Politisk turbulens i Estland

2 februari 2012 13:23 | Politik | 2 kommentarer

TNS Emor, som gör månatliga opinionsmätningar i Estland, presenterade den 27 januari en partisympatimätning för januari, som väcker åtskilliga frågor. Antalet tillfrågade är lågt, 389. 28 procent har inte kunnat eller velat uppge partisympati.

Mot den här bakgrunden är det förbryllande att partisympatisiffrorna för Keskerakond (Centerpartiet) och Sotsiaaldemokraatlik erakond (Socialdemokraterna) plötsligt ändras så pass mycket – det först nämnda partiet går kraftigt uppåt, medan det andra backar – utan att det finns någon närmare analys av varför detta i så fall sker. Ännu djärvare är det att på basis av det här lilla underlaget dra långtgående slutsatser om den ryska minoritetens partisympatier.

Mätningen gjordes 16-22 januari.

Av speciellt intresse är förstås hur Estlands ryssar respektive puresterna reagerar på SDEs och VEEs (det lilla ryska partiet Vene erakond Eestis) samfällda avsiktsförklaring att de båda partierna ska gå samman. VEEs kongress sa ja till detta vid sin kongress den 29 januari, och det var – åtminstone fram till nu – SDEs avsikt att fatta motsvarande beslut den 19 februari.

I den nu aktuella mätningen sägs SDEs stöd bland ryssar och övriga exsovjetiska medborgare från områden utanför Estland ha sjunkit från tidigare 14 procent till nu 10 procent. Det generella stödet för SDE har samtidigt sjunkit från 22 procent till 19 procent.

SDE hade under förra året klättrat uppåt och i flera mätningar gått om Keskerakond, men i januarimätningen stärker Edgar Savisaars populistiska parti ytterligare sitt grepp om de ryska väljarna och går bland dem och övriga icke-ester upp från 73 till 80 procent! Partiet går också generellt upp som en raket, från 22 till 27 procent.

Om nu alltså allt detta, de skakiga siffrorna till trots, ändå skulle vara korrekt, har jag ändå inte sett tillsymmelse till någon analys av varför det i så fall skulle ha skett.

Ses det lätt vänsterpopulistiska Keskerakond helt enkelt som det enda ”riktiga” alternativet till den sittande borgerliga regeringen? De i den ingående partierna förlorar också i den här mätningen: Det ledande regeringspartiet, nyliberala Reformierakond (Reformpartiet) minskar från 33 till 30 procent, och dess stödparti, det mer socialkonservativa Isamaa ja Res Publika liit (Förbundet Fäderneslandet och Res Publika) går ner från 16 till 13 procent. Det är att märka att ryssarnas och övriga icke esters stöd till regeringspartierna är negligerbart. Reformpartiet stöds nu av tre procent av icke-esterna (tidigare fem procent) och IRL som tidigare av en procent.

Många frågetecken återstår att räta ut. SDEs minskade stöd bland icke-esterna känns gåtfullt just när Socialdemokraterna har sträckt ut en hand till dessa och därmed tagit en risk, när det gäller de purestniska väljarna. En del av de senare kan förstås ha tagit illa vid sig, men varför skulle då just ryssarnas favoritparti, Keskerakond, öka så mycket – de båda borgerliga och helt estdominerade regeringspartierna minskar ju också.

Många i Estland kopplar möjligen också ihop SDEs nedgång med ett på gränsen till dumhet balanserande uttalande av VEEs partiledare Stanislav Tšerepanov, som efter samgåendet med SDE har utlovats vice ordförandeskapet i det sammanslagna partiet: Tšerepanov har nämligen i en intervju uttalat sig på det gammalsovjetiska sättet om den sovjetiska ockupationen av Estland.

Det här olycksaliga uttalandet gjorde Tšerepanov dock först efter det att undersökningen hade avslutats.

Vilket inte gör saken bättre: Vad händer i nästa opinionsundersökning?

Mycket riktigt har de estniska sossarna dragit öronen åt sig. Både den nuvarande partiledaren Sven Mikser och den förre, Eiki Nestor, har i ganska skarpa ordalag förklarat att den ganska spridda ryska föreställningen, att Sovjetunionen inte erövrade utan räddade Estland, är rent nonsens.

Så vi får väl se vad som återstår av sammanslagningsöverenskommelsen, när SDE ska fatta sin del av beslutet den 19 februari.