Rapport från Donau: Jörn Donner

7 juni 2006 10:32 | Politik, Prosa & lyrik, Resor | 6 kommentarer

Under vår vindlande färd på Donau genom sju länder läser Birgitta Jörn Donners bok från 1962, ”Rapport från Donau”.

1962 var jag redaktör för Socialdemokratiska studentförbundets tidskrift Libertas, som då var en på ledar- och kultursidorna ofta citerad och kommenterad tidskrift för kultur och debatt. I varje nummer fanns recensionsavdelningen ORIENTERING Kort om böcker. I nummer 6 1962 recenserade jag Donners bok:

EUROPA I VÅRT HJÄRTA

Jörn Donner är bättre som skildrare av den påtagliga verkligheten än den fiktiva. Det bevisar han återigen med ”Rapport från Donau” (Bonniers). ”Rapport från Donau” knyter närmast an till ”Rapport från Berlin” men är inte riktigt lika engagerande. Den skildrar ”en resa i nuet och det förgångna” till Wien, Prag, Budapest och Sarajevo. Det är alltså fråga om en rapport från den gamla habsburgska dubbelmonarkin.

Jörn Donner har en sällsynt förmåga att integrera läsintryck och synintryck. På så sätt spelar historien med i hans kartläggning av nuets donaustater. Ändå, skriver han, fann han splittringen, där han sökte enheten. De kommunistiska makthavarna är mästare i att skriva om historien och behandla förfluten tid, som om om den inte hade existerat, och materiella villkor och tänkesätt förändras. Men också det västliga Europa, här illustrerat av Österrike, har vänt ryggen åt det förflutna. Och Jörn Donners slutord blir: ”Var jag står mellan dessa världar har jag kanske visat i denna bok, men det betyder inte att jag vill upphöra att se över gränsen. Paradoxen är nämligen trots fiendskapen och misstron att vi på allvar måste lära oss att leva med detta andra Europa. Gör vi inte det, då kan vi likväl uppge allt hopp.”

Enn Kokk

6 kommentarer

  1. Hej Enn!

    Läser denna bok först nu och jag får säga att jag både gillar och beundrar den unge författaren. Här finns ju också en del kunskaper att ta igen och ställa samman med allt som skett efter 1962.
    En eloge till till rent otrolig blogg, förresten!

    TOM

    Comment by Tom Sahlén — 2013 02 07 23:51 #

  2. Till Tom Sahlén: Tack för de vänliga orden. Ja, Jörn Donners författarskap må vara ojämnt, men de båda nämnda rapportböckerna är verkligen läsvärda. Jag hade själv senast glädje av att återknyta bekantskapen med ”Rapport från Donau” i samband med en donauresa jag tillsammans med hustrun gjorde för några år sedan. Donner har verkligen blick för både det väsentliga och det aparta.

    Comment by Enn Kokk — 2013 02 08 7:36 #

  3. Till Enn Kokk: Jag hade också en stor läsupplevelse med Donners ”Rapport från Berlin”. Med hänsyn till mina mycket goda kontakter med och erfarenheter av Finland, så vill jag nog säga att Jörn Donner torde vara en av de främsta intellektuella i Finland, ja utan honom skulle nog republiken ha varit fattigare i kulturell mening. I sommar, när man verkligen har tid för hängmattan, skall jag ta mig an hans, i många hänseenden, enorma ”Mammut”. En rolig detalj med den boken är ju att den saknar helt personregister, vilket gör att alla de, som av någon anledning har ett horn i sidan på herr Donner, måste ta sig tid att läsa hela boken. Exempelvis Per Ahlmark.

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 02 08 11:31 #

  4. Till Bengt Eliasson: Naturligtvis har ”Mammut” aktualiter bidragit till att öka intresset för Donner, som jag för egen del allitid har funnit läsvärd.

    Sen var han ju ett slags Käringen mot strömmen i debatten. Hans europareportage gjorde att vi i början av sextiotalet inbjöd honom att tala om Europa på ett möte i Laboremus – och så visade det sig, att han – i motsats till oss – var för EEC, som det hette på den tiden. Jag hade ett präktig gräl med honom detta, inför publik.

    Comment by Enn Kokk — 2013 02 08 11:39 #

  5. Till Enn Kokk: Jag och hustrun brukar besöka Teaterstudio Lederman på Gästrikegatan i Vasastan i Stockholm. De har haft flera intressanta program, ett som var särskilt bra var mötet med den tidigare rättsläkaren Jovan Rajs under progampunkten ”Har du träffat Hitler?”, som tog upp denna mycket svåra fråga, hur man överlever förintelsen. Nu på fredag den 15 februari är det ett program om den, för oss okände, bildkonstnären Eduard Wiiralt (1898-1954), som vi skall gå på. Har du sett några av hans verk?

    Comment by Bengt Eliasson — 2013 02 08 20:46 #

  6. Till Bengt Eliasson: Han var estländare, och jag har ett slags personlig knyning till åtminstone ett av hans verk: Hans Don Quijote fanns i övervåningen till det hus i Juniskär utanför Sundsvall, där jag bodde under min skoltid. Den som ägde den här tavlan var vår hyresvärd, muraren Kjell Nordin.

    Comment by Enn Kokk — 2013 02 08 22:30 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^