Bokpool i stället för bokbål

1 mars 2013 13:09 | Deckare, I skottgluggen, Politik, Prosa & lyrik | 17 kommentarer

I en huvudledare i Dagens Nyheter 1 mars 2013 läser jag om bibliotekens fortgående utrensningar, som ibland genomförs på så sätt att man eldar upp äldre och sällan lånade böcker.

Målet för detta är inte, som i Ray BradburysFahrenheit 451”, att utplåna alla böcker utan att bereda plats i hyllorna för nya.

Det låter ju i förstone rimligt, men när det sen visar sig, att det bland de utrensade och brända böckerna i Backe, Strömsunds kommun, finns verk av nobelpristagare som Ernest Hemingway och Isaac Bashevis Singer, känner man sig som bokälskare mycket sorgsen. Dessutom är det kulturarv biblioteken är satta att förvalta betydligt bredare än så.

Ett problem i sammanhanget är att nyutgivningen – i klassikerserier eller i pocket – av äldre litteratur är mycket mindre i dag än den var, säg, på sextiotalet. Äldre arbetarförfattare, för att ta en helt annan genre, masspridda i till exempel FiBs folkbokserie under 1950-talet, återutges i dag i ganska liten utsträckning. Exemplen kunde mångfaldigas.

Folkbiblioteken har ett bildningsuppdrag som inte begränsar sig till det de kommersiella förlagen behagar nyutge, och här finns kärnan till det problem vi diskuterar. Biblioteken har ett begränsat hyllutrymme till sitt förfogande och kan naturligtvis inte härbärgera hur många böcker som helst, men den nödvändiga förnyelsen av bokbeståndet riskerar genom den process jag ovan har beskrivit, vare sig denna tar sig uttryck i bokbål eller gåvor eller utförsäljning, att gradvis utarma boksbeståndet.

Därför har jag ett förslag, som bättre rimmar med bibliotekens folkbildningsmål:

Rensa bara ut böcker som är mycket slitna eller skadade, dessutom också böcker som finns i nyutgåvor och alltså kan ersättas av dessa. Övriga sällan utlånade böcker deponeras i ett kommunalt bokförråd till exempel i en rymlig källarlokal med kompakthyllor.

Men ska detta ha någon annan motivering än den sentimentala, måste de här böckerna också göras tillgängliga. Inte alla på en gång – det går ju inte. Men inrätta i varje bibliotek åtminstone en sektion för böcker ur den här sällanlånsdepån – ett omväxlande urval men ibland med fokus på en bestämd äldre författare vars verk är värda att lyfta fram, ibland med fokus på en bestämd tidsepok, ibland med fokus på ett bestämt tema (arbetarförfattare, äldre kvinnliga författare, deckarförfattare från förr och liknande).

Äldre litteratur går att få att leva igen, inte bara genom förlagens alltför nyckfulla och sparsamma nyutgivning.

17 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

  1. Med dagens teknik borde det vara enkelt att upprätta ett register över dem, som finns förvarade i ett kommunalt bokförråd ur vilket man kan beställa fram böcker man vill läsa.Det skulle göra dem lätt tillgängliga.

    Comment by Birgitta Dahl — 2013 03 01 15:00 #

  2. Själv har jag burit hem åtskilliga kassar med utgallrade böcker genom åren. (Om nu inte biblioteken klarar av att bevara kulturarvet måste ju någon annan ställa upp.) Har bland annat en stor samling Slas som jag kom över för en krona styck. Egoisten i mig tycker kanske det är trevligt att fynda men det är med ytterst blandade känslor.

    Comment by Olof Öberg — 2013 03 01 15:15 #

  3. Hur är man skapad som människa när man kan ställa sig och bränna böcker av Ernest Hemingway? En av de författare som står över både tiden och glömskan. Förenta Nationerna borde även ha en lista över det oersättliga litterära kulturarvet för mänskligheten.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 03 01 15:44 #

  4. Kanske är det så att biblioteket har flera ex av Hemingways böcker? Ni bokälskare behöver inte vara oroliga för att författare som Hemingway inte kommer att gå att läsa i framtiden, klassiker och nobelpristagare kommer alltid att gå att få tag i. Även de minsta bibliotek i Sverige kan nämligen på ett par dar låna hem böcker de själva inte har i sin samling från större bibliotek med bättre lagringsutrymme.

    Comment by Clara Nyström — 2013 03 01 16:39 #

  5. Till Clara Nyström: Jag kan systemet rätt väl, eftersom jag har varit ledamot i både den gamla bibliotekssyrelsen och senare kulturnämnden, som numera här i Uppsala har tagit över biblioteken.

    Lån från andra biblioteks bestånd är i och för sig en bra sak, men bibliotek som, bland annat efter utrensningar, får luckor i sitt bokbestånd utgör ändå ett problem: Man måste ju känna till böcker och deras författare för att kunna efterfråga dem.

    Den sorts exponering av äldre böcker jag föreslår kan förhoppningsvis locka biblioteksbesökare att låna böcker av författare som de inte ens har hört talas om.

    Comment by Enn Kokk — 2013 03 01 18:24 #

  6. Till Clara Nyström: Sedan får man hoppas att även de allra minsta biblioteket har ”tungviktarna” inom den skönlitterära genren. Dessa skall inte behöva låna in dem från andra bibliotek. Det borde vara av nationellt intresse att biblioteken har ett väl valt urval av världslitteraturens stora namn, för man vet aldrig när den unge läsaren går från att vara bara läsare till att själv börja skriva. Många författare har vittnat om hur viktiga biblioteken har varit för deras egen utveckling.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 03 01 22:29 #

  7. Till Enn, det verkar vara som DN skriver att ”det har gått troll i bokhyllorna i Backe”. Eller kanske nåt slags prestige. Många har erbjudit sej att ta hand om/köpa böckerna, däribland den ideella samhällsföreningen Fjällsjö Framtid, som har funnits och verkat i Backe sen 1986. Kommunens företrädare säjer nej, med inte alldeles klara argument: du lyssnade kanske på P1-morgon i torsdags. Kommunchefen hänvisar bl a till ”likställighetsprincipen” i kommunallagen, att alla medborgare ska behandlas lika.
    Nu går 20 sopsäckar med böcker upp i rök.
    Jag känner väl till Backe. Det ligger i Ångermanland, två mil från min barndomsby, men tillhör Strömsunds kommun i Jämtlands län sen 1974.

    Comment by HO — 2013 03 01 23:08 #

  8. HO:

    Ihåligt argument. Om alla medborgare ges möjlighet att köpa/få böcker eller om man säljer alla böcker till en köpare för ett rimligt pris så bryter det knappast mot kommunallagen. Känner för övrigt till många bibliotek som haft utförsäljningar.

    Comment by Fredrik — 2013 03 01 23:27 #

  9. Efter 13 år på som anställd på Bibliotek så vet
    jag att gallring måste ske och vi följde principen
    att ej utlånad under dom 3 senaste åren och det
    fanns fler ex på andra bibliotek låg boken i riskzonen för papperskvarnen. Ytterst ansvarade
    högskoleutbildade Bibliotekarier för beslut om
    gallring, problemet var bara att dom yngre gick
    igenom Bibliotekshögskolan utan obligatorisk
    litteraturundervisning? bara som tillval.
    Träffade personal i denna kategori som inte visste
    vem Georges Simenon var. Vet kunderna! på biblioteken detta.
    Här i Göteborg är Stadsbiblioteket stängt i 2 år
    2012-14 p.g.a ombyggnad så hela bokbeståndet är
    antingen magasinerade, svåra att komma åt, eller utlokaliserade till Stadsdelsbiblioteken.
    Detta har inneburit att minst ett av Stadsdelsbibliotekens magasin har blivit helt utgallrade, tonvis med böcker helt utan offentlig
    debatt i motsats till Malmö där samma tilltag
    ledde till en nationell upprörd debatt.

    Folkbildaren

    Comment by Tommy Sjöberg — 2013 03 03 12:29 #

  10. Till Tommy Sjöberg: Skall man skratta eller gråta över de svenska biblioteken? Man tar sig för pannan över uppgiften att Bibliotekshögskolan inte har obligatorisk litteraturundervisning. Orsaken kan bara vara bristen på resurser. Hur skall dessa människor kunna förmedla litteraturtips till läshungriga bibliotekskunder? Det är uppenbart att dagens regering saknar viljan och förmågan att ta sig an frågan om bibliotekens ställning i samhället, varför det för en ny socialdemokratisk regering måste vara en mycket angelägen uppgift att stödja och utveckla biblioteken. Böcker är som bekant en viktig beståndsdel i mänskligt välbefinnande.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 03 03 15:16 #

  11. Som medborgare och folkbildare ligger nog gråta
    närmast till hands. Det som skrämmer mig mest är
    att det finns ingen offentlig debatt om tillstånden på våra bibliotek och då tänker jag i först hand på inriktningen, det förekommer klädbytardagar, syjuntor och klänningsutställningar med personal inblandad.
    En dag kommer den aningslöse låntagaren upptäcka att det inte är böcker, musik och film som är det primära utan en massa jippon som tar mest plats. Jag har träffat personal som undervisar på BHS och folkbildning är inte den första man tänker på
    när man hör tankegodset.
    Var är protesterna?

    Comment by Tommy Sjöberg — 2013 03 04 0:17 #

  12. Till Tommy Sjöberg: Jag anser att socialdemokratin måste återerövra det offentliga samtalet från de borgerliga partierna. Denna Alliansregering har alltför länge fått ha monopol på den politiska debatten, där talet om skattesänkningar, privatiseringar (t o m privatdrivna bibliotek), livspussel m m har fått dominera på bekostnad av det verkligt viktiga för oss medborgare. Om Stefan Löfven lyckas med att återta initiativet i samtalet med väljarna, och jag ser faktiskt tendenser till detta, kommer vi att få en debatt om ex vis bibliotekens ställning i samhället och betydelse för spridandet av en god kultur.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 03 04 11:08 #

  13. Till Bengt!
    Om det vore så enkelt att erövra det offentliga
    samtalet, arbetarrörelsen har ju inte monopol på
    tidningar, TV eller Radio. Hur skall det gå till?
    Har du sett till någon debatt i ovanstående medier
    om bibliotekens ställning i samhället.
    Det finns inte ett enda specialprogram om vår största kulturinrättning FOLKBIBLIOTEKEN i Radio och TV.
    Spridning av god kultur står det nog i varenda
    biblioteks målsättning av politiker beslutade.
    Jag vill diskutera hur inriktningen på biblioteken
    ser ut i verkligheten, kolla själv på närmaste
    folkbibliotek.
    Under den socialdemokratiska regeringsperioden
    1994-2006 lades var tionde folkbibliotek ner.
    I Göteborg har t.ex ABF arbetarrörelsens flaggskepp i kulturfrågor inte en enda studiecirkel om litteratur.
    Sluta drömma och se till att återställa arbetarrörelsens organisationer till det dom var
    ämnade för vid grundandet.

    Folkbildaren T S

    Comment by Tommy Sjöberg — 2013 03 04 14:57 #

  14. Till Enn
    De flesta böcker om arbetarrörelsen och våra arbetarförfattare är borta från hyllorna, ett
    resultat av kompetenshöjningen av personalen,
    ickeutbildade i litteratur, till bibliotekarier.
    När biblioteken var ideburna av t.ex ABF m.fl
    så var ju utbudet i samklang med medborgarnas
    bildningssträvanden. Nu är man helt i samklang
    med försäljningssiffrorna i bokhandeln och dom
    författare som visar upp sig i TV oftast.
    Till Birgitta
    Kan du inte utveckla dina tankar om registrering
    av bokbeståndet i kommunala bokförråd.

    Comment by Tommy Sjöberg — 2013 03 06 14:09 #

  15. Till Tommy Sjöberg: Det borde aldrig få bli så att bibliotekens bokbestånd främst bara speglar låntagarnas aktuella efterfrågan. Denna styrs ju till stor del av en cirkel iscensatt av förlag och media. Det är klart att många efterfrågar deckare, som är filmatiserade och visade i TV, och just de här deckarna vill då folk låna på bibliotek, medan mycket läsvärda och välskivna äldre deckare åker ur hyllorna och ut i destruktionsapparaten. Och naturligvis ges det ut enstaka arbetarförfattare även i dag, men den stora mängden i flera avseenden unika arbetarförfattarskap ligger ju från 1930-talet till 1950-talet – då kappades förlagen om att få ge ut de här författarna, och deras böcker kom i jättelika upplagor – ibland 100.000 exemplar eller mera – i serier som FiBs folkböcker.

    Fortsätter den aktuella trenden, riskerar det här unika arvet ur Sveriges både politiska och litterära historia att tunnas ut till nästan ingenting, också med hjälp av inte tillräckligt belästa bibliotekarier.

    Comment by Enn Kokk — 2013 03 06 15:24 #

  16. Till Tommy Sjöberg:
    Min tanke är mycket enkel och bygger på känd teknik. Man identifierar en lämplig lokal som kommunen äger eller kan hyra. Billiga sådana lokaler finns det i alla kommuner, särskilt utanför tätorten. De böcker som ska deponeras väljs ut av en bibliotekarie, som upprättar ett vanligt dataregister över dem och så ser till att de sorteras in i deponin i sedvanlig biblioteksordning. Böckerna kan beställas från biblioteket med hjälp av dataregistret och levereras t ex en gång i veckan eller oftare. Man kan också tänka sig att biblioteket har en särskild hylla för ett urval böcker från deponin, som tid efter annan kan bytas ut.

    Comment by Birgitta Dahl — 2013 03 06 15:56 #

  17. Diskussionen om vad som skall betraktas som god litteratur kan självfallet hålla på in i evigheten, men det kan väl inte vara så svårt att bestämma vilka böcker biblioteket bör ha till låntagarnas förfogande?

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 03 06 20:01 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^