Konsum på bettet igen

22 november 2012 13:26 | Mat & dryck, Politik | 16 kommentarer

Det här var man handlar sin mat är en intressant fråga.

Själv är jag uppvuxen i lilla Juniskär, 18 kilometer söder om Sundsvall, och där fanns på den tiden – fyrtio- och femtiotalen – tre små affärer, alla privata. Vår familj handlade i Berglunds handelsbod, en ICA-ansluten affär, där jag från tolv års ålder fick jobb som springsjas och allt-i-allo flera sommarlov i rad och dessutom på julloven.

Konsum kom jag i alla fall också i kontakt med redan då. Vår ICA-handlare, Israel Berglund, hade ett förflutet inom Konsum Värmland, så ibland när någon väsentlig vara tog slut, ringde han till Konsum i Skottsund, och så fick jag åka dit och hämta varan i fråga. Och eftersom fru Lundkvist i backen ovanför handelsboden envisades med att vilja ha de tvättmedel som fanns bara i Konsum, tog han regelbundet hem även dem och sålde dem således via sin ICA-butik.

Under skoltiden – realskola och gymnasium – i Sundsvall kom jag i närmare kontakt med kooperationen, och samtidigt växte min politiska medvetenhet. ”Ej tjäna på andra, men tjäna varandra” löd en gammal konsumparoll som jag fogade till det jag skulle leva efter.

Så när jag som student kom till Uppsala 1959, lokaliserde jag omedelbart en Konsum-butik att gå och handla i i närheten av mitt hyresrum på Jumkilsgatan. Jag blev också medlem i Konsum och gjorde förstås många andra nödvändiga inköp – köksattiraljer, kläder med mera – i det då fortfarande relativt nya Forum-varuhuset i centrum av Uppsala.

Konsumbutiker fanns på den tiden i ett tätt nätverk över hela stan. Ytterligare en konsumbutik fanns i Stabby nära mitt studenthyresrum, och i Luthagen på vägen mot centrum och universitetet fanns åtminstone tre konsumbutiker till. När jag i mitten av sextiotalet tillsammans med Birgitta flyttade till vår nuvarande bostad i Svartbäcken, fanns det, utöver ett Konsum vid Torbjörns torg, inte bara ytterligare ett Konsum upp mot Bärby hage utan också två konsumbutiker längs Svartbäcksgatan på vägen in mot centrum.

Det här – de många små närbutikerna – blev sedan ett ok för Konsum. När massbilismen på allvar slog igenom, kändes de här små butikerna, ursprungligen höjden av modernitet, snabbköp, snabbt omoderna: de hade för litet sortiment, de var för dyra – kunde inte konkurrera med de externa köpladornas lägre priser – och de hade inga parkeringsplatser, eftersom de var planerade för att folk skulle kunna gå dit och handla. Här blev medlemsdemokratin också ett hinder – vem vill besluta om att lägga ner just sin butik?

Vårt Coop Konsum bevisar, just för att det finns kvar, riktigheten i den här tesen. Från betydligt mindre lokaler på andra sidan Torbjörns torg flyttade det in i den nybyggda fritidsgården Tunet, och där kunde man sen i ytterligare en etapp utvidga lokalerna. Och, mycket viktigt, utanför, på Torbjörns torg, finns det parkeringsplatser.

Jag har sett det här – i ännu större skala – fungera i Öregrund, där vi bor under sommarhalvåret. Konsum byggde där en ny stor hallbutik med stort sortiment, och utanför finns en jättelik parkeringsplats. Till det kommer något som är minst lika viktigt, en trevlig och serviceinriktad personal.

Konsum i Öregrund slog under en tid helt ut det betydligt mindre (och dessutom illa skötta) ICA – ICA stängdes några månader, men har nu i alla fall återuppstått i sina gamla lokaler.

Priset då? Det är sant att Konsum med sina många små butiker halkade efter ICAs modernare och större hallar, men i dag tror jag att Konsum mest straffas för sina gamla synder. I dagens stora butiker kan man handla både billigt och dyrt, detta oavsett vilken kedja butiken i fråga tillhör.

Dessutom har det skett en ny stor kostnadsförändring: Bensinen är i dag så dyr att man inte längre kan negligera bränslekostnaderna, när man räknar ut kostnaderna för den dagliga maten.

Jag tror jag har en hygglig uppfattning om var de som bor i vår bostadsrättsförening, fyra höga punkthus, handlar. Vi har nämligen gemensamt soprum.

Många av oss paketerar, liksom jag, sina hushållssopor i plastkassar från affären där de handlar. Tidigare dominerade inte bara kassarna från ICA stort över dem från Konusm – många av dem kom dessutom från olika stormarknader utanför vårt bostadsområde, vilka man behöver kunna nå med bil för att kunna handla i.

Nu tenderar de senare att minska i antal, men särskilt påtagligt är det att konsumkassarna, trots att vårt Konsum ligger vägg i väg med ICA, har blivit påtagligt fler.

Till det kan det finnas flera förklaringar. Många nya barnfamiljer har flyttat in i vår förening, och barnfamiljernas utsatta ekonomi kan säkert ha fått dem att fundera över prisrationaliteten i att åka ut till någon köplada utanför stan för att handla. Vårt Konsum har tagit över Postkontoret i vårt område, vilket innebär att ganska många, som inte har haft för vana att handla i Konsum, går in dit i något postärende. Då ter det sig ju rationellt att åtminstone kompletteringshandla något på Konsum, när man ändå är där, och så upptäcker man kanske i nästa steg att Konsum är väldigt mycket bättre än sitt på åldrade fakta grundade dåliga rykte. Och så börjar man handla där.

Jag har själv kunnat se att antalet kunder i Konsum påtagligt har ökat, och när jag nyligen frågade vår nye konsumföreståndare, bekräftade han detta.

Men jag tror att den ökade kundtillströmningen också är hans förtjänst. Jag har sett personalen gå igenom varusortimentet hylla för hylla: hyllvärmare plockas bort och nya varor kommer in. Samtidigt har jag också redan erfarenhet av att det går att få en bortplockad vara tillbaka, om man har skäl för det, också att få butiken att ta hem sådant man saknar. Den nye konsumföreståndaren, som inte har någon tidigare erfarenhet av vårt område, är uppenbart intresserad av att ta del av sina kunders önskemål.

Han berättade i ett samtal jag hade med honom att han närmast kommer från Vivo i huvudstaden – längre tillbaka har han också arbetat inom ICA. Nu sa han sig vara inställd på att ge ICA-hallen vägg i vägg en match.

ICA-handlaren känner uppenbart flåset i nacken. Han har setts slinka in i fredagsvimlet på Konsum, av allt att döma för att se vad det är som drar hans kunder till konkurrenten.

16 kommentarer

  1. Konsum är alldeles för dyra där jag bor iallafall.
    Hemköp och Lidl, det är mina val.

    Comment by Bo Grahn — 2012 11 22 18:18 #

  2. Till Bo Grahn: Jag vet ju inte var du bor och heller inget om prisnivåerna i butikerna där. Men dessutom spelar det väl en roll vad man handlar.

    Valet av Hemköp, en väl fungerande butikskedja, kan jag åtminstone förstå, men hur någon frivilligt kan välja Liedl förstår jag inte – jag liedel med deras kunder.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 22 21:22 #

  3. Vad jag inte förstår är varför ett kooperativ, utan vinstkrav (?), inte har lägre priser än konkurrenter med vinstkrav. Det borde kunna vara stora prisskillnader till Konsums fördel.

    Comment by Lasse Hallenfur — 2012 11 22 22:31 #

  4. Hemköp och Lidl är också mina val. Bor i Uppsala vid Västertorg och prisnivån i Konsum är alltid högre än på Hemköp. Det blir dock extrapris på Konsum ibland. Veckohandling på Lidl. Är ofta – jobbmässigt – i Tyskland så jag har inga problem med deras sortiment utan tycker snarare det är roligt med lite annorlunda varor. Dessutom är många tyska produkter i deras sortiment som korvar, pastejer och liknande av bättre kvalitet och till lägre pris än hos konkurrenterna. Är alltid förvånad när jag går från Lidl över hur mycket jag fått för mina pengar.

    Comment by Thomas Åkerblad — 2012 11 23 2:30 #

  5. Till Lasse Hallenfur och Thomas Åkerblad: Inte heller kooperationen kan fungera utan vinstkrav. Självfallet måste man generera vinst, både för att ha pengar till nödvändiga investeringar och nysatsningar och för att kunna ge återbäring till medlemmarna. Även återbäringen måste ju för övrigt tas med, när man beräknar kostnaden för att handla i just Konsum.

    Liedl klarar ju sin prisnivå bland annat genom ett mycket hårt slimmat sortiment och klarar då att hålla ett lågt pris. Men för flertalet av oss är ju faktiskt inte priset det enda avgörande. Jag själv gillar till exempel Konsums satsning på miljön – man kallade sig ju till och med under en period för ”Gröna Konsum” – och jag är beredd att betala lite extra för varor som uppfyller miljökraven. Även nu är en rad produkter på olika områden av Konsums eget miljömärke Änglamark.

    Konsums bassortiment kallas Coop och har som regel ett något lägre pris än de privata märkeskonkurrenternas varor – men inte vill jag för den skull att Konsum ska rensa ut välkända märken som Felix, Ekströms och Findus. Och sen finns dessutom Konsums eget lågprisalternativ, Coop Xtra.

    I den andra änden av pris- men även kvalitettskalan finns varor med namnet Coop Prima. Själv köper jag till exempel alltid Coop Prima juice.

    Kontentan av det här är att Konsum visserligen inte är en lågpriskedja à la Liedl, men att det går att handla billigt även på Konsum, dock att där finns ett brett urval som tillgodoser andra aspekter än priset på innehållet i ens matkasse.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 23 11:01 #

  6. Dagens Nyheter innehåller i dag (23 november 2012) ett helt uppslag, som belyser det vi här diskuterar, ”Kedjornas egen mjölk ger lägre pris”. Av artikeln framgår att framför allt Coop och Axfood (Hemköp och Willys) har gått i bräschen för att, med hjälp av egna märken, erbjuda kunderna billigare mjölk.

    Jag har tidigare skrivit om Coops övertagande av Grådö mejeri i Dalarna, vars mjölk man nu kan köpa även i våra konsumbutiker här i Uppland. Jag citerar DN-artikeln: ”Deras mjölk är minst en femtioöring billigare än mejeriernas. För barnfamiljen blir det lägre priset en besparing med minst fyra hundra kronor per år.”

    Men för att förstå det här och kunna göra prisjämförelser måste man vara lite mer medveten än att bara som vanligt greppa ett eller flera mjölkpaket från Arla. Av de konsumenter DN intervjuar i den aktuella artikeln känner ingen till den här prisskillnaden.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 23 12:27 #

  7. Konsum/COOP, ICA, Hemköp/Willys, Liedl och Netto. finns ju en del valmöjligheter. Själv handlar jag företrädesvis med mitt ICA kort, men slinker ibland in på andra affärer exempelvis COOP i Lund, som har ett bra utbud. Rabatter och återbäring: Hos ICA får man i alla fall små värdecheckar på minst 25 kr att handla för när man gjort inköp för en viss summa. Om man nu är på jakt efter låga priser kan ju danska Netto vara ett alternativ, men är själv inte överdrivet prismedveten. Dessutom är varusortimentet begränsat för min del eftersom jag som diabetiker typ 2 håller mig till lågkolhydratkost/LCHF och är numera tack vare denna kost medicinfri, men det ligger utanför ämnet – så nog om detta.

    Sammanfattningsvis tycker jag som sagt att ICA har ett bra utbud av varor liksom de flesta butikskedjor. Låt vara att utbudet hos Liedl är begränsat liksom servicen.

    Comment by Hans — 2012 11 23 15:56 #

  8. För några år sen, under ett besök på den kooperativa stormarknaden här i Umeå,blev jag haffad av en handelsstuderande i färd med en enkätundersökning om varför man handlade just där.
    – Av ideologiska skäl, blev mitt svar.
    Han blev fullkomligt paff och hans formulär hade heller ingen kolumn för just det svaret.
    Men i mitt fall är det faktiskt just vad det handlar (!) om.

    Comment by Mats Rosin — 2012 11 23 16:03 #

  9. Till Hans: Också hos det statliga Apoteket får man, om man är regelbunden kund, ett plastkort med vilket man registrerar sina inköp av icke receptbelagda produkter, hela sortimentet av hygienartiklar som finns där numera till exempel. Och så får man sig tillsänt rabattkuponger (à la ICA) som man kan använda som betalningsmedel vid ett kommande besök.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 23 16:14 #

  10. Till Mats Rosin: Självfallet är även mitt val ideologiskt. Men har man även andra argument, är utsikterna att övertyga också andra, ännu större.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 23 16:16 #

  11. Jag är också Konsumkund, inlägget ovan till trots, och gillar COOP-sortimentet. Dessutom får man ibland extra rabatt med Shop Express. (Vg mjölk skulle jag gärna betala både 1 el 2 kr extra om bara bonden fick allt.)

    Comment by Lasse Hallenfur — 2012 11 23 19:54 #

  12. För länge, länge sen fick vi rabatt på Kooperativa, i folkmun Koppra, i Alfredshem. Åtminstone tror jag det var en form av återbäring. Mamma och pappa sparade alla dessa kvitton och jag fick uppgiften av pappa att skriva ner och addera långa kolumner siffror. Man fick procent på det man köpt. Bra övning för ett småskolebarn. Men det tog lååång tid. Föreståndaren var under en tid en grannson, Arnold Erderyd, ändrat från Eriksson. Han blev senare försäljningschef på Gustafsberg porslinfabrik som visst också har anknytning till Kooperativa?

    Comment by Ann-Katrin Roth — 2012 11 24 14:37 #

  13. Till Ann-Katrin Roth: Jo, så fungemade det förr. Numera registreras ens köp på ett Medlemskort, och med jämna mellanrum får man reda på vad återbäringen är uppe i, och sen kan man använda den som betalning.

    Gustavsberg ägdes mycket riktigt av KF men såldes sen.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 24 14:55 #

  14. Fick just höra att Konsum Slussen (i Sthlm) lägger ner på grund av Slussens ombyggnad. Första offret alltså för det historielösa kulturmord som stadshuspolitikerna håller på att begå.

    Comment by Bengt O. Karlsson — 2012 11 24 17:08 #

  15. Till Bengt O Karlsson: Det här är ju ett slag rakt in i kooperationens hjärta: Jag har själv varit ganska många gånger där i det som var KFs huvudkontor. Både de KF-anställda och många av de resenärer som passerade Slussen brukade handla i den där butiken.

    Comment by Enn Kokk — 2012 11 24 17:13 #

  16. Hej Enn. Som du kom jag till Uppsala redan 1961 (militärtjänst) och stannade hela deceniet. Medlem i Konsum och med Forum som primär inköpskälla.
    Kom till Göteborg för 20 år sedan då det fanns en och annan Konsumbutik i stan. Idag är Konum representerad av köplador halvvägs in i grannkommunerna och som man måste ha bil för att nå. Och pga sjukdom får varken min hustru eller jag köra bil.
    Alltså återstår närbutikernba – Liedel ocdh Hemköp. Liedel ligger i bostadsområdet på bekvämt gångavstånd och har ett bassortiment till mycket konkurenskraftiga priser. Mer avancerade produkter får vi köpa på Frölunda torg i Hemköp. Men smakar det så kostar det – filen kostar t ex 2 kr mer än på Liedel och det är samma Arla produkt i båda fallen. Men vi klagar inte. Hälsa Birgitta/arne,

    Comment by arne engkvist — 2012 11 28 16:23 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^