Alla folks frihet, hela världens fred

I spåren av mitt referat av mitt eget inlägg i Uppsala arbetarekommuns diskussion om förslaget till nytt socialdemokratiskt partiprogram fick jag här några, faktiskt oväntade, kommentarer på en punkt, den som handlar om innebörden av en förändring av en klassisk paroll: Carl Lindhagens berömda Första maj-paroll ”Alla folks frihet, hela världens fred” har nu blivit något helt annat: ”Alla människors frihet, hela världens fred”.

Låt mig därför citera bärande delar i den text som i 1990 års socialdemokratiska partiprogram ligger under rubriken ”Alla folks frihet, hela världens fred”.

Avsnittets övergripande inledningsmening – den enda – lyder: ”Längtan efter fred och frihet, framsteg och social rättvisa är gemensam för alla folk.”

På denna mening följer det textavsnitt som har intresse i just det här sammanhanget och som har underrubriken ”Nationernas självbestämmande och folkens frigörelse”.

Inledningsmeningen där lyder: ”En värld av fred och framsteg förutsätter nationernas självbestämmande och folkens frigörelse.”

En bärande formulering lite längre ner i texten är följande: ”Socialdemokratin stöder därför folkens kamp för demokratiskt självbestämmande och hävdar de små nationernas rätt till oberoende gentemot stormakterna. Det internationella samarbete som i dagens värld är en bjudande nödvändighet måste, med beaktande av det ökande internationella beroendet, vila på varje nations självbestämmanderätt.”

De verkligt bärande elementen i den diskussion som nu har utbrutit med anledning av förslaget till nytt partiprogram finns dock i följande två stycken:

”Nationsgränser är resultat av historiska omständigheter, däribland erövringskrig, kolonialism och stormakters expansion. Samtliga länder är inte enhetliga nationalstater. I vissa fall delar gränserna ett folk med gemensamt språk och gemensam kultur. I andra fall finns inom ramen för samma nation två eller flera folk. I många länder lever, vid sidan av det dominerande folket, språkliga minoriteter. Den historiska erfarenheten visar, att det är möjligt för människor med olika språk och kultur, av olika ras och tro. att i fred och samarbete leva i samma land.

Också i dag finns det folk, som ännu inte har vunnit självständighet men som har berättigade anspråk på politisk frigörelse, självbestämmande och rätten till språklig och kulturell identitet. Också i dag finns det människor, som förtrycks på grund av språk, kultur, ras, tro eller politisk uppfattning. Motsättningar, grundade på sådana faktorer, är i själva verket en av de huvudsakliga orsakerna till framtidens mellanfolkliga konflikter. Sådana konflikter bör lösas fredligt och i en anda av ömsesidig respekt och mellanfolkligt samarbete. Inget folk har rätt att undertrycka något annat. Ingen får förföljas eller diskrimineras på grund av ras, tro eller politisk uppfattning.”

Socialodemokrater som blundar för den här dimensionen av mänsklig kultur riskerar nog att få partibeteckningen (s) läst som ”struts”.