Melodikrysset nummer 29 2012

21 juli 2012 12:17 | Barnkultur, Film, Musik, Politik, Ur dagboken | 5 kommentarer

Dagens kryss var bitvis riktigt knepigt.

Ganska mycket låg utanför ramen för det jag brukar lyssna på, men det är faktikt inte främst dagens dansbandsfråga jag tänker på: Det var inte våldsamt svårt att med hjälp av hjälpbosktäverna lista ut, att bandet som gjorde ”När kärleken slår till” var Matz Bladhs.

Däremot tyckte jag att dagens barnvisa var svår. Redan innan Anders Eldeman avslöjade att fågeln i titeln var en gök, dök emellertid orden ”Göken ropar” upp i huvudet, och sen har jag på nätet hittat hela titeln, ”Göken ropar högt uti skogen”. Jag måste rimligen ha hört den någon gång.

Trots att jag har sett programmen i TV med Kalle Moraeus, har jag inget minne av just Erik Hassle, vars ”Stay Away” vi hörde i dag.

Jan Malmsjös svenska version av ”The Rose” – vad heter den egentligen på svenska? – har jag i alla fall hört tidigare, men vem var det som gjorde originalet? Ledbokstäverna pekade mot ”Amanda”, men jag fick faktiskt googla innan jag fick det bekräftat: hon heter Amanda McBroom.

Eurythmics, det vill säga Annie Lennox och Dave Stewart, är jag då lite mer bekant med. Vi hörde dem i ”Miracle of Love”.

”Take My Breath Away” ur filmen ”Top Gun” har vi väl hört förut i krysset? De som spelade i dag var The Shadows.

Mera film: ”Let’s Face the Music And Dance” sjöngs av Fred Astaire i ”Follow the Fleet”, 1936, med musik signerad Irving Berlin.

Och vem minns inte den fina filmen ”Kan du vissla, Johanna?”, som brukar visas på julaftnarna. Titelmelodin, signerad Sten Axelsson och Åke Söderblom, skrevs redan 1932.

Svenska artister är av naturliga skäl ofta ganska lätta att känna igen, detta även om de inte ingår i ens egen skivsamling.

Det senare gäller till exempel Markoolio, som inledde dagens kryss med ”Svensk sommar, extra allt”.

Och Orup, som vi i dag hörde i ”Inte mycket jag behöver”, har jag egentligen bara i några andras inspelningar.

Dagens melodifestivalare – etta 1982, åtta i europafinalen – ”Dag efter dag” är en sån där låt som fastnar i örat. Den sjöngs, när det begav sig, av Chips, det vill säga Elisabeth Andréassen och Kikki Danielsson.

Därifrån är steget ganska långt till Carl Michael Bellmans ”Så lunka vi så småningom”. Det händer att man får höra den på ODs tillställningar, men jag har faktiskt allt signerat Bellman både på skiva och i olika sångböcker.

Men allra närmast mitt hjärta av det som spelades i dag står ”Den vackraste visan om kärleken”, Ture Nermans fredsdikt, skriven 1916 mitt under första världskriget. Tonsättningen, gjord av Lille Bror Söderlundh, kom senare, 1939, då ju nästa världskrig startade. Vill du läsa texten och mer om visan, kan du gå upp under Kulturspegeln, Sångtexter.

* * *

Har Google fört dig hit i din jakt på något svar till allra senaste Melodikrysset? Prova då med att i stället gå direkt in på min blogg, http://enn.kokk.se, eller med att klicka på BLOG ovan. I båda fallen bläddrar du dig sen ner till aktuell lördag.