Melodikrysset nummer 17 2013

27 april 2013 12:12 | Barnkultur, Film, Musik, Politik, Ur dagboken | 9 kommentarer

I dag innehöll Melodikrysset inte mindre än tre frågor med anknytning till Disney-filmer. Svårast av dem var väl ”Thats What Friends Are For”, sjungen av gamar – fast här skulle vi skriva gam i singularis. Sen skulle filmtiteln, ”Djungelboken”, ge oss miljön, djungel. Betydligt lättare var det att identifiera scenen ur ”Askungen”, där möss och fåglar hjälpte Askungen med att fixa en snygg klänning att gå på prinsens bal med. Och så hörde vi Bruno Winzell som prinsen i ”Snövit”. Disneys studior har gjort mycket skräp under senare år, men de här filmerna är, fastän de innehåller avvikelser från de litterära förlagorna, klassiker i sin genre.

Anders Eldeman spelade i dag en låt med den eurovisionsschlageraktuelle Robin Stjernberg. Hans Idol-bidrag ”California King Bed” gjorde mig ännu mer övertygad om att han är ett stolpskott.

Också Caroline af Ugglas deltog i den senaste Melodifesivalen, men hon är helt överlägsen som artist, även om ”Nothing Left To Say”, som spelades i dag, inte hör till hennes allra bästa låtar.

Fin poesi signerad Bo Setterlind hittar man i ”Drömmens skepp”, nättre tonsatt än sjungen av Staffan Percy.

Av svenska artister håller jag Eva Dahlgren högt. I dag hörde vi hennes ”Jag klär av mig naken” i en inte fullt så bra instrumentalversion.

Ytterligare en dam som inte gick av för hackor var ”Fia Jansson”, en låt som ursprungligen hördes i Emil Nordlanders klassiska revy ”Den förgyllda lergöken”.

Ulf Peder Olrog var det som gjorde ”Nig och kuta runt”, också det en låt som det fortfarande spritter om.

Mer hörvärt svenskt: ”Pojken på månen” med Richard Wolff som fick inleda dagens kryss.

Näst sist i dag hörde vi ”There Goes My Everything” med Elvis Presley, men den svenska textversionen, ”Han är min sång och min glädje”, signerad Pelle Karlsson, är faktiskt också slagkraftig.

Generellt var inte dagens kryss särskilt svårt, men jag gissar att en och annan kan ha haft svårt att identifiera ”Sugar Man” med Rodriguez, men en del av krysslösarna kan ha sett honom i samband med oscarsgalan. Annars har nog Sixto Diaz Rodriguez varit mer känd i Sydafrika än här och hemma i USA.

USA är, som framgår av det här exemplet, ett mångkulturellt samhälle – man kan ju som ytterligare exempel anföra att Bob Dylan ursprunligen hette Zimmerman i efternamn. Att identifiera Dylan via ljudillustrationen måste annars ha hört till det allra lättaste i dag. Själv publicerade jag sången, ”Blowing In the Wind”, både i original och i svensk översättning i min gamla sångbok ”Upp till kamp! Sånger för arbete, frihet och fred” (Prisma, 1970).

9 kommentarer

  1. Inte för att jag tycker att Robin S är något vidare – men att kalla honom stolpskott var väl inte så snällt?

    Comment by Dorothea — 2013 04 27 15:32 #

  2. Till Dorothea: Ibland känner jag för att skriva det jag verkligen tycker.

    Comment by Enn Kokk — 2013 04 27 15:39 #

  3. Det kan jag visst förstå.

    Comment by Dorothea — 2013 04 27 18:32 #

  4. Jag brukar titta in på din blogg, för att se om du har löst Melodikrysset ”rätt”. Men blir alltid lika irreterad på dina översittarkommentarer om musik DU själv inte gillar. Gillar man musik, så finns det väl bara sämre och bättre. Du som gammal gråsosse måste väl acceptera alla, och inte komma med sådana ”obloggbara” kommentarer.

    Comment by P Stenberg — 2013 04 27 22:46 #

  5. Till P Stenberg: Men de här är ju min blogg – inte någon förment ”objektiv” bedömning av musiken i Melodikrysset. Vill man läsa mig får man stå ut med att jag tycker vad jag tycker. Men jag har ingenting emot att läsare är av annan mening och ger uttryck för det. Så på vilken punkt tycker du annorlunda?

    Comment by Enn Kokk — 2013 04 27 23:15 #

  6. Nästa gång blir det kanske ”stolpe in” för stolpskottet Robin. Det är givetvis låtarna det hänger på. Våra folkkära artister hade ju aldrig blivit folkkära om inte låtarna hade gjort dem till det. Robin är inte sämre röstmässigt an alla andra stolpskott, men har inte fått något lyckat låtmaterial än. ”You” tror jag inte på.
    Hade Dylan varit annat än ett stolpskott utan låtarna?
    Jag har alltid reagerat på att det är artisterna som haussas medan låtskrivarna knappast nämns. TV-programmet ”Så mycket bättre” visar också att det inte spelar så stor roll vilken artist som framför låten. Fast kanske är ändå Dylan ett undantag där.

    Comment by Lasse Hallenfur — 2013 04 28 13:49 #

  7. Till Lasse Hallenfur: När det gäller Melodifestivalen, är ju utfallet där ofta utommusikaliskt och bestämnt bland annat av en massa mycket unga idoldyrkare.

    Comment by Enn Kokk — 2013 04 28 14:53 #

  8. Alla Bob Dylans låtar är bättre när någon annan gör dem!
    Mr Tambourine Man med Byrds t ex.
    Dylan själv kan ju inte sjunga, men trots det är det många som härmar hans stil. Lundell t ex.
    Det blir aldrig bra för mig.

    Comment by Gunnar Bergquist — 2013 05 02 18:05 #

  9. Till Gunnar Bergquist: Själv tycker jag att i vart fall den unge Dylan ofta gjorde bra inspelningar av sina egna låtar. Men också jag lyssnar gärna på andras tolkningar av hans sånger. Jag gillar till exempel mycket Odettas insjungningar av flera kända dylanlåtar.

    Comment by Enn Kokk — 2013 05 02 18:44 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^