Underhållning – men vart tog meloditävlingen vägen?

4 mars 2012 12:46 | Media, Musik | 4 kommentarer

Tävlingen heter ju Melodifestivalen, men hur många kom egentligen i håg just melodierna till de låtar som i går fick en andra chans? Själv kom jag i håg koreografi och utförande och dräkter och effekter, men inte var det alltså melodierna som hade fäst sig i minnet.

Till viss del förstår jag ändå logiken i publikens sätt att rösta. Top Cats’ rockabillylåt ”Baby Doll” var bättre än Dynaztys hårdrockslåt ”Land of Broken Dreams”, och TimoteijsStormande hav” bättre än Andreas Johnsons väl rutinmässiga ”Lovelight”. Inte heller är jag förvånad över att Top Cats till slut vann över Timoteij och gick till final.

Fast sen blev det knepigare.

Inte för att jag ger mycket för YoungbloodsYoungblood”, men varför några röstar på ”Sean Banan” med Sean den förste Banan är, mätt med musikaliska mått, helt obegripligt.

Lotta Engbergs och Christer SjögrensDon’t Let Me Down” var i och för sig en av de få låtarna i den här tävlingen, som hade en smula schlagertycke, men jag känner också sympati för den delen av tittarna/lyssnarna, som röstade fram Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern till final – deras ”Jag reser mig igen” vann sedan, mycket rättvist, över Sean Banan.

Sammanfattningsvis: De underhållningsartade delarna av den här tävlingen kommer säkert ni liksom jag i håg. Men vart tog meloditävlingen vägen?

4 kommentarer

  1. Meloditävlingen försvann när man tog bort regeln att juryn inte fick se framträdandena innan röstning, bara höra själva låten. Vilket man förstås var tvungen att göra när det blev publikomröstning snarare än expertomröstning. Då blev det ju också viktigare att satsa på en spektakulär scenshow, med mera… och så var det lättare för den faktiska melodin att prioriteras bort i sammanhanget. Hur som helst är väl det viktigaste nuförtiden att musikbranschen får möjlighet att visa upp 32 artister för den svenska marknaden på bästa sändningstid; hur det går i den stora finalen är inte så viktigt, även om man fortfarande låtsas som att den är själva poängen med allt detta.

    Comment by Olof Öberg — 2012 03 05 11:21 #

  2. Jag har förresten inte följt årets tävling överhuvudtaget, men råkade se lite av duellen mellan Flinck och Banan… och utan att göra några djupare analyser av respektive låt kan jag konstatera att en minut räckte för att Sean Banans refräng ska sitta i huvudet flera dagar efteråt, medan jag inte minns en enda ton av Flincks låt. Så rent musikaliskt, om man jämför melodierna, förstår jag definitivt hur man kunde rösta på Sean Banan. Just med musikaliska mått mätt.

    Comment by Olof Öberg — 2012 03 05 11:28 #

  3. Jag tycker iofs inte att Youngblood var mycket att hurra för musikaliskt heller. En dålig kopia av Eric Saaades låt från häromåret.

    Olof Öberg:
    Det där kan uppenbarligen vara olika för olika personer! För mig satte sig Flincks låt redan efter deltävlingen han var med och det är fortfarande en av få låtar ur tävlingen jag kan nynna på.

    När det gäller Sean Banan minns jag mest hans scenshow.

    Comment by NM — 2012 03 05 22:47 #

  4. Gene Youngblood is more interesting to talk about!
    Not to mention Buckminster-Fuller.

    Comment by Ture Sjölander — 2012 03 06 4:34 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^