Viggo och Klara i Öregrund
14 april 2009 17:57 | Varia | 16 kommentarerPå annandagen kom Kerstin och Bo hit till Öregrund för att lämna Viggo och Klara hos oss för några dagar. Ungarna, fyra respektive snart sju, är trygga med att vara hos morfar och mormor och är hemtama också i sommarhuset i Öregrund. Avskedet från mamma och pappa blev därför helt odramatiskt: barnen stod vid grinden och vinkade till bilen som återvände till Uppsala, och sen var det bra med det.
Inför påskaftonens äggmålning på estniskt vis hade jag inte lyckats hitta några blåsippor, men jag tittade väl för lite och på fel ställen, för Kerstin lokaliserade genast ett antal blommande blåsippor i sitt gamla sommarland. Du kan se bildbevisen här.
Kerstin hann alltså gå runt i trädgården innan hon och Bo åkte, och före avfärden undfängnades de och vi övriga dessutom av Birgitta med lammstek och hasselbackspotatis. Även barnen åt av detta.
Men med barn i huset får man ju anpassa kosten också efter deras preferenser. När Viggo och Klara i dag var med mig och Birgitta till Konsum och jag frågade Klara vad hon ville ha till lunch, så pekade hon på ett paket varmkorv, så det fick det bli. Och i morse gick det åt rätt mycket Rice Krispies och Coops Choko Spooks, frukostflingor så söta att morfar med sin diabetes knappt vågar lukta på dem.
Barnen leker förstås mycket utomhus på vår stora, kuperade och omväxlande tomt, där de känner sig hemma, men de kan också förbluffande väl (med tanke på deras ålder) orientera sig i det övriga Öregrund, åtminstone den del som finns någorlunda nära vårt hus. Lilla Klara kan på långt håll peka ut vägen till vårt hus och känner förstås igen Konsum och lekparken som ligger på vägen dit. Och i dag då vi tog oss till en större lekpark, jag och Birgitta till fots och Viggo och Klara på sparkcykel, pekade hon på Café Floras trädgård och visste att vi hade fikat där i trädgården när familjen Kokk-Strömberg var här förra sommaren.
Lekparken vid Klockstapeln håller på att storrenoveras och har bland annat försetts med ett gigantiskt klätterskepp i två våningar, med repstegar och prång och klättervägg och rutschkana. Viggo tog genast skeppet i besittning, medan Klara avvaktade, grävde i den omgivande sanden med sin nya hink och spade och de övriga sandlådegrejor vi handlade på Konsum som ersättning för dem som gick åt i förra årets mordbrand.
Men sen klättrade hon, efter att ha lovats stöd och hjälp av morfar, en assistans som i själva verket inte behövdes, upp till storebror, och så var leken i full gång. Under sista passet var Klara Pippi Långstrump och hade bakat sandkakor åt Viggo som fick rollen som pappa Efraim.
Barnen har sina fasta sovrum här hos oss i Öregrund: Klara sover i sin mammas gamla rum och Viggo i morbror Mattis. Vi har ett bestånd leksaker och böcker här för barnbarnens skull, och jag och Birgitta turas om med att läsa saga för dem. I går kväll läste mormor för Klara och morfar för Viggo; i kväll gör vi tvärt om.
Viggo valde ut två böcker som han ville höra: Lena Arros och Catarina Kruusvals ”Fastrar och fullriggare” och Caroline Bruces och Ingela P Arrhenius’ ”Kjell och jag har ont i halsen”.
Klara sa tidigt att hon var trött och valde därför ut bara en bok, Maria Jönssons ”Spyflugan Astrid”. Mycket riktigt somnade hon nästan med det samma.
Men mitt under morfars sagoläsning för Viggo i rummet bredvid vaknade hon igen. Det räckte dock med att morfar lovade komma tillbaka när han hade läst klart för Viggo, och mycket riktigt låg Klara där, vaken, när morfar tittade in efter att ha släckt inne hos Viggo. Morfar och mormor hade tänkt se först Parlamentet, sen Håkan Nesser-filmen i TV, så Klara fick följa med morfar till TV-rummet, där det finns en säng. Mormor la Klaras täcke om henne, och efter en stund somnade hon tryggt, trots att TV-ljudet var på.
När filmen var till ända, drog vi ner persiennerna och lät henne sova kvar där hon var, lämnade dock en springa öppen till korridoren, där det var tänt.
En stund efter midnatt väcktes morfar av ett ljud utifrån köket, det rum som ligger mellan korridoren och vårt sovrum, och hittade där en vaken och lite bekymrad Klara, som genast lät sig tröstas i morfars famn. Nu ville hon i stället sova hos morfar.
Och det fick hon förstås.
Både morfar och Klara somnade snart bredvid varandra och sov lugnt och stilla till fram emot åtta. Det som väcke Klara då var att hon hörde att Viggo var vaken och ute i köket.
16 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Så härligt att vara mor-o-farförälder.
Va, bra vi har det.
Comment by LISA — 2009 04 14 18:47 #
Gulligt igen. Finns det bilder på charmtrollen?
Vad tycker du förresten om det förslag jag skrev för några inlägg sedan på den här bloggen?
Maila vad du tycker: edvinfors@yahoo.se
Comment by Edvin, SAP i Malmö — 2009 04 14 21:32 #
Hej Enn!
Jag tror att du förekommer i dagens DN korsord.
En Kokk. Observera En
Comment by Rustan Rydman — 2009 04 14 21:44 #
När våra barn var små införde vi som regel att frukostflingor med mer än 20% socker var att betraktas som godis och därmed endast tillåtet på lördagar. Det hände t o m att något barn valde flingor som lördagsgodis. Det gav mer för pengarna.
Comment by Anna-Karin — 2009 04 14 23:03 #
Till Edvin: Inte härifrån, men det finns gott om bilder på dem på Kerstin Kokks blogg, som du hittar länk till här bredvid.
Jag vet inte vilket förslag du syftar på nu. Som du förstår är jag, trots nomineringsprocessen, inte för att låta bli att rösta i EU-valet, om det är det du syftar på. Där kan du ju rösta på EU-skeptiker (S) som Anna Hedh och Marita Ulvskog.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 15 9:55 #
Till Anna-Karin Lundström: De här flingorna har ungarna själva valt, när de var med på Konsum. Som tur är blir det ju inte så många frukostar här hos oss.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 15 9:57 #
Vad gäller Viggo och Klara och söta frukostflingor så får de bara det hemma på helger, och inte så söta som de där. Det är bara min pappa som ger dem en massa supersockrade flingor och söta mellanmål…
Comment by Kerstin — 2009 04 15 13:06 #
Enn:
Jag ska också rösta i valet. Men du Marita är inget vidare exempel på EU-kritiker.
Men det var inte det jag tänkte på. Nej, jag vill ha någon att diskutera praktiska metoder att vrida partiet åt vänster och mer åt folkrörelsestuk igen. Det syftade jag på.
Comment by Edvin, SAP i Malmö — 2009 04 16 2:02 #
Till Kestin Kokk: I det här fallet var det så, för ett år sen, att jag tog med barnen till Konsum för att handla och helt enkelt frågade dem vilka flingor det skulle vara. Klara kanske valde efter bild på paketet, men Viggo visste uppenbart vad Rice Krispies var och att han ville ha det. Så jag tog de paket de pekade ut.
Vi har även Änglamark müsli hemma – jag äter den själv ibland med hälsofil. Den här müslin innehåller en del naturligt söta ingredienser men inget tillsatt socker. Den har barnen inte efterfrågat.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 16 12:19 #
Till Edvin: Aha, du syftar på förslaget att omvandla heltidsuppdragen till deltidsuppdrag.
Nej, jag tror inte på att det är ett generellt användbart recept. Att till exempel förena uppdraget som riksdagsledamot med annat förvärvsarbete är nog – menar jag som själv inte har varit riksdagsman men väl känner till vad det innebär att vara det – näst intill omöjligt. Uppdraget innebär ju så mycket annat än det välkända knapptryckandet och fordrar också mycket av inläsning av handlingar och annan faktainhämtning. Viktigare än att ha kvar en fot i arbetslivet är nog också att ägna mycket tid åt partiarbete och väljarkontakter, vilket har möjliggjorts genom en omläggning av riksdagens arbetsschema.
Miljöpartiet har ju praktiserat maximitid för den tid man får inneha förtroendeuppdrag, men också detta har avigsidor. Det kan medföra en ryckighet i fråga om både både kunskaper och kurs. Ofta förbiser många som förespråkar det här och liknande modeller också vilken tid och möda det tar att lära sig ett politiskt område så pass att man är kapabel att till exempel välja rätt metod för att åstadkomma de mål man vill nå.
Själv tror jag inte att man löser politikens problem genom den här sortens regelverk. Det visar sig ju nämligen att människor som har arbetat med politik under nästan en livstid kan ha ett värv bakom sig, som har medborgarnas fulla gillande och respekt, medan att andra, nya och till synes fräscha förtroendevalda lika fullt gör tabbe efter tabbe.
Nyckeln till det du är ute efter tror jag i stället finns i ideologisk skolning, övertygelse och lyssnarförmåga.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 16 12:53 #
”Nyckeln till det du är ute efter tror jag i stället finns i ideologisk skolning, övertygelse och lyssnarförmåga.”
Detta sammanfattar det jag efterlyser hos politiker på alla nivåer. Jag anser inte ens att arbetslivserfarenhet är helt nödvändig, då vi i så fall skulle få svårt att få in unga människor. Livserfarenheter räcker bra.
Däremot skulle det vara önskvärt att politik inte blev en karriär i den utsträckning som sker idag. Tyvärr faller väl det på alla som inte engagerar sig partipolitiskt, så att urvalet till kommun, landsting och riksdag blir begränsat.
För övrigt var vårbudgeten riktigt intressant – Keynes återupprättad, av en moderat finansminister. Östros fick också in en riktig smäll i solar plexus, när han citerade Borgs tal från förra årets vårbudget, om överdriven oro för kriser i ekonomin. Politik är nog ändå det omöjligas konst.
Comment by Ann Christin Sandlund — 2009 04 16 14:55 #
Till Ann Christin Sandlund: Jo, det är sant att många också lockas att ha kvar politiska uppdrag onödigt länge, eftersom det inte vimlar av nya förmågor, villiga att ta på sig uppdragen i fråga.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 16 16:26 #
Enn: du missförstod mig igen. Jag menar bl a det du föreslår i slutet. Maila: edvinfors@yahoo.se
Comment by Edvin, SAP i Malmö — 2009 04 17 0:54 #
Till Edvin: Då måste du ha varit oklar i något avseende.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 17 7:54 #
Enn:
Ja, tanken är att ta diskussionen på mail.
Comment by Edvin, SAP i Malmö — 2009 04 17 13:47 #
Till Edvin: Nu minns jag varför mitt svar inte blev utförligare redan första gången: Jag kollade länken du hade lämnat, och det var en mejladress. Jag är så pass upptagen, inte bara av mitt bloggskrivande, att jag ogärna öppnar ännu fler kommunikationsvägar.
Comment by Enn Kokk — 2009 04 17 13:54 #