Melodikrysset nummer 51 2012
22 december 2012 12:49 | Barnkultur, Mat & dryck, Musik, Ur dagboken | 10 kommentarerTidigt i morse, långt före Melodikrysset, satte jag i gång årets långkok. Tre fläskläggar har i var sin gryta med vatten fått sällskap av kalvkött, seltin, skivad morot, några lagerblad, var sin uppskuren stor gul lök och så i varje gryta en hel burk av vardera hel svartpeppar, hel vitpeppar och hel kryddpeppar.
Köttet ska jag senare i dag – det är ett långkok; man måste då och då fylla på mer vatten – med kniv och gaffel tråda upp och skära i ganska långa bitar. Kryddor, morots- och lökbitar och lagerblad silas av ur kokspadet – det är det som ska bli syltans gele.
Därefter brukar jag blanda fläsk- och kalvkött och fördela det på ett dussintal stora aluminiumformar, där man sen fyller på med det avsilade spadet. Sist sätter jag ut dem, förstås med lock på, på balkongen för att svalna och stelna, och där får de sedan stå under helgen, medan de förbrukas eller tas med hem av något av barnen.
Prova gärna estnisk julsylta – servera med kokt potatis och saltgurka. I vårt hem är den ett måste. Jag lärde mig laga den redan när jag var barn och fick hjälpa min mamma.
Granen står så grön och grann, inte i stugan men väl på balkongen – dottern Kerstin var och köpte årets julträd – så snart kan vi sjunga ”Nu har vi jul här i vårt hus”.
Och ur radion strömmar julmusiken – det var 100 procent jul i dag hos Eldeman, både gammal och ny julmusik:
”Tänd ett ljus” med Triad har väl kanske inte riktigt sjunkit in i mitt julmedvetenade än, men även om E.M.D.- Erik Segerstedt, Mattias Andréasson och Danny Saucedo – inte är mina idoler, har jag förstrås ett förhållande till den låt de sjöng, ”Det strålar en stjärna” eller ”När det lider mot jul”. Den skrevs för övrigt av en man som bodde här i Uppsala, Ruben Liljefors.
Och både svenskt och amerikanskt ursprung har ju de julsånger vi hörde med Agnetha Fältskog och hennes dotter Linda: ”Nej, se det snöar” är inhemsk, medan ”Bjällerklang” är amerikansk i original.
”Rudolf med röda mulen” tror många är svensk, men den är till ursprunget amerikansk. Här skulle vi i alla fall hitta ord ur den svenska texten: Rudolf hjälpte tomten, och han var en ren.
Vår egen Loa Falkman fick vi höra sjunga på engelska, om en vit jul: ”White Christmas”.
En helsvensk och långvarig julhit fick Adolphson & Falk med ”Mer jul”.
Mer jul? Just den kvantitativa sidan av julen står nog många upp i halsen. Och många glömmer bort att det finns både ensamma människor och barn som knappast får några julklappar alls. Det senare gäller förstås i ännu större utsträckning i de delar av världen där man har knappt om allt. ”Do They Know It’s Christmas?” frågade Band Aid, som man kanske också kan ifrågasätta, men jag tror nog att Phil Collins, Bob Geldof och de andra drivs av god vilja.
Den här gången hade Anders Eldeman också lyckats hitta en del jullåtar som inte spelas så ofta, även om artisterna är välkända.
Vi hörde till exempel Rod Stewart i ”Red Suited Superman”.
”Let It Snow” med Paul Anka hörs väl heller inte så ofta.
Och även ”Mrs Santa Claus” med Nat King Cole är väl en särling i dubbel bemärkelse.
”Santa Claus Is Coming To town” med just Boston Pops tror jag inte ens att jag har hört förut.
Och så var det då bara ett enda frågesvar kvar att redovisa, svaret på dagens sista fråga. Som mycket annat i julgenren har den ett religiöst innehåll som jag inte har något förhållande till, men det hindrar inte att jag kan lyssna på en gammal julpsalm som ”När juldagsmorgon glimmar”.
Nu ska jag för egen del återgå till julsyltakoket och annat julstök.
Och er alla där ute önskar jag en hjärtans god jul!
10 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Jag tycker att många begrepp i vardagslag används lite vårds- och historielöst. Ta till exempel begreppet ”klassiker”, som vi hörde idag, och ”folkär”.
Triad fick ju en hit med ”Tänd ett ljus”, men för att bli en klassiker måste väl en låt vara äldre än från 1987? Mycket spelad vid jultid, ja, men i bara 25 år. ”Sjömansjul på Hawaii”, DET är en klassiker.
Vidare blir väl en artist inte folkkär för att man råkar sälja massor av skivor under några år på 2000-talet?
Comment by Gunnar Bergquist — 2012 12 22 15:01 #
God Jul på er båda också!!
Comment by Konsum öregrund — 2012 12 22 16:45 #
Till Gunnar Bergquist: Jag är benägen att hålla med dig. God jul!
Comment by Enn Kokk — 2012 12 22 19:23 #
Till personalen på Konsum i Öregrund: Och en god jul till er alla från oss båda!
Comment by Enn Kokk — 2012 12 22 19:24 #
Till Enn Kokk: Internet är det bästa som har hänt människan, ty jag kan sitta här under vår julvistelse i Finland, ja långt in i de djupaste skogarna i Savolax, med över 20 grader kallt på mätaren och en myckenhet till snö, och följa din utomordentliga blogg. Eftersom jag tycker att julen skall vara en stillhetens dagar med möjlighet till lugn och tystnad vill jag denna gång bara önska Dig och Birgitta Dahl en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Comment by Bengt Eliasson — 2012 12 23 9:00 #
Till Bengt Eliasson: Detsamma önskar jag dig där i de djupa finska skogarna.
Comment by Enn Kokk — 2012 12 23 10:11 #
En lite försenad god jul på dig också,
men Ett Gott Nytt År ligger väl förhoppningsvis, kan man skriva, i tiden?
Comment by Gunnar Bergquist — 2012 12 25 18:19 #
Till Gunnar Bergquist: Jag uppskattar mycket dina kunniga melodikrysskommentarer. Hoppas du har det bra under den pågående julhelgen, och ett gott nytt år även till dig!
Comment by Enn Kokk — 2012 12 25 20:14 #
Till Enn Kokk: Just hemkommen från ett stillsamt julfirande i södra Finland ser jag i medierna rapporterna om f d politikers väl tilltagna pensioner som påminner mig om vårt meningsutbyte alldeles innan julhelgen i ämnet.
I dagarna går också i SVT den kritikerrosade serien om Olof Palme, den enda statsman i internationellt perspektiv som Sverige haft. En TV-serie som är ännu bättre än den film jag såg på bio, då den innehåller mycket mer av opublicerat material. Att intresset för Palmes liv och gärning är så stort just i dessa dagar har, enligt min mening, två orsaker, dels självfallet hans tragiska öde att bli brutalt mördad på öppen gata inför sin hustru, dels, och framför allt, vår syn på de politiker som verkar idag. Att vi helt enkelt har ledsnat, ja tröttnat, på de som företräder oss. Det torde räcka att göra en jämförelse mellan Palme och Reinfeldt, där den senare ganska tydligt, särskilt i frågan om behandlingen om de mest utsatta i det svenska samhället, de svårt sjuka och fattiga, visat att han saknar Palmes genuina intresse och empati för andra människor och deras livsvillkor. Palme säger ju många gånger i filmen, att hans enda uppdrag egentligen handlar om att förändra livsvillkoren till det bättre för sina medmänniskor.
När det sedan gäller dessa mycket generösa pensionsavtal som tidigare politiker har, vilka de också många gånger själva varit med om att fatta beslut om, tänker jag ofta på hur Olof Palme hade reagerat på detta om han levt idag. Jag är helt övertygad om att han hade djupt ogillat detta, ja blivit helt förfärad över situationen. Vad är det för tjuvsamhälle vi socialdemokrater varit med om att bygga upp, där vissa människor kan tillägna sig pensioner i mångmiljonklassen fast de knappt hunnit fylla 50 år. Vissa av dessa poltiker vill inte ens kommentera frågan utan hänvisar till löneavdelningarna. Förstår de inte att de varit folkvalda och är skyldiga sina uppdragsgivare, väljarna, en förklaring?
Trots att det nu har gått nästan 27 år sedan Olof Palme mördades så finns det fortfarande socialdemokrater som går omkring och skryter om hur nära de arbetade Palme, i såväl Statsrådsberedning som partiet. Det mest patetiska och nästan löjeväckande exemplet torde vara den tidigare talmannen Thage G. Peterson, som aldrig försitter chansen att påpeka för lyssnaren hur nära han stod Palme. Då blir min fråga: Lärde de sig ingenting av sin kontakt med Palme? Hur man som politiker skall förhålla sig till makten och dess utövning. Utvecklingen har gått så långt att politikerna bildat en egen klass med villkor som skiljer sig från andra människors. En klass som uppenbarligen gör allt för att skydda sina privilegier.
Det är uppenbart att socialdemokratin har en lång resa att göra för att återfå medborgarnas förtroende och i förlängningen regeringsmakten. Ett första stopp på denna resa borde vara att ta itu med dessa mycket generösa politikerpensioner. Partiledaren Stefan Löfven borde driva frågan hårt, men han torde ha mäktiga motståndare både inom och utom partiet i denna fråga. Tiden får visa om han lyckas. Ytterst handlar frågan om socialdemokratins fortlevnad och det förtroende partiet måste ha hos valmanskåren för att återfå sin roll i samhället.
Comment by Bengt Eliasson — 2012 12 28 13:49 #
Till Bengt Eliasson: Det kan naturligtvis finnas avgångna eller avsatta politiker som kan anföra skäl för att de har kvar sina pensioner, men att man skulle ha skäl för att uppbära dubbla pensioner har jag svårt att se några som helst skäl för. Hur som helst borde man rejält strma upp systemet för framtiden.
De båda hittills sända avsnitten av den långa TV-versionen av filmen om Palme har jag och Birgitta också sett. Kanske återkommer ajg till den när vi har sett hela serien.
Comment by Enn Kokk — 2012 12 28 18:38 #