Sommar i P1 med Rakel Chukri
23 juli 2012 15:19 | Media, Musik, Politik, Resor, Ur dagboken | 10 kommentarerRakel Chukri, nu kulturredaktör på Sydsvenskan i Malmö, har bland mycket annat varit ordförande för Liberala ungdomsförbundet i Jönköpings län. Hon är syrian men uppvuxen i Smålands Jerusalem.
Invandrartjejer med rötter i den region hon kommer ifrån lever ofta i kulturer med olika normer och villkor för kvinnor respektive män, vilket ibland leder till förfärliga konsekvenser – det räcker med att nämna fall som Fadime och Pela. Men somliga av de här tjejerna lyckas också utan våldsamma konvulsioner, vilket Rakel Chukri är ett exempel på, frigöra sig och leva i enlighet med de regler som gäller i vårt förhållandevis jämställda samhälle.
I sitt Sommar-program berättade Rakel Chukri öppenhjärtigt och inte utan humor om hur hon steg för steg erövrade en ny frihet och om hur detta i sin tur också påverkade föräldrarna. Hennes grundtes var att den invandrargrupp hon och hennes familj tillhör ändå till slut obönhörligt kommer att påverkas av livsmönstren i sitt nya samhälle. Intressant var hennes berättelse om resan tillsammans med modern till den lilla stad i Turkiet föräldrarna kom ifrån, där en kvarboende syriansk yngling konstaterade, att gästerna från Sverige numera nog bara kunde ses som syrianer till 25 procent.
När det gällde Rakel Chukris musikval, känner jag mig mer hemma med Merle Haggard än med Madonna; P J Harvey har jag fått ögonen på via en egen dotter. Jag skulle också gärna ha lyssnat på lite mer musik från den region hennes familj kommer ifrån. Men på den senare punkten får jag väl acceptera att Rakel Chukri har fått sin musiksmak präglad av det samhälle hon lever i.
10 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Bra program av en halvrabiat feminist, med mammas hjälp. Jag håller med dig om musiken, men det var ju som sagt hennes val. Jag blev nyfiken på den inre exilen, folkmordet på 1.3 armenier 1915-1923 och kvinnans sakteliga frigörelse, som männen kallar för sin kulturs förfall!? Intressant också, när hon berättade om den vietnamesiskan, som skrivit en bok i Kanada. Kvinnan åker till Vietnam och får kommentaren, att hon är för tjock för att räknas som vietnames, har för myndig blick och har förlorat sin sårbarhet, räknas inte längre som det hon är ?! Bitvis poetiskt program?! Det bor ca 100 000- 120 000 assyrier i Sverige, en stor folkgrupp i diaspora, över hela världen hundratusentals. Det var roligt att få litet inblick i deras kultur.Jag vill inte störa dina fina speglingar Enn, bara inspirera( ännu flera?!) att lyssna.
Comment by Tar O´Ger — 2012 07 23 23:14 #
Jag tänkte på en vän jag har som är kristen assyrier. Frågade honom med anledning av debatten om vem som är svensk om jag skulle kunna bli accepterad som assyrier. ”Aldrig”, sa han.
Jag tycker det säger en del om hela frågeställningen. Många ställer krav på oss
men är knappast toleranta själva.
Ett sidospår, men ändå.
Comment by Bo Grahn — 2012 07 24 0:38 #
Varför i all världen, Bo Grahn, skulle du utan en gnutta assyriskt blod i dina ådror och, förmodar jag, utan att vara ingift i en svensk-assyrisk familj, kunna accepteras som assyrier? Du är bara larvig. Och faktiskt intolerant.
Comment by Björn Kumm — 2012 07 24 20:07 #
Björn Kumm:
Det finns en dubbelmoral om vilka som kan ses som svensk när man vänder på det.
Comment by Bo Grahn — 2012 07 24 21:50 #
Till Bo Grahn: Definitionen av nationalitet har ju flera olika definitioner. I en formell mening handlar det om medborgarskap, men självfallet måste man också ta hänsyn till faktorer som språkfärdighet och kulturell och annan hemhörighet.
Själv är jag sen mycket länge svensk medborgare, talar och skriver svenska bättre än många infödda svenskar och jag känner mig hemma i det svenska samhället som jag också har tjänat politiskt.
Men jag är född i Estland och jag både talar och läser estniska. Det betyder att jag liksom Rakel Chukri när det gäller nationalitet har en dubbel identitet.
Problemet med ditt exempel är – som Björn Kumm påpekade – att du ju inte med några objektiva kriterier skulle kunna definiera dig som assyrier/syrian. Inte heller som estländare.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 24 23:45 #
En somalier kommer hit och han bör ses som svensk när han fått sitt svenska medborgarskap. Jag skulle aldrig ses som somalier om jag flyttade till Somalia. DÄR ser jag en dubbelmoral från många debattörer. Övertyga mig gärna om detta ex är fel tankegång!
Comment by Bo Grahn — 2012 07 25 0:56 #
Till Bo Grahn: Intressant och realistisk tanke att du skulle tvingas fly Sverige för att i stället slå dig ner i Somalia, mödosamt lära dig språket och till och med få somaliskt medborgarskap.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 25 9:22 #
Det är ett fiktivt ex. Byt ut det mot Estland då.
Men jag antar att du inte ville svara. Det är upp till dig. Jag konstaterar att du ser dubbelmoralen men är förhindrad av det PK.
Comment by Bo Grahn — 2012 07 25 11:18 #
Till Bo Grahn: Vad du hela tiden försöker undvika är kärnan i mitt resonemang, att nationalitet i dagens värld i allt mindre utsträckning är något entydigt och odelbart – det var i det sammanhanget jag nämnde min egen hemhörighet i både Estland och Sverige.
Rakel Chukri, vars Sommar-program den här diskussionen utgick från, har språkliga och andra rötter bland syrianer/assyrier i Turkiet, men hon talar en fullkomligt oklanderlig och flytande svenska, är kulturredaktör på en av Sveriges största dagstidningar, Sydsvenskan, och har på viktiga områden värderingar som vi betraktar som svenska. Hennes försvenskning har gått så långt att en ung syrian i hennes föräldrars hemstad i Turkiet konstaterade, att hon numera bara till 25 procent kan anses vara syrian/assyrier.
Genom historien har svenskar flyttat inte bara till länderna i vårt närområde (även Estland!) utan framför all i stor mängd till USA, där flertalet nu är amerikaniserade och ofta bara talar amerikansk engelska. Den här sortens utflyttnings- och flyktingvågor går dock av begripliga skäl inte till fattigare länder, allra minst till länder av typen ditt absurda exempel Somalia. Men fortsätter den ekonomiska utjämningen i världen, får man nog räkna med att människor över lag i större utsträkning söker sig till länder, även långt bort, där de kan få en trygg utkomst. För just Somalia torde dock vägen till att bli ett inflyttningsland för nordeuropeer vara mycket lång.
Comment by Enn Kokk — 2012 07 25 12:32 #
Folk kommer hit och ställer krav på att ses som svenskar. Jag har inget emot det. Däremot blir det lite svårt att svälja om de själva anser att jag aldrig skulle ses som fullvärdiga medborgare i deras eget land om jag flyttade dit. (The end)
Comment by Bo Grahn — 2012 07 25 14:41 #