Rapport från Donau: Bratislava 29 maj
19 juni 2006 15:38 | Politik, Resor, Ur dagboken | 2 kommentarerVår lokala guide för oss per buss upp till den mäktiga borgen med dess hänförande utsikt över staden och Donau.
En gång, under turkexpansionen, var Bratislava huvudstad i Ungern, som Slovakien då var en del av, och det finns fortfarande en stor ungersk minoritet, cirka 10 procent, i landet. (En annan stor minoritetsgrupp är i dag romerna.)
Vi frågar guiden om relationerna till Tjeckien – slovakerna upplöste ju för inte så länge sedan det statsförbund man hade med tjeckerna inom ramen för Tjeckoslovakien. Men guiden svarar undvikande, skojar bort det med att jämföra med Sverige-Norge.
Annars är guiden rapp i käften, full av populistiska skämt mot makthavarna, delvis politikerna i största allmänhet. Ämnet kommer på tal inte bara när vi passerar parlamentet. På Bratislavas höjder får vi se nybyggda flotta (och faktiskt vackra) jättevillor, byggda av de nyrika, ibland också av utländska ambassader.
De här klasskillnaderna sticker förstås i ögonen på de många som inte har råd. Slovakien har genomgått ett ekonomiskt under, är med sin flata skatt på 19 procent ett eldorado för ett näringsliv med ett allt större inslag av utlandsägda företag. Föga förvånande vanns därför helgens parlamentsval av vänsterpartiet Smer med 29,14 procent av rösterna. Men kommer dess ledare, Robert Fico, att få bilda regering? Den sittande premiärministern Mikulas Dzurindas kristet-konservativa parti, som har genomfört den nyliberala revolutionen, backade och fick 18,35 procent av rösterna – men har kanske lättare än vänstern att hitta möjliga koalitionspartners.
Bratislavavistelsen avslutas med promenad i den fina gamla staden, både med guide och, därefter, i egen regi. Många av gamla stadens gator – Panská Ulica, Ventúrica Ulica, gränden Michalská Brana – är jättefina med butiker, restauranger, uteserveringar; i ett gathörn tittar en arbetare med skyddshjälm (en skulptur!) upp ur en gatubrunn.
Lämnade åt oss själva går Birgitta och jag på anrika Kaffee Mayer och får oss var sin dubbel espresso. De smaskiga bakverken avstår vi ifrån – dem lämnar jag åt någon som i motsats till mig inte har åldersdiabetes.
2 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Du nämner minoritetsgrupperna i Slovakien. Svängningarna i folkmajoriteter och folkminoriteter i olika delar av Centraleuropa under 1900-talet är uppseendeväckande stora.
Så här kraftigt har den etniska sammansättningen av befolkningen i Preßburg/Prešporok/Pozsony/Bratislava varierat under de senaste 150 åren, enligt tyska Wikipedia. (Reservation naturligtvis för källans tillförlitlighet.)
(Tyska Wikipedias anmärkning: ”Alla invånartal före 1869 är oprecisa, liksom 1910 års folkräkning”)
1850: Tyskar 75 %, slovaker 18 %, ungrare 7,5 %
1880: Tyskar 68 %, slovaker 8 %, ungrare 8 %
1910: Tyskar 42 %, slovaker 17 %, ungrare 40 % (1)
1919 (augusti): Tyskar 36 %, slovaker 33 %, ungrare 29 %, övriga 1,7 %
1930: Tyskar 25 %, slovaker 33 %, tjecker 23 %, ungrare 16 %, judar 3,833 % (2)
1940: Tyskar 20 %, slovaker 49 %, ungrare 9,525 %, judar 8,78 %
1961: Tyskar 0,52 %, slovaker 95,15 %, tjecker 4,61 %, ungrare 3,44 %, judar 0 % (3)
1970: Tyskar 0,5 %, slovaker 92 %, tjecker 4,6 %, ungrare 3,4 %
1991: Tyskar 0,29 %, slovaker 93,39 %, tjecker 2,47 %, ungrare 4,6 %
2001: Tyskar 0,28 %, slovaker 91,39 %, tjecker och mährer 2 %, ungrare 3,84 %
Jag är inte alls säker på att man kan förlita sig ens på de färskaste siffrorna. Hur är det med den romska befolkningen som du nämner, till exempel?
Det finns uppgifter om att kanske 400 000 romer bor i Slovakien; fler av dem torde bo i Bratislava än de 417 som anges i de officiella siffrorna från den slovakiska folkräkningen 2001.
(1) (Tyska Wikipedias anmärkning: ”Tidsrymden efter 1848 kännetecknas av kraftig magyarisierung i Konungariket Ungern; många ungrare flyttade till Preßburg, och många slovaker och tyskar uppgav sig vara ungrare”)
(2) (Tyska Wikipedias anmärkning: ”Många ungrare utvandrade och många ungrare registrerades som tjecker eller slovaker; därtill kom stor invandring av tjeckiska tjänstemän och lärare; ändå förblev tyskarna den starkaste gruppen i gamla staden. Andelen religiösa judar var cirka 12 %, av vilket man kan slutleda att de flesta etniska judar lät registrera sig som slovaker eller tyskar”)
(3) (Tyska Wikipedias anmärkning: ”De flesta tyskar evakuerades före Röda arméns ankomst 1945; de återstående assimilerades eller tvångsförflyttades därefter. Den judiska befolkningen förintades under andra världskriget eller lämnade staden efter kriget”)
Comment by Magnus Andersson — 2006 06 20 12:21 #
Alltihop det här är oerhört intressant. Kontentan av alla de siffror du anför är dock, att det sker en slovakisering av Bratislava och Slovakien, med två viktiga undantag. Det finns fortfarande en stor ungerska minoritet i Slovakien (genomsnittligt större än i just Bratislava). Ungern och Slovakien tycks hyggligt ha lyckats reglera den ungerska minoritetens ställning i Slovakien. Ett oerhört mycket större och framför allt mer svåröverskådligt problem är romerna och deras ställning. Ingen tycks riktigt veta, hur många romerna egentligen är – jag återkommer till den här frågan, när jag i min donauresa kommer till Rumänien. Romfrågan är nämligen gemensam för en stor del av donauregionen.
Comment by Enn Kokk — 2006 06 20 14:07 #