Sommar i P1 med Stefan Löfven
10 augusti 2012 15:34 | Media, Musik, Politik, Ur dagboken | 13 kommentarerMed risk att bli beskylld för att gynna min partiledare, men jag är helt ärlig: det var ett trevligt Sommar-program Stefan Löfven bjöd på, kanske inte självutlämnande men ändå ärligt på ett lågmält sätt. I den här andan berättade han i början och slutet av sitt program om hur det gick till när han, utan att själv eftertrakta det, valdes till socialdemokratisk partiledare. Där emellan berättade han om sitt liv, osentimentalt också om placeringen hos fosterföräldrar i Ångermanland och om första mötet med sin biologiska mamma i huvudstadsregionen.
Till det mycket sympatiska med hans personlighet så som den speglades i hans program hör lågmäldheten och sättet att lyfta fram människor som genom träget arbete och utan stora åthävor ändrar inte bara sitt eget utan också andras liv i en bättre riktning. I hans berättelse var i och för sig Olof Palme och Lula da Silva beundransvärda ledare, men bland hans hjältar fanns även ungdomens fotbollsledare och fackliga kamrater från Hägglunds i Övik.
Skivvalet i programmet började med en ångermanlänning, Totta Näslund i duett med Jenny Öhlund, och slutade med en låt han har gemensam med livspartnern Ulla, Ulf Lundells ”Rialto”. Annars hade musiken ingen självklar koppling till det han pratade om, men jag uppfattade valet av låtar och artister som personligt. Eva Dahlgren (”Jag är inte fri”) och Bruce Springsteen (”Streets of Philadelphia”) hade han redan före programmet nämnt som favoriter och sagt att han skulle spela, och i övrigt fick vi lyssna till bland andra David Bowie, Laleh och Miss Li. Fast till det som överraskade mig mer att få höra i hans program var Charlie Chaplins ”Smile” och Giacomo Puccini i tolkning av Kiri Te Kanawa.
Att en man med en lång facklig karriär i dag klarar att presentera låtar på engelska är väl närmast självklart, men jag la märke till att han klarade av även en fransk låttitel – fast den här karlen har ju bland annat varit internationell sekreterare i Metall.
Lite besviken är jag till slut på att hans skivlista inte innehöll någon traditionell arbetarrörelsemusik. Hans gamla fackförbund har ju till och med gett ut sådan på skiva.
13 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Enn, du saknade musik med rörelseanknytning, själv satt jag och hoppades på en dragspelslåt.
Som helhet dock ett okonstlat och lågmält Sommarprogram som säkert gav honom många sympatipoäng.
Comment by Mats Rosin — 2012 08 10 16:47 #
Jag tycker detta var ett fint, lågmält och nästan vackert sommarprogram. Ett av de bättre jag hört denna sommar.
Comment by Vendla Andersson — 2012 08 10 19:47 #
Jag är väl part i målet men jag tyckte också mycket om hans sommarprogram. En fin berättelse och fin musik.
Comment by Lassalle — 2012 08 10 21:06 #
Jag blir lite förvånad över hans gillande av ex president Lula i Brasilien. Det är ju en hel del snack om korruption m m kring hans period och som nu åter är aktuellt:
http://edition.cnn.com/2012/08/02/world/americas/brazil-corruption-trial/index.html
Comment by Bo — 2012 08 10 23:23 #
Hej Enn! Jag tyckte mycket om Löfvens sommarprogram.
Så till ett ärende jag har.Jag har sökt din mailadress men inte hittat. Framför därför mitt ärende här. Hoppas du ursäktar att jag gör så. Vi har nämligen en mapp med 8 grafiska blad av en konstnär som vi tror heter Erkner, som vi skulle vilja veta mer om. Vår pappa köpte mappen på partikongressen 1968. Det är tryck i svart/guld på vit botten. De är signerade Erkner 67. Känner du igen detta? Stämmer namnet på konstnären? Jag tycker mycket om dem och skulle gärna köpa en mapp till. Vet du om de finns kvar någonstans?
Tack på förhand och hälsa Birgitta
Med vänliga hälsningar
Ewa Hedkvist Petersen
Comment by Ewa Hedkvist Petersen — 2012 08 11 10:38 #
Det känns tryggt med en framtida statsminister som har sinne för historia och vet vad Ådalen 1931 betyder.
Comment by Björn Kumm — 2012 08 11 10:54 #
Till Ewa Hedkvist Petersen: Konstnärens namn är Gunnar Erkner, för övrigt ångermanlänning. Han gjorde många jobb åt vårt parti, bland annat omslag till kongresstryck och illustrationer till Aktuellt i politiken (s). Jag har själv en del av honom på väggarna i vår bostad i Uppsala.
Jag tror knappast att partiet har kvar något av honom till salu, men kolla med försäljningsställen för grafik.
Comment by Enn Kokk — 2012 08 11 11:43 #
Till Björn Kumm: Nästan inga arbetarrörelsemänniskor – i alla fall äkta sådana – från Ångermanland kan undgå att ha ett förhållande till Ådalen 31. Det han sa om de här händelserna bidrog till äktheten i programmet.
Comment by Enn Kokk — 2012 08 11 11:47 #
Ang Melodikrysset 11 augusti: Barry Manilows låt om Rio handlade egentligen om Copacabana. Vet ej titeln, men det är den som börjar ”Her name was Lola, she was a showgirl”. En mycket tragisk historia om kärlek och svartsjuka!
Comment by Kait Bessing — 2012 08 11 11:52 #
Tack Enn!
Comment by Ewa H P — 2012 08 12 7:41 #
Stefan Löfven gjorde ett fint Sommarprogram. Det lät ungefär som de möten efter vägrenen hemma i byn han berättade om – pratandes politik utan att prata politik, om man får uttrycka sig så. Förebilderna från stora världen var det heller inget fel på: Olof Palme och Brasiliens förre president Lula, tidigare framstående facklig ledare.
Det bekymmersamma var när Löfven beskrev dagens storpolitik, västs krig mot Syrien. Ja, han beskrev det inte så, tvärtom. Han tycktes inte ha någon annan syn på världspolitiken än de västliga massmediernas. Det är synnerligen allvarligt. För Sverige. Där var han långt från Palme och Brasiliens ställningstaganden idag. Kina och Ryssland var för honom bovarna i eländet, även om han också uttryckte meningen att saken var komplicerad.
Bekymret förstärks av att det i den närmaste kretsen runt Löfven i (s)-ledningen idag inte finns några utrikespolitiskt återhållande krafter. Bara aktivister typ Richard Sandler, dock utan dennes kunskaper eller bredd. Alltså den Sandler som 1939 tvingades bort från utrikesministerposten. Ingen fredskraft likt Ernst Wigforss i samlingsregeringen.
Löfven borde mer lyssna på Palmes gamla medarbetare som Thage G. Peterson och Anders Ferm, andra här onämnda. Och skola upp nya i den andan.
Comment by Jan Hagberg — 2012 08 12 12:20 #
En av Stefan Löfvens styrkor är hans kombination av tyngd, insiktsfullhet och empati. Ett väl sammanhållet radioprogram där människor som betyder och betytt mycket för Stefan fick spela huvudrollerna. Kom riktigt nära. Och vilken fallenhet för att prata i radio! Skickligt!!
Just Löfvens osjälviska person gör mig övertygad om att han, om han blir statsminister, kommer att göra vad som är bäst för Sverige utan att lägga in någon personlig prestige.
Även mycket bra musikalisk mix, ska jag tillägga.
Comment by Monica Erikson — 2012 08 12 18:21 #
Ett mycket sympatiskt program, som jag lyssnat till först nu. Det finns en mängd igenkänningar för mig, allt från ålder, bakgrund, uppväxt till det lågmälda. Det är den första SAP-ledare som jag har känt sympati för sedan Palme. Det kommer att gå bra för den här grabben. När Håkan Juholt lyftes fram trodde jag att SAP hade tappat förståndet. Jag hoppas att han får ett lag i samma anda.
Comment by Ann Christin Sandlund — 2012 08 13 15:11 #