Hur nära är våren?

18 mars 2009 17:08 | Barnkultur, Prosa & lyrik, Trädgård, Ur dagboken | 5 kommentarer

I går tog Birgitta och jag hand om barnbarnen. Birgitta hämtade Viggo, sex, från skolan och cyklade hem tillsammans med honom. Jag var på dagis och hämtade Klara, snart fyra, och vi promenerade tillsammans genom allén bort mot busshållplatsen. Klara drogs märkbart till geggan på vägen och alla vattenpussarna, som morfar, som vanligt iförd lågskor, gjorde sitt bästa för att undvika. Klara pratade om att komma ut till morfar och mormor i Öregrund för att bada i havet, ungefär som om det vore möjligt i morgon dag.

För barn i Klaras ålder är tidsbegreppen mycket ungefärliga. Hennes mamma, vår dotter Kerstin, har på sin blogg berättat hur glad Klara blir över minsta vårtecken: ”I Bärbyparken får Klara plötsligt syn på en stor gräsplätt som är fri från snö. Det måste finnas något som värmer upp därunder, för just där brukar det alltid vara snöfritt. Klara blir toklycklig, springer dit och kastar sig ner. Hon liksom omfamnar marken och jublar Gräsmatta!” Ser man något sådant, måste ju våren komma i morgon!

Här i Uppsala är det långt ifrån vårlikt. Det finns enstaka små krokus i mycket soliga och varma lägen, men det ligger kvar mycket snö, och den är smutsgrå, ofta svart, särskilt längs bilgatorna.

Men solljuset och den allt längre dagen väcker förhoppningar snarlika lilla Klaras: måtte det snart bli vår på riktigt, gärna försommar!

Till påsk flyttar vi ut till sommarhuset i Öregrund igen, men där ute vid upplandskusten brukar det nerkylda havet hålla kvar vintern längre än inne i Uppsala. I rabatterna på solsidan, där snön har smält, vill man ändå gärna börja pilla bort de lönn- och asklöv, som under vintern hjälper till att skydda blommorna. Där brukar snödroppar och vintergäck blomma tidigt, snart följda av krokus.

Men när värmen väl kommer, formligen exploderar trädgården. Tulpaner av alla tänkbar sorter och i alla tänkbara färger slår ut överallt i trädgårdens många och långa rabatter. Där blommar även narcisser. I skuggan av den jättelika asken nere vid grinden frodas blåsippor, vitsippor, gullvivor och, så småningom, liljekonvaljer. I delar av gräsmattan växer ljust blommande ljuvliga förgätmigej och så all scilla jag under årens lopp har satt där. Jag blir ifrån mig av längtan, när jag tänker på det här.

Än så är det långt till vår, även om Klara tror att våren kommer i morgon. Men man kan ju längta:

Ur Våren

VII

Av Anders Österling

En naken huldra gick här nyss förbi,
och ännu viskar vägens pil därom,
hon bar ej slånens blommor i sin famn,
och ändå blommar slånen, där hon kom,
hon nämnde ingen jordfödd älsklings namn,
och ändå ekar allt av het musik.
Men dessa trolskt försvunna vita snår
och dessa pilvedsflöjters hedna skrik
blott den förstår, som under molnen går
och tigger himlens vindar om besked
var natt, när mossens isar går itu,
om varför bröstet aldrig kan få fred
av vårlig törst till blom och sång ännu. –
En naken huldra gick här nyss förbi.

Ur ”Årets visor”, 1907

En poet med rötter inte så långt från mina gamla hemtrakter får återföra mig till ordningen. Varken i hans ångermanländska Ådal eller i min barndoms och ungdoms Juniskär i Medelpad är det ännu vår på länge.

Den blå timmen

Av Birger Norman

I mars ligger snön ännu kvar
och redderna är frusna
Lekatten slinker runt brädstapelns hörn
i sin vinterdräkt
Men skymningen kommer med en blå slöja
till husen träden och den sista dagskiftstimmens
tända fönster i såghuset

Marskvällens blå timme i Ådalen
Vad rör mig Paris

Ur ”Sånger vid floden”, 1951

5 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Våren har kommit till Skåne. http://lidostillcapri.blogspot.com/

    Comment by enn kokk — 2009 03 19 8:21 #

  2. Till ”enn kokk”: Vem är du? Om det är din egen blogg som du länkar till, framgår det ändå inte, vem som skriver den – utöver fotot (på en kvinna).

    Comment by Enn Kokk — 2009 03 19 9:35 #

  3. pensionerad lärare, nybloggare, med trädgårdsintresse och barnbran. Läser din blogg.
    Ville barra visa bilden på mina blåsippor.
    Lisa Ryfelt

    Comment by enn kokk — 2009 03 19 9:57 #

  4. Det var en trevlig beskrivning av de små charmtrollen, barnbarnen alltså. Nu när jag är i den åldern att jag själv skulle kunna bli förälder tänker jag en del på hur barn är och beter sig.

    I s-föreningen är det en av medlemmarna som har två barn. Den ena går i lågstadiet och den andra på dagis. Det är intressant att se hur de beter sig och tänker.

    Jag har tänkt på barn ur ett historiematerialistiskt perspektiv. När jag var liten var det självklart att både mammor och pappor lönearbetade: det gjorde ju mina föräldrar. Så därför ställde jag frågan till en kvinna ur en äldre generation, frågan om vad hon arbetade med. Men hon hade varit hemmafru under många år.

    Varat skapar medvetandet och det gäller även för barn så klart.
    Jag hoppas att mina barn (den dagen i framtiden jag har några) också kommer tycka att det är självklart att både mammor och pappor lönearbetar. Jag vill inte att det parti som mest vurmar för kvinnors ekonomiska beroende av män, Kristdemokraterna, ska lyckas.

    Fortsätt gärna skriva om barnbarnen.

    Comment by Edvin, SAP i Malmö — 2009 03 19 13:06 #

  5. Hur nära är våren? Den är snudd på svunnen för igår kom en försmak av ”svenska sommaren”… ;) (Snötäcket vilar tungt här i Stockholm med omnejd.)

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2009 03 23 10:37 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^