Hade jag en revolver, skulle jag osäkra den, när jag hörde ordet ”förnyelse”

26 november 2012 14:49 | Media, Politik | 26 kommentarer

Jag skriver för att jag har gjort det i hela mitt liv, under en lång period med skrivandet som yrke. Jag skriver också för att jag är en engagerad människa; jag skriver om allt jag tycker är viktigt, främst kultur och politik, dock under senare år mer om det förra och mindre om det senare.

Inte så att jag är mindre övertygad eller engagerad jämfört med förr. Men det politiska landskapet har blivit tristare, så utslätat när alla bekänner sig till politikens mittfåra, att jag inte orkar delta i debatten på de villkoren. När en stort uppslagen artikel på DN.debatt i dag (25 november 2012) av MUF-ordföranden Erik Bengtzboe rubriceras ”Dags för nya moderterna att släppa borgarstämpeln” och när Stefan Löfven, Carin Jämtin, Magdalena Andersson och Mikael Damberg i en lika stort uppslagen artikel på samma plats, ”Största förnyelsearbetet på 20 år ska modernisera S” (DN 23 november 2012), åter upprepar mantrat om valfrihet i välfärden, gäspar jag lika stort. För att förtydliga mig på den senare punkten: Jag är visst inte mot valfrihet i välfärden; det är de privata alternativen jag vill åt.

Jag är socialist nämligen, demokratisk socialist. Och det var inte en evighet sen också socialdemokratiska partiet, både i sina program och i praktiskt politik, stod upp för det begreppet.

Jag är också urless på att reaktionerna på den här sortens utsagor alltid är de förväntade: Tystnad från mitt eget parti. Och triumferande stridssignaler från borgare, som här äntligen tycker sig se socialdemokratins socialistiska bockfot sticka fram.

För att ta de senare reaktionerna först: Jag har ingenting emot borgerliga läsare och borgerliga kommentarer, men de senare kan ju göras som frågor eller repliker i normal samtalston. De som tror att de genom tjat och okvädinsord kan omvända en man som i hela sitt vuxna liv har varit en radikal socialdemokrat och desutom i årtionden har haft ansvaret för att förvalta partiets programtradition måste ha en och annan skruv lös.

Att det däremot är tyst från de ansvariga i de egna leden handlar om taktiskt beteende, men handlingssättet är förbannat fegt. Steg för steg definieras begreppet socialdemokrati om från demokratisk socialism – att det senare kan finnas med som ett innehållslöst honnörsord i ett partiprogram är taktik för att inte tappa traditionella anhängare – till socialliberalism.

Nej, nej – det handlar inte om någon ideologiförändring utan om förnyelse, hör jag i andanom de ansvariga ropa i korus.

Hade jag en revolver, skulle jag osäkra den, när jag hörde ordet ”förnyelse”.

Inte så att jag inte inser att nya samhällsproblem kräver nya lösningar – men det betyder ju inte att traditionella lösningar på urgamla problem skulle ha spelat ut sin roll.

26 kommentarer

  1. Tack!

    Häromdagen hörde jag på radio att vi lever i en ”postpolitisk” tid. En variant på att nyliberalismen har blivit norm – även i den socialdemokratiska ledningen.

    Comment by anita — 2012 11 26 15:44 #

  2. Tack!
    Jag tror min farfar Johan Eriksson, som pâ Uppsala Ekeby gick med i Kakelugnmakarnas fack 1899, tänkte sig nâgot annat än denna ”förnyelse” och dessa s-märkta entrepenörs-och vinst-tillskyndare.
    Inte heller mina föräldrar, pâ järnvägen resp inom Handels, skulle jubla.
    Det gör mig sâ ont när jag tänker pâ tidigare generationers strävanden och drömmar som nu släpas i smutsen.
    De slogs aldrig pa barrikaderna, men de visste vad solidaritet var. Att omsorg skulle generera ”vinst” var fullkomligt otänkbart för dem.
    Jag förstâr till fullo din ilska och frustration, Enn.
    Kjell

    Comment by kjell eriksson — 2012 11 26 16:27 #

  3. Magdalena kommer till fullmäktigegruppen i Umeå nästa måndag. Då får vi känna henne på pulsen hoppas jag.

    Själv är jag också demokratisk socialist.

    Comment by Britta Sethson — 2012 11 26 16:50 #

  4. Tack även härifrån. Läste MUF-ordföranden Erik Bengtzboes inlägg på DN debatt idag, och det han är ute efter är att försöka skyla över de klasskillnader som finns. Om det inte finns någion alternativ berättelse kommer han att lyckas.

    Visst är det sant att samhällsstrukturerna förändrats, och visst har socialdemokratin problem med att förhålla sig till det nya klassamhälle som uppstått. Men lösningen på problemet kan knappast vara att ”förnya” sig på borgerliga premisser.

    Det där gamla mantrat att alla som ”jobbar” är arbetare hörde jag till leda redan för 25-30 år sedan, och de som varit med längre kan säkert intyga att det inte var något nytt ens då. Utmaningen för socialdemokraterna är inte att tala om ”affärsplaner” utan att visa att vi fortfarande har ett klassamhälle, och hur man med demokratiska medel kan motverka det.

    Bengtzboe skriver om hur han inte känner sig hemma i en värld av kristallkronor, pärlhalsband
    och sjurättersmiddagar — min reflektion är att han nog vänjer sig…

    Comment by Anders Widfeldt — 2012 11 26 17:38 #

  5. Alltid denna brist på insikt.

    En del inser att socialism i grunden är odemokratisk men vill ändå (!) vara socialist och kallar sig därför epitetet ”demokratisk socialist”.

    Tramsigt värre, vad är det för fel på att kalla sig socialliberal eller helt enkelt socialdemokrat ?

    Jo, felet är att i ryggmärgen sitter den där statssocialisten och ugglar. Man kan inte lära gamla hundar sitta.

    Osäkra du din revolver, jag förväntar mig inget annat av en socialist oavsett vilket prefix denne leker med.

    Comment by Jonny Disenfeldt — 2012 11 26 18:06 #

  6. ”Det existerar i dag ett tredje parti mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Det har inget namn, det åker aldrig till Almedalsveckan, men är potentiellt ett rätt stort parti. Det skiftar lika mycket i grönt och rött som i rosa. Det befolkas av dem som drömmer om en pragmatism med systemkritisk kompass. Jonas Sjöstedt vill ha dess röster medan Stefan Löfven och Magdalena Andersson är livrädda för detta tredje parti, ja, retar sig på det. Detta tredje, okända parti har lika många partiledare som hemliga medlemmar. Vi funderar varje dag på vilket annat parti vi ska gå i koalition med.”

    Göran Greider

    Comment by anita — 2012 11 26 18:08 #

  7. Till Jonny Diesenfeldt: Varje gång jag skriver något som luktar socialism, dyker du upp med dina förutfattade och fördomsfulla meningar. Yttrar du dig en enda gång till i den här diskussionen, svarar jag med att radera dig i fortsättningen.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 26 19:04 #

  8. Högerpartiet har så länge det har funnits försökt att förneka klassernas existens och hävdat sig ha en politik som företräder alla – men politiken har i praktiken såväl då som nu handlat om att gynna den ägande klassen.

    Jag beklagar verkligen Socialdemokraternas utveckling, även om jag själv inte är socialdemokrat så inser jag ju att S har en stor betydelse. Men Enn, det finns ju ett parti som står för en socialistisk vision och vill driva en politik som för oss närmare det socialistiska samhället. Är inte detta ett alternativ för socialisterna inom S?

    Comment by Niklas — 2012 11 26 21:26 #

  9. Till Enn Kokk, tur att du inte har en revolver men samtidigt gestaltar du en del av den demokratiska socialismens dilemma: Du har ingen revolver, nej just det! Du kan, som tur är, inte med vapenmakt tvinga andra att göra som du vill och så länge så är fallet så lär du förbli i opposition, även i ditt eget parti förhoppningsvis.

    Du är för förtjust i ord och att förbjuda. ”Demokratisk Socialism” säger i bästa fall ingenting, i sämsta fall är det en omöjlighet.

    Din ideologi vårdar inga gamla, utbildar inga unga, osv, tänk på det, tänk på vad du har din ideologi till och vad andra får ut av den. Väldigt lite påstår jag.

    Visa att du har lösningar på hur de verksamheter vi finansierar solidariskt via skatten kan producera mer för samma pengar så kan vi sen diskutera huruvida du ska få mer pengar för att producera ännu mer värde.

    Comment by Per — 2012 11 26 21:33 #

  10. Till Niklas: Nej knappast. För mig och många andra bär V på ett historiskt arv som är mycket obehagligt, och hur som helst betyder några procents uppgång för V ändå inget för den politiska utvecklingen i Sverige. Ska det ske några några vänstersvängar av betydelse i svensk politik, är det socialdemokratin som måste stå för dem.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 26 21:39 #

  11. Till Per Kjellberg: Jag använde bara ett drastiskt uttryck . det är helt mot min demokratiska och reformistiska övertygelse att använda pistoler. Det trodde jag alla begrep ändå.

    Jag vill påminna om att det inte var särskilt länge sen skola, vård och omsorg i stort sett helt drevs i offentlig regi, detta utan att någon för den skull hävdade, att detta stred mot dmokratin. I själva verket hade besluten om detta tagits i god demokratisk ordning och det har ju visat sig att de också har kunnat ändras i lika god demokratisk ordning.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 26 21:50 #

  12. Vilken förnyelse i ordningen är det här? Jag betraktar redan socialdemokratin som en historisk epok. 1900-talet tillhörde socialdemokratin. Dagens, förmenta, socialdemokrater går hand i hand med moderater. Bara skalet och maktapparaten återstår.

    I riksdagen sitter sju liberala partier och ett litet, fult parti som de övriga sju lägger ner all sin tid på att bekämpa. Allt är ute till försäljning. Se om ditt hus. Lita inte på staten. Den nya tiden är här.

    Comment by Jan — 2012 11 27 5:49 #

  13. Till Jan Gelfvensjö: Nej, det återstår mängder av medlemmar och anhängare som är socialdemokrater. Tillsammans har de redan fått partiloedningen att backa, men ännu inte tillräckligt långt.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 27 7:04 #

  14. Enn Kokk-

    vilken härlig läsning.
    Jag tror att den dagen kommer när alla måste gå tillbaka till sina rötter, för att behålla sig själva.

    Alternativet är utplåning.

    Den dagen S utplånas- då kommer borgarna att jubla och släppa all masker och bli sig själva igen.De kommer att framträda i all sin forna ståt.

    Är det dit vi vill?

    Comment by gunborg nilsson — 2012 11 27 7:37 #

  15. Jag gjorde ett experiment: tog S-topparnas ”förnyelseartikel”, och bytte ut alla ”socialdemokraterna” mot ”alliansen” och ”regeringen” mot ”socialdemokraterna”. Som jag misstänkte så var det i princip omöjligt att se vilken version som var den korrekta. Artikeln hade lika gärna kunnat vara skriven av de ”nya” moderaterna och riktad mot oppositionen. Den förhållandevis nyktra klarhet som kunde skönjas i det resultat socialdemokraternas krisgrupp kom fram till efter senaste valet verkar ha övergetts samtidigt som man övergav Juholt.

    Comment by Olof Öberg — 2012 11 27 7:45 #

  16. Heja Enn! Jag tycker precis som du. Väl rutet från vänster. Du är alldeles underbart smittsamt oförtröttlig – det gillar jag, det är inspirerande. Dig borde partiledningen lyssna på! Åt vänster, inte bara åt mitten och höger.

    Comment by Eva S — 2012 11 27 11:42 #

  17. Enn:

    Ja, det är som du säger. I dagsläget har V små möjligheter att reellt påverka och därför har inställningen inom S stor betydelse. Det måste dock ändras, för att S skulle göra någon vänstersväng av betydelse syns som närmast en utopi. Socialliberalerna har vunnit slaget. Nu är den nya frågan som S ska driva tydligen privat arbetsförmedlning. Jag antar att man har tagit intryck av hur lyckat det varit för arbetarklassen med t.ex. bemanningsföretag och jobbcoacher…

    Comment by Niklas — 2012 11 27 13:14 #

  18. Till Niklas: Men det finns faktiskt väldigt många människor som är socialdemokrater i den mening jag lägger i ordet. De trängde rent av ett slag partiledningen till viss reträtt i fråga om den gemensamma sektorn, alltså att den här sektorn ska vara just gemensam.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 27 13:49 #

  19. Enn:

    Ja, jag vet att det finns väldigt många bra socialdemokrater. Jag märker dock väldigt väldigt lite av deras påverkan i partiets politik på riksplanet dessvärre. Och det är ju det som får mig att undra – hur kan det finnas så många bra människor som harvar på inom ett parti som fortsätter glida högerut? Och hur kan det fortsätta glida högerut trots så många vettiga människor?

    När det gäller den gemensamma sektorn så hör jag ytterst få som hävdar att den ska vara gemensam. Till och med inom Vänsterpartiet hörs numera röster som menar att privata alternativ är bra så länge de inte går med vinst (och det vore ju naturligtvis mycket bättre utan vinstintresse, men jag tror att de privata alternativen även utan vinst innebär att segregationen ökar).

    Det finns dock positiva exempel lokalt. T.ex. den politik som drivs i Malmö av socialdemokrater och vänsterpartister där, som borde inspirera Stefan Löfvén till en annan väg. (Miljöpartiet är också med i samarbetet, tyvärr. De sitter mest och bromsar en positiv utveckling)

    Comment by Niklas — 2012 11 27 18:20 #

  20. Till Niklas: Jo, exemplet Malmö finns. Och de stormbyar som tornade upp sig inom socialdemokratin med anledning av alla skandaler inom det som tidigare var en gemensam sektor har lett till starka reaktioner, bland annat i form av motioner till den kommande s-kongressen. Detta har fått partiledningen att backa en del, men den har ännu inte gått tillräckligt lång.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 27 20:27 #

  21. Till Enn: Bra ord till Jonny Disenfeldt!

    Comment by Bengt Eliasson — 2012 11 27 20:36 #

  22. Enn:

    Får hoppas på det bästa då. Jag är pessimist, men det är klart att det vore bra för alla socialister om S bytte färdriktning.

    Comment by Niklas — 2012 11 27 21:26 #

  23. Till Bengt Eliasson: Han återkom – han bryr sig inte om vad man säger, använder bara andras bloggar för att sprida sina egna åsikter. Så jag raderar honom nu.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 27 22:02 #

  24. Till Enn Kokk: Bra gjort! Från det ena till det andra – eftersom jag vet att du och Birgitta är matintresserade, blir det något julbord ute för er i år? Jag kan i så fall varm rekommendera fiskhandlare Jan-Christer Hambergs maritima julbord på Uppsala slott (i Vasasalen).

    Comment by Bengt Eliasson — 2012 11 28 9:50 #

  25. Fast har inte alltid S burit inom sig både socialliberalism och demokratisk socialism? Min farfar (född 1909), socialdemokrat från födelsen (hans pappa var med och grundade S i Svalöv och startade fackklubb), höll stenhårt på efterkrigstidens linje med låga skatter som stimulerade livskraftiga privata företag som i sin tur skapade utrymme för de institutioner som gjorde det möjligt även för arbetarklassens barn att studera och ta sig framåt.

    Det var så vitt jag förstår en socialliberal linje, fjärran från ideer om att socialisera ägandet eller till varje pris slå ner på rikedom och kapitalackumulation.

    Högskattesamhället som växte fram mellan 1967 och 1976 såg han (och andra socialliberalt anstrukna S-sympatisörer i samma generation t ex Astrid Lindgren) som ett avsteg från den efterkrigslinje som under Tage Erlander visat sig vara så framgångsrik när det gällde att förbättra arbetarklassens villkor.

    Jag kan inte se att denna växling mellan socialism och socialliberalism är något nytt för S, utan något som pågått under hela partiets historia. Under de tidigare delarna av 1900-talet var S betydligt mer radikalt.

    Han osäkrade sin revolver i början av 70-talet när ”förnyelse” betydde anammande av åsikter som låg närmare de mer revolutionära elementens.

    Comment by Ola Berg — 2012 12 01 20:29 #

  26. Till Ola Berg: Naturligtvis har du rätt i att det alltid har funnits olika tendenser i ett så stort parti som socialdemokratin. Men inte heller 1950-talets socialdemokrati, den som jag anslöt mig till och som jag själv under 1960- och 1970-talen, framför allt under Palme-epoken, var med om att radikalisera, kan betecknas som socialliberal – minns de häftiga striderna mellan Tage Erlander och Bertil Ohlin. Dagens socialdemokrati har, i den mån den håller sig med någon ideologi, gått mycket längre i socialliberal riktning.

    Comment by Enn Kokk — 2012 12 02 10:07 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^