärden efter kostomläggningen har han inte och därför har han
också slutat med blodfettssänkande
läkemedel, så kallade statiner.
– Kroppen har en oerhörd förmåga
att sköta sig själv med rätt kost.
Han äter kosttillskott som D-vitamin, selen och magnesium. Grönsaker är han sparsam med, eftersom
även de innehåller kolhydrater som
han inte mår bra av. Får han i sig för
mycket kolhydrater stiger blodsockret till ogynnsamma värden.
För honom var mötet med diabetesvården ett stort misslyckande.
Därför fick han agera på egen hand.
– Sedan 2008 är jag numera frisk
diabetiker och det känns som att
vara nyfrälst. Men jag undrar ibland
om sjukvården verkligen vill att alla
patienterna ska bli friska. Då försvinner vi ju som kunder från vården och deras underlag. En frisk
patient blir olönsam.
Sjukvården rekommenderar i dagsläget fyra olika typer av koster vid
diabetes. Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) finns inte med.
Rekommendationerna bygger på
en sammanställning från Socialstyrelsen som i sin tur har utgått
från Statens Beredning för medicinska utvärdering (SBU) som har granskat det vetenskapliga underlaget
för livsmedel och koster.
Sammantaget sägs att vetenskapen är bräcklig och man behöver ny
kunskap på området. Det finns ändå
stöd för att flera koster kan vara bra,
skriver Socialstyrelsen i sin vägledning Kost vid diabetes från 2011.
De fyra kosterna är medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost, traditionell diabeteskost och en traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI).
Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) nämns också. Men det
finns inte tillräckligt med studier
och långtidsuppföljningar gjorda
på denna kost. Därför väljer Socialstyrelsen att inte ta med LCHF i sina
rekommendationer. I stället väntar
man in mera kunskap. Små studier
som ändå talar för att LCHF fungerar har sorterats bort av myndigheten.
Många typ 2-diabetiker är överviktiga och har svårt att reglera sitt
eget insulin, därför är viktnedgång
nödvändigt. Lider man av övervikt
eller fetma, högt blodtryck, ofördelaktiga kolesterolnivåer och högt
blodsocker ökar risken avsevärt för
hjärt- och kärlsjukdom.
Sjukvården i Kronoberg följer i
det stora hela Socialstyrelsens vägledning. Tidigare har man bara haft
en kost att rekommendera, den traditionella lågfettkosten, som bevisligen inte har fungerat särskilt bra
för många personer med diabetes.
– Jag har känt det här länge, att
olika patienter mår bra på olika
koster, säger diabetessamordnaren
i landstinget, sjuksköterskan Karin
Johansson.
Sjukvården erbjuder fyra slags diabeteskoster
En traditionell diabeteskost består av liten
mängd fett och ganska mycket (50-60 %)
kolhydrater. Man ska äta mycket grönsaker
och byta ut feta mejerivaror mot lättprodukter.
Medelhavskosten innebär stort intag av
enkelomättade fetter, som finns i olivolja,
och mindre socker och kolhydrater än traditionell diabeteskost. Denna måltid består
av falafel och tomatsås, då man vill minska
mängden rött kött.
Traditionell diabeteskost med lågt GI har
mycket bönor, linser och fullkornspasta. Brödet
innehåller hela korn. Kosten är rik på grönsaker
och frukt. GI är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer
blodsockret.
En måttlig lågkolhydratkost bygger på
färre kolhydrater och mycket grönsaker
och baljväxter. Här är det 20 gram färre
kolhydrater än i en traditionell kost.
FOTO: KRISTER ANGENFELDT
fortsättning på nästa sida
larar jag
svängmig.
ats
g
Han
iska
om hur
olhydrat
framtiden
ätande
ter, f
pot
sad
lig
gen
på
var
han
tagit
– 1998
betes. Vå
gande och
Det talades
JAN BÄRTÅS
jan.bartas@smp.se
0470–770 616
Comment by Urban — 2013 05 07 19:15 #
Frisk diabetiker med
hjälp av fettrik kost Åtskilliga typ 2-diabetiker kan vittna
om hur de med hjälp av lågkolhydratkost kan återställa sina blodsockervärden och bli fria från sjukdom. I stället för att acceptera en
traditionell lågfettkost som sjukvården rekommenderar dem att äta
prövar de på egen hand annan kost.
– Hade jag följt sjukvårdens traditionella diabetesråd hade jag varit
död i dag, säger Mats Wiman i Lessebo som äter en strikt lågkolhydratkost.
Mats Wiman steker sina fyra ägg och
några skivor bacon. Han ringlar
över kokosfett och piffar till med en
kryddblandning. Det blir som en fet
äggblandning. Så går det till varje
morgon i hans kök. På den här kosten står han sig i tio timmar och
behöver inte äta förrän på kvällen.
– Jag känner ingen som helst
hunger under dagen och går aldrig
och småäter.
På kvällen blir det hårdkokta ägg,
räkor och smält smör.
Kosten han är äter är en extrem form
av LCHF, det vill säga lågt intag av
kolhydrater och mycket fett. Kosten är enahanda, men han ser inget
alternativ till denna mathållning.
Få människor kanske klarar av att
äta denna fett- och proteinrika kost,
med knappast några grönsaker.
Men för Mats Wiman fungerar kosten som medicin.
– Jag äter kanske fem gram kolhydrater om dagen. Mer klarar jag
inte, då får jag blodsockersvängningar som inte är bra för mig.
Egna företagaren Mats
Wiman är en energisk person. Just nu är han mitt
uppe i ett projekt med
att samla in pengar åt de
skogsarbetare från Kamerun som lurades på betalning när de befann sig
i Sverige för säsongsjobb. Han
driver också hemsidan friska
diabetiker.se där han skriver om hur
man med hjälp av en lågkolhydratkost kan bli frisk från diabetessjukdom typ 2.
Smålandsposten lade ut en förfrågan
på LCHF Växjös Facebooksida och
en länk till Kostdoktorn.se, en sajt
för LCHF. Vi sökte efter diabetiker
som prövat både traditionell diabeteskost, som innebär lågt intag av
fett och ganska mycket kolhydrater
och en lågkolhydratkost med mycket fett. Många hörde av sig och Mats
Wiman är en av dessa.
– Tidigare åt jag som alla andra
svenskar. Jag åt mycket mat och allt
möjligt, ofta tills jag blev däst. Jag
gillade särskilt vita baguetter, berättar han.
Det var ett ständigt sug efter mat
och ett småätande i tid och otid.
Det var under en tid när han och
hans fru bodde i Tyskland som problemen uppdagades. Jobbet var
stressigt och han kände oro inför
framtiden. Det blev mycket tröst-
ätande och mat rik på kolhydrater, för stora portioner pasta,
potatis och risotto. Till slut
sade kroppen ifrån ordentligt. Mats Wiman hade
genom sin livsstil dragit
på sig diabetes. Blodsockret
var för alldeles för högt och
hans bukspottskörtel hade
tagit mycket stryk.
– 1998 fick jag diagnosen diabetes. Vården ställde sig helt frå-
gande och mycket hjälp fick jag inte.
Det talades om att kostbehandling
och motion skulle räcka i ett första
skede. Det var bara en tidsfråga tills
man rekommenderade insulin.
Rådet att gå ut med hunden var
det inget fel på, konstaterar Mats
Wiman. Men kostråden var uppåt
väggarna. Det handlade om att äta
lättprodukter och kolhydrater. Över
50 procent kolhydrater kan man
stoppa i sig enligt en traditionell
diabeteskost.
– Fullständigt vansinnigt och
skadligt för många typ 2-diabetiker,
konstaterar Mats Wiman.
Efter en hjärtinfarkt, stroke och
ohälsa bestämde sig Mats Wiman
på egen hand att lägga om sina matvanor radikalt. Han satte sig noga in
hur LCHF fungerar och började med
att ta bort all kolhydratrik föda. Brö-
det, potatisen och pastan försvann.
Stärkelserika grönsaker togs bort.
Lättmargarinet ersattes med vanligt smör.
– Jag läste på mycket om fetter
och kolesterol. Jag var ju liksom alla
andra fettskrämd.
Hans Wiman äter nu kost som är rik
på fett och proteiner. Han ser att
kosten har stora fördelar för honom.
Maten håller hans blodsockervärde
i schack och han slipper svängningarna. Några problem med kolesterolvärden efter kostomläggningen har han inte och därför har han
också slutat med blodfettssänkande
läkemedel, så kallade statiner.
– Kroppen har en oerhörd förmåga
att sköta sig själv med rätt kost.
Han äter kosttillskott som D-vitamin, selen och magnesium. Grönsaker är han sparsam med, eftersom
även de innehåller kolhydrater som
han inte mår bra av. Får han i sig för
mycket kolhydrater stiger blodsockret till ogynnsamma värden.
För honom var mötet med diabetesvården ett stort misslyckande.
Därför fick han agera på egen hand.
– Sedan 2008 är jag numera frisk
diabetiker och det känns som att
vara nyfrälst. Men jag undrar ibland
om sjukvården verkligen vill att alla
patienterna ska bli friska. Då försvinner vi ju som kunder från vården och deras underlag. En frisk
patient blir olönsam.
Sjukvården rekommenderar i dagsläget fyra olika typer av koster vid
diabetes. Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) finns inte med.
Rekommendationerna bygger på
en sammanställning från Socialstyrelsen som i sin tur har utgått
från Statens Beredning för medicinska utvärdering (SBU) som har granskat det vetenskapliga underlaget
för livsmedel och koster.
Sammantaget sägs att vetenskapen är bräcklig och man behöver ny
kunskap på området. Det finns ändå
stöd för att flera koster kan vara bra,
skriver Socialstyrelsen i sin vägledning Kost vid diabetes från 2011.
De fyra kosterna är medelhavskost, måttlig lågkolhydratkost, traditionell diabeteskost och en traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI).
Den extrema lågkolhydratkosten (LCHF) nämns också. Men det
finns inte tillräckligt med studier
och långtidsuppföljningar gjorda
på denna kost. Därför väljer Socialstyrelsen att inte ta med LCHF i sina
rekommendationer. I stället väntar
man in mera kunskap. Små studier
som ändå talar för att LCHF fungerar har sorterats bort av myndigheten.
Många typ 2-diabetiker är överviktiga och har svårt att reglera sitt
eget insulin, därför är viktnedgång
nödvändigt. Lider man av övervikt
eller fetma, högt blodtryck, ofördelaktiga kolesterolnivåer och högt
blodsocker ökar risken avsevärt för
hjärt- och kärlsjukdom.
Sjukvården i Kronoberg följer i
det stora hela Socialstyrelsens vägledning. Tidigare har man bara haft
en kost att rekommendera, den traditionella lågfettkosten, som bevisligen inte har fungerat särskilt bra
för många personer med diabetes.
– Jag har känt det här länge, att
olika patienter mår bra på olika
koster, säger diabetessamordnaren
i landstinget, sjuksköterskan Karin
Johansson.
Sjukvården erbjuder fyra slags diabeteskoster
En traditionell diabeteskost består av liten
mängd fett och ganska mycket (50-60 %)
kolhydrater. Man ska äta mycket grönsaker
och byta ut feta mejerivaror mot lättprodukter.
Medelhavskosten innebär stort intag av
enkelomättade fetter, som finns i olivolja,
och mindre socker och kolhydrater än traditionell diabeteskost. Denna måltid består
av falafel och tomatsås, då man vill minska
mängden rött kött.
Traditionell diabeteskost med lågt GI har
mycket bönor, linser och fullkornspasta. Brödet
innehåller hela korn. Kosten är rik på grönsaker
och frukt. GI är ett mått på hur fort olika livsmedel med samma mängd kolhydrater höjer
blodsockret.
En måttlig lågkolhydratkost bygger på
färre kolhydrater och mycket grönsaker
och baljväxter. Här är det 20 gram färre
kolhydrater än i en traditionell kost.
JAN BÄRTÅS
jan.bartas@smp.se
0470–770 616
Comment by Urban — 2013 05 07 19:16 #
Hustrun min som är inom medicinen säger att man inte skall dricka kaffe samtidgt med intag av juice, då kaffet förstör till stora delar C-vitaminen.
Comment by Bengt Eliasson — 2013 05 07 21:09 #
Till Bengt Eliasson: Själv försöker jag hitta en balans mellan smak och hälsa. Men mitt kära kokkaffe hör nog till det som jag skulle ha svårast att offra.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 07 22:05 #
Glöm inte att kaffe motverkar prostatacancer
Comment by Åke F — 2013 05 07 22:15 #
Till Enn Kokk: Rent smakmässigt föredrar jag kokkaffe, men oftast blir det, tyvärr, bryggkaffe, helst Classic, då jag, särskilt på morgonen, vill ha ett starkt kaffe. Annars har jag väl ganska normala frukostvanor: gröt eller finsk yoghurt, ägg, smörgåsar med pålägg samt ordentligt med kaffe (4 koppar!). Lustigt nog så lyckas jag hålla vikten trots att jag äter vällagad lunch ute (många hoppar ju över lunchen men jag tror att man bara gör sig själv en otjänst) samt middag på kvällen. Jag försöker promenera till arbetet från tåget.
Comment by Bengt Eliasson — 2013 05 08 12:16 #
De gustibus non est disputandum — ‘Om smak skall man inte diskutera’ — säger en latinsk maxim. Men trots att jag är uppvuxen i ett ångermanländskt kokkaffehem har jag aldrig förstått varför så många säger sig föredra det så ofta sura kokkaffet framför rent filterkaffe.
Det går förstås att få mycket gott kaffe genom kokmetoden också, om man använder ett rengjort kärl, inte låter kaffet verkligen koka utan lägger det i nyss uppkokat vatten, låter det dra lagom länge (högst 5 minuter), kanske klarnar det med litet kallvatten, och serverar det omedelbart — men det är ovanligt. Oftast blir det ett surt avkok.
Särskilt i norra Sverige har elektriska kaffeperkolatorer blivit populära de senaste decennierna. De låter det heta vattnet passera genom vattnet flera gånger, vilket i sig borde utgöra ett varningstecken för utfällning av garvsyra. Med kokmalet kaffe ger de en lätt grumlig brygd, som påminner om traditionellt kokat kaffe. Men jag är skeptisk.
Det förstås — om man inte handbrygger bryggkaffe eller använder en dyrare elbryggare med hög effekt, utan en bryggare av de vanliga hemma/kvarterspizzeriemodellerna med låg effekt som inte låter vattnet passera genom kaffet tillräckligt snabbt, blir ju också bryggkaffe vämjeligt surt. Om man jämför med sådant (alltför vanligt) bryggkaffe kan kokkaffe (eller grovmalet kaffe bryggt i en pressbryggare) vara att föredra,
Comment by Magnus Andersson — 2013 05 08 14:16 #
Till Magnus Andersson: Själv häller jag, när kaffet har kokat upp, först av sumpen överst i kaffepannan och dess pip och låter det sen stå en mycket kort stund på en kall spisplatta, så att det klarnar. Sen häller jag omedelbart över större delen av det fortfarande kokheta kaffet i en gammaldags TV-kanna, alltså en termos, ur vilken jag sen under dagens lopp häller upp varmt och fortfarande fräscht kaffe.
Comment by Enn Kokk — 2013 05 08 15:44 #