Middag för gamla departementsgänget

18 mars 2012 18:07 | Mat & dryck, Musik, Politik, Prosa & lyrik, Ur dagboken | 8 kommentarer

Ett tecken på att Birgitta under sin tid som minister lyckades skapa ett väl fungerande arbetslag är att hon och flera av hennes forna chefstjänstemän, däribland flera av hennes statssekreterare, fortfarande umgås. De brukar äta middag tillsammans, och då deltar förstås också makor och makar – det är så jag kommer in i bilden.

I går var det vår tur att stå för värdskapet.

Tyvärr är det förkylningstider, så det blev ett visst manfall, vilket å andra sidan var bra med tanke på Birgittas snart kommande hjärtoperation. Vi fick alltså återbud från Rolf och Monica Annerberg – Rolf var en av statssekreterarna, och även Monica arbetade på departementet – och även från Kerstin Heden.

Men Kerstins man Håkan Heden, som var den som arbetade på Miljödepartementet, kom, liksom Kjell Jansson och Ulla Svedjelid, så också det nuvarande landshövdingeparet i Västerås, Ingemar och Ingrid Skogö.

Under samlingen i vår lägenhet tittade gästerna på vårt milt talat väldiga bibliotek, på vår stora skivsamling – Bob Dylan diskuerades senare under middagen på den högra bordskanten – och på konst och konsthantverk som finns i vårt hem.

Under middagen diskuterades egentligen förbluffande lite politik – om man inte dit räknar hungerkravallerna runt om i Sverige under första världskriget, händelser runt unionsupplösningen och min familjs öde under andra världskriget. Vi pratade också om allt från vårt Musikens hus till Melodifestivalen.

Birgitta hade, vägar jag hävda, lagat en superb middag.

Den började med vattenkastanjer insvepta i bacon, liggande på en bädd av sallat. Till det här drack vi vitt vin.

Till huvudrätt serverades stekt ankbröst med apelsinsås, hasselbackspotatis, sallad och creosa, en gudomligt smakande röra av tomater, färsk gurka och ättiksgurka, ett par paprikor, en röd lök, kapris, hackad persilja, dragon, dijonsenap, rödvinsvinäger och matolja. Det här hade fått stå och dra och ta smak i flera dagar i kylen, och det serveras alltså kallt till de varma bitarna av ankbröst och den varma hasselbackspotatisen. De flesta råvarorna till den här middagen är köpta i vårt Coop Konsum vid Torbjörnstorg, men ankbrösten hittade Birgitta i en liten lantmatsbutik på andra sidan Svartbäcksgatan, en butik som säljer lokala och ekologiska produkter.

Till huvudrätten passade det förstås bäst med rött vin.

Och så avslutade vi med min äppelkaka à la estnisk rabarberkaka, serverad med vispgrädde, starkt bryggkaffe och Tokaj Aszu.

Innan gästerna lämnade för kvällen hann det också bli en och annan calvados eller cognac.

I dag har vi ägnat oss åt att diska.

I september möts det här gänget igen, då på landshövdingeresidenset i Västerås.