Väljarbeteendena bakom Obamas valvinst

6 november 2008 13:51 | Politik | 51 kommentarer

Nu kommer analyserna av vad som ledde fram till att Barack Obama med bred marginal vann det amerikanska presidentvalet.

Svenska Dagbladet publicerar (6 november 2008) siffror som belyser väljarnas beteende. Som källor anges New York Times, CNN och Realclearpolitics.com.

Förstagångsväljarnas stöd för Obama var överväldigande, hela 69 procent. Det betyder inte att det politiska landskapet i USA därmed för framtiden har ändrats till demokraternas förmån, däremot att invanda sociala mönster har brutits upp bland de unga – framför allt är det uppenbart att rasfrågan inte har samma ödesmättade betydelse för förstagångsväljarna som den hade för äldre generationer amerikaner.

Det här ser man mer finfördelat i en tabelldel, som delar upp väljarna efter ålder. Av dem i åldrarna 18-29 år röstade 66 procent på Obama, av dem i åldrarna 30-44 år 52 procent. Den enda åldersgrupp, där John McCain hade en majoritet av väljarna, 53 procent, bakom sig var de som var 65 år och uppåt.

Av de fackanslutna – och då ska man hålla i minnet den låga organisationsgraden på den amerikanska arbetsmaknaden – röstade 60 procent på Obama.

Väl så intressanta är då de mer klassrelaterade siffrorna om hur folk med olika grad av utbildning och i olika inkomstlägen röstade.

Av väljare utan high school-utbildning röstade hela 63 procent på Obama.

Av dem med en inkomst under 50 tusen dollar per år röstade 60 procent på Obama. Av dem som hade en inkomst på över 100 tusen dollar röstade däremot 50 procent på McCain (men hela 49 procent på Obama). Dock vet vi att inkomst i USA mycket mindre än här är en variabel som ger ledning när man ska analysera väljarbeteende längs en höger-vänsterskala. Bland de 38 procent, som tjänade under 50 tusen dollar per år och gav John McCain sitt stöd, fanns säkert åtskilliga vita arbetare, som inte ville ge en svart presidentkandidat sin röst.

Könsfaktorn är även den intressant att studera. Bland männen vägde det tämligen jämnt: 50 procent röstade på McCain och 49 procent på Obama. Men bland kvinnorna finns en markerad övervikt, 55-43, för Obama. Det här mönstret har varit tydligt också i många svenska val och väljarundersökningar: kvinnor lutar, till exempel på grund av större engagemang i sociala frågor, mer åt vänster.

En faktor som inte alls spelar samma roll i det sekulariserade Sverige som i USA är religionstillhörighet. Bland protestanterna finns en övervikt, 54 procent, för McCain, medan Obama har fått 53 procent av katolikernas röster. Särskilt intressant tycker jag är hur den i och för sig numerärt lilla gruppen judar har röstat: 77 procent av dem har gett sin röst åt Obama. Så vitt jag har förstått finns det en stark demokratisk tradition bland USAs judar, men jag har också sett rykten om att Obama i samtal med arabiska ledare – sant eller inte – påstås ha förordat en delning av Jerusalem i en kommande fredsuppgörelse…

I siffermaterialet redovisas väljarbeteendet i några grupper med starkt symbolvärde. Av vapenägarna röstade 62 procent på McCain, av militärerna och ex-militärerna 54 procent. Obama fick däremot 71 procent av HBT-personernas röster.

En annan intressant faktor för väljarbeteendet är om man bor i stad eller på landet. Av stadsborna röstade 63 procent på Obama. Av lantborna röstade 53 procent på McCain. Det senare är utan tvekan en av delförklaringarna till att en rad stater i Mellanvästern fortsatt är republikanskt röda.

En given frågeställning är hur den tidigare så infekterade rasfrågan påverkade resultatet. I SvD redovisas en fråga om detta, som dock är så dunkelt formulerad, att svaren ger föga vägledning. På frågan ”Var ras en faktor när du röstade?” svarar 19 procent ja och 80 procent nej. (Utöver ren rasism kan svaren ju ha påverkats till exempel av att både svarta och vita väljare kan ha tyckt, att det nu äntligen var dags för en afro-amerikansk president.)

Det resultatet har man svårt att tro på, när man ser siffrorna över det faktiska väljarbeteendet. Av de vita väljarna föredrog 55 procent McCain. Av de svarta väljarna lade hela 96 procent sin röst på Obama. Intressant att notera är att latinos, bland vilka det har funnits starka republikanska strömningar, nu till 67 procent röstade på Obama.

I kulturdelen av Dagens Nyheter (6 november 2008) ger Stefan Jonsson en mångsidig och därför klok kommentar: ”För även om rasfrågan inte spelade någon roll i detta presidentval var det ändå den frågan som överskuggade allt. Att demokratin lyckades besegra rasismen och motbevisa den vitt spridda uppfattningen att en svart man inte kan bli president innebär inget mindre än att USA inträtt i en ny epok. Det innebär inte att rasismen är borta och att alla från och med nu har lika möjligheter. Även framgent kommer svarta att som Obama tvingas visa sig åtminstone dubbelt så intelligenta och skickliga som andra för att komma i fråga. Men det innebär att arvet från slaveriet blir mindre ödesmättat och i stället framstår som något som går att hantera politiskt, som en gemensam sak. För att fullt ut fatta vidden av denna befrielse måste man nog ha levt i USA och kanske allra helst i sydstaterna för att där ha sett hur rasfrågan på en och samma gång är omöjlig att tala om och samtidigt så plågsamt synlig i det sociala landskapet.”

* * *

Jag hör till dem som har varit starkt kritisk till den amerikanisering som har präglat också svenska valkampanjer.

Men av årets lyckosamma Obama-kampanj har vi helt uppenbart en del att lära. Jag tänker då på sådant som gräsrotsmobilisering och användande av IT.

Så jag hoppas att det har varit svenska socialdemokratiska kampanjmakare over there och tagit till sig det bästa nya – vilket inte bör leda till slutsatsen att vi inte ävenledes behöver vitalisera och fullt ut använda den traditionella arbetarrörelsen.

51 kommentarer

  1. På retsamt humör idag: En faktor i valet som du inte tar upp är svårigheten att stava rätt till McCain. I ditt referat, som kanske är kopierat rakt av ur Svenskan, kallas han vid sitt rätta namn en eller två gånger. Sedan får han heta McCarin, vilket i och för sig låter gulligt, och till sist McBain (som jag nog gärna skulle ha röstat på om jag varit USA-medborgare, fast han är ju död).
    Obama kan man däremot utan svårighet stava till. Det där om Jerusalem förhåller sig enligt Ralph Nader på ett annat sätt: Inför en judisk högerorganisation förklarade Obama enligt Nader att han helt och fullt stod bakom Israel och att han stödde tanken på ett odelat Jerusalem som Israels huvudstad. Han gick alltså längre än vad Ehud Olmert gjort på sista tiden. Kolla Naders text genom att googla på Counterpunch och leta reda på artikeln. Den var införd för en eller ett par veckor sedan.

    Comment by Hans O — 2008 11 06 14:08 #

  2. Till Hans O Sjöström: Felstavningen av McCain på ett par ställen upptäckte jag själv innan jag läste din text, rättade den också dess förinnan. Detsamma gäller McBain. Ibland far fingarna i väg med en…

    Din förklaring – som jag själv inte hade observerat – till varför de amerikanska judarna slöt upp bakom Obama förklarar i ett slag deras höga Obama-röstande,

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 06 14:36 #

  3. Till Hans O: förlåt en vän av ordning. De israeliska judarna hade väl inte rösträtt i det amerikanska presidentvalet?

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 06 14:40 #

  4. För dem som är intresserade av Obamas eventuella planer vad gäller Mellanöstern, finns här en läsvärd och ”informerat spekulerande” debattartikel av Roy Alterman på

    http://al-hamatzav.org/permalink/obama-och-israelpalestina-fragan/

    Det återstår att se hur starkt och snart Obama kan engagera sig för att mäkla fred i Israel/Palestina-frågan.Frågan om jerusalem tas inte ens upp i länken. Men läs!

    På retsamt humör jag också, Hans O: Tag icke Ralph Nader som någon opartisk, välmenande eller ens sanningsenlig source för information om Mellanöstern; han gick i taket – enligt votenader.org – för att Obama vågade kritisera Hamas agerande i och från Gaza. Nader skäller ju på alla som ens för tanken att klandra Hamas eller Hezbollah för deras krigshandlingar. Han har bråkat med många i regeringen. En skribent drog slutsatsen att han var anti-Israel och pro-Hezbollah. Obama hade knappast talat inför AIPAC om gruppen hade varit som Nader påstår, ”militarist and right-wing”.

    Enn: ”…Din förklaring – som jag själv inte hade observerat – till varför de amerikanska judarna slöt upp bakom Obama förklarar i ett slag deras höga Obama-röstande.”

    Får nog ta avstånd från detta, Enn, att det skulle förklara något ”i ett slag”, speciellt om det kommer via Nader. :)

    Båda kandidaterna var för stöd till Israel(’s rätt att existera), men McCain mer uttalat så liksom Palin. Judiska kvinnor – liksom majoriteten judiska väljare i övrigt är ju traditionellt demokrater och mer åt vänster och var speciellt mot Palin för att hon inte sågs vara för kvinnors rättigheter, alltså i abortfrågan och sexundervisning i skolorna. En judisk bekant sa att hon gillade McCain, var osäker på Obama men att hon röstade på Obama pga Palin. Jag har talat med många judiska väljare men inte en av dem har sagt ett ord om Obama och Jerusalem som odelad huvudstad. Man kan inte bara anta att hela amerikanska judiska väljargruppen röstar på hur kandidaterna ser konflikten i Mellanöstern. Det vore lite väl konspiratoriskt tänkt. Snarare har jag hört mycket om andra angelägenheter – somligt finns i min första länk – plus att han inte skulle vara MOT Israel. Tydligen är detta kontroversiellt i vänstersverige; att inte vara mot Israel.

    Comment by A-K Roth — 2008 11 06 16:39 #

  5. Till A-K Roth: Men att i vissa konkreta frågor vara mot Israels agerande är inte liktydigt med att ”vara mot Israel”.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 06 16:48 #

  6. Till Anders!
    Har jag uttryckt mig otydligt? Det hela handlade om ett framträdande som Obama gjorde inför AIPAC, en amerikansk lobbyorganisation för Israel. Kanske Obama tror att han vinner röster i Israel, men jag tror att han syftade till amerikanska väljare. Obamas tal inför AIPAC finns på youtube, och man kan hitta det genom att googla på AIPAC. Det finns i och för sig rätt många USA-medborgare i Israel, eftersom bägge länderna tillämpar dubbelt medborgarskap, vilket vi också gör mot många länder numera. Tror man inte på Ralph Nader kan man läsa israelerna Idith Zertal och Akiva Eldars bok Lords of the Land om det som på svenska så gulligt kallas bosättarrörelsen. Zertal är professor i judiska studier i Basel och Eldar är journalist på dagstidningen Ha’Aretz, där han skriver ledare och krönikor.

    Comment by Hans O — 2008 11 06 17:11 #

  7. Visst finns det mycket att lära av Obamas kampanj men det absolut svåraste för (s) blir omställningen från toppstyrt och slutet till öppet och gräsrotsengagerat (folkrörelsestyrt). Den processen börjar – men slutar inte – på Sveavägen…

    Det finns en hel del att lära av Piratpartiet vad gäller ovanstående. Årsmöten sker öppet i diskussionforumsform, mycket av politiken och strategin avhandlas på samma plats. Den stora fördelen med detta är att argumentation bottnar i hela rörelsen och stötts och blötts långt innan de kommer till användning.

    Det innebär ju givetvis också att politikens substans prövas och att yta och politisk triangulering om inte elimineras så åtminstone minimeras. Detta är något som dessvärre är främmande för det politiska etablissemanget av idag.

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 11 06 17:20 #

  8. ”Arbetarrörelsen” (Enn Kokk) och ”folkrörelsestyrt” (Thomas Tvivlaren) är för mig idag uttryck som helt tappat sin genuina innebörd. Vad menas idag med ”arbetarrörelse” enligt Enn Kokk? Hur definierar Thomas ”folkrörelse” av idag?
    Många bloggare och -inläggare borde nog förnya sina ideologiska definitioner. Vi lever idag inte på 1940-talet!
    ”Klassklyftor” används likaledes vårdslöst idag på många bloggar.

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 06 20:34 #

  9. Som vanligt har Enn Kokk gjort en mycket bra sammanfattning av mediernas analyser av det amerikanska valet. Jag har läst allt med stort intresse. Men jag reser mig emotionellt starkt emot ett av hans uttalande som säger:”….kvinnor lutar, tex pga av större engagemang i sociala frågor, mer åt vänster”. På vilken grund baseras detta på? Att svenska, offentligt anställda kvinnor med ”svagsint” låga löner gärna förespråkar kommunism/socialism? Förstår inte resonemanget!
    Såg igår på SVT Europa/Uppdrag Granskning ett gripande inslag om Nattpatrullen i Umeå. De sosse-styrda kommunerna där uppe behandlade sina duktiga hemvårdare värre än paria! Låga löner, omänskliga arbetstider etc. Varför skulle dessa fina, hårt arbetande kvinnorna då föredra att rösta på SAP eller kommunistpartiet? Eller syftar Enn Kokk på alla kvinnor som med akademiska examina är anställda i offentlig sektor? Kanske Agneta Stark?

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 06 21:05 #

  10. Till Lars Rudström: Med arbetarrörelse menar jag, som brukligt är, dess fackliga respektive politiska gren – de finns ju bevisligen bådadera.

    Jag satt under en lång period i socialdemokraternas grupp för opinionsmätningar, och jag vet därifrån att det hos svenska kvinnor under långa perioder har funnits en vänsterövervikt, vilket har att göra med att de prioriterar socialpolitik framför till exempel skattesänkningar. Du är naturligtvis i den fulla rätt att tycka att de gör fel avvägning, men så är det icke desto mindre.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 06 23:07 #

  11. Visst är det så, Enn, om vissa konkreta frågor. Du har rätt, Hans O, att Israel och USA har fördrag om dubbelt medborgarskap liksom Sverige numera har med USA. Därför fanns säkert en del röstare i Israel. Obamas tal till AIPAC finns som du säger på nätet. Men det skiljer i hur olika personer tyder det.

    Säkert talade Obama pro-israeliskt, för deras säkerhetskrav och mot terrorism, när han talade till AIPAC. Om han talade till en av USA’s många palestinska lobbygrupper skulle han säkert tala pro-palestinskt direkt till dem om deras angelägenheter, mot bosättningar, kritiserat checkpoints etc. Det är så det går till.

    Privat ska Obama ha uttryckt sig på ett sätt som gjort att palestinska lobbyister ser honom som vän. Så båda sidor ser tydligen Barack Obama som en som i alla fall inte är emot dem.

    Comment by A-K Roth — 2008 11 07 0:05 #

  12. @Lars Rudström: Jag exemplifierar med piratrörelsen som den kanske nu mest vitala folkrörelsen i vårt avlånga land. Namnet till trots så är pirataspekten, dvs synen på kopiering och delning av digital information, inte den gemensamma nämnaren. Detta är i sig bara en naturlig konsekvens av informationseran som vi nu lever i. Många inom piratrörelsen besitter en djup kunskap om IT och har ofta lång erfarenhet av nyttjandet därav. Detta har gjort att vi tidigare än andra förstått den nya tidens möjligheter men även den dystopiska potential som faktiskt också finns och som nu skrämmande nog redan är på väg att realiseras genom FRA-övervakning, IPRED, ACTA etc. Piratrörelsen är inte samma sak som piratpartiet även om piratpartiet är en viktig gren av piratrörelsen. Piratrörelsen som jag känner den inleddes i slutet av 70-talet då de första hemdatorerna introducerades och den digitala kopieringen blev en realitet. Själv jobbade jag ihop till min första Commodore 64 vid 11-årsåldern och det var också på den jag började programmera. Valet av dator och att ens skaffa en dylik var ofta starkt kopplat till ens vänskapskrets eftersom det var inom denna man bytte och kopierade spel och programvaror. Utan programvaror, ingen nytta av en dator…och en 11-årings ekonomi sträckte sig på min tid på sin höjd till lördagsgodis. Jag och mina jämlikar har nu vuxit upp och har i många fall vår ”piratverksamhet”, dvs kopieringen att tacka för vår nuvarande kunskap och även, som i mitt fall, våra yrken. I början av 2006 grundades piratpartiet och blev den första politiska organisationen inom piratrörelsen. Det är först under det senaste året som de bredare lagren börjat förstå varför våra frågor är viktiga och det stora genombrottet måste anses vara FRA-övervakningen i somras. Nu blev det kanske mer en mycket kort redogörelse av vad piratrörelsen är än en definition av folkrörelsebegreppet. Hoppas dock du ser att nyttjandet av ordet inte är felaktigt. Utveckla gärna din egen definition om du inte samtycker!

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 11 07 1:51 #

  13. @Lars Rudström: Om jag får inflika vad gäller ”arbetarrörelse” så har jag delvis förståelse för din synpunkt. De facto så har den tidigare arbetarrörelsen lyft många av dess medlemmar till en nivå där man blivit en halvt om halvt småborgerlig Svensson. Därmed inte sagt att det inte finns en arbetarklass kvar enligt definitionen som bottnar i positiv frihetsteori, dvs att även den ekonomiska faktorn är fundamental för verklig frihet. Kort och gott det klassiska ”den som är satt i skuld är inte fri”. Vi kan också tala om den nya klass som uppstått i informationseran där vi håller på att få en teknokratisk elit och en dito underklass. Ännu en gång så kommer vi in på piratpolitik och piratrörelsen som medvetet eller omedvetet vill motverka en sådan utveckling. Fri kunskap och delad kultur är i detta perspektiv essentiellt. Samtidigt så predikar landsfader Benito ”vi-kan-inte-jaga-en-hel-ungdomsgeneration” Reinfeldt att det är viktigare att man går upphovsrättslobbyisterna till mötes… Något är allvarligt fel i Moder Svea! Den döve leder de blinda.

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 11 07 10:14 #

  14. Debatten om Obama och Mellanöstern går nog vidare, mig förutan. Låt mig bara påpeka en penibel omständighet. I sin kommentar hänvisar A-K Roth till Roy Altermans förvisso intressanta artikel på sajten al-Hamatsav. Högst upp bland sajtens Google-annonser fanns så sent som 1115 fredag 7 november följande: ”Vit Obama-aktivist mördad. Senaste nytt från Nationell Idag Nyheter utan skygglappar.” Jag vet inte om Googles annonsavdelning granskar sina annonsörer, men jag tycker att al-Hamatsavs webmaster borde ha upptäckt att länken går till Nationaldemokraternas nättidning. Googles små kontaktannonser förmedlade av Enn är väl oförargliga men länken hos al-Hamatsav är en blamage! Försvinner annonsen lagom till Kristallnatten om två dygn?

    Comment by Björn Kumm — 2008 11 07 12:22 #

  15. @Björn Kumm: Jag kan inte påstå mig vara någon större Israelkramare eller sympatisör med bloggen al-Hamatsav men måste ändå påpeka att det luktar lite väl ytlig guilt-by-association om detta. Jag har sett den aktuella Googlereklamen på rätt många siter som visar AdSense-reklam. Jag såg den exempelvis själv första gången i Google Mail i ett mail som inte alls hade något att göra med ND. Anledningen till att jag själv slutade med AdSense-reklam på min egen blogg var att det inte kändes lustigt att vara reklampelare för varken $ientologikyrkan eller Livet$ Ord när jag skrev kritiskt om fundamentalism och sekterism. Mina inlägg är sällan så Blondinbelliga heller så jag såg inte nyttan. Däremot misstänker jag att det är knepigt att blockera bort dylikt.

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 11 07 13:48 #

  16. Björn Kumm, jag såg inte detta. Jag kan nästan garantera från det jag läst från Roy Alterman att han inte på något sätt vill föra fram någon sorts ultranationalism. Han verkar snarare motsatsen och verkar sympatisera med vänsterideologi, även om han som vettig människa tar avstånd från det kuriosa fenomen han kallar ”pro/anti-träsket” som finns i svensk debatt om Mellanöstern. Han har i alla fall som jag har fattat det inte mycket tålamod för israeliska ultranationalister. Men vi kan väl fråga honom själv, om Enn inte misstycker, som personen i fråga verkar ha anklagats? Dessutom växte han upp i Kroksta utanför Örnsköldsvik och kommer mao från rätt landsända.:) (detta kom upp när jag pladdrade lyriskt om tunnbröd på nätet)

    Thomas Tvivlaren: Du har säkert rätt om dessa ads. De verkar gå mig helt förbi. Kanske dags att vara mer uppmärksam. Men etiketter som ”Israelkramare” låter för mig som exempel på vad som menas med ”pro/anti-träsket”. Den dag man slutar med epitet som ”israelkramare” och ”terroristkramare” kan man kanske tala mer rationellt. Al-Hamatzav är en sajt som har skribenter från olika håll, inklusive vänstern. Man ser många olika synpunkter och extremister från olika håll kommenterar. Men det är klart, så anti-israeliskt som på många håll i svenska vänstern är det inte. Och det är bra det.

    Comment by A-K Roth — 2008 11 07 15:14 #

  17. @A-K Roth: Jag tar till mig av det du skriver om israelkramare. Det var onödigt raljant och skrivet i all hast.

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 11 07 15:42 #

  18. Tack Th.T.! Erkännande av eget fel: Det fanns en tid när jag nyligen upptäckt hur unken atmosfären kunde bli i svensk diskussion och jag själv, ähum, tillät mig ett och annat ”terroristkramare” som svar på andras avgrundsepitet. Har försökt skärpa mig och tror det går ”bättre och bättre dag för dag”. Uppgift till Enn: Ven skrev sången med samma namn?

    Comment by A-K Roth — 2008 11 07 16:57 #

  19. Oops, veM skrev sången, förstås?

    Comment by A-K Roth — 2008 11 07 16:58 #

  20. Till A-K Roth: De svenska textmakarna, S S Wilson (det vill säga Anita Halldén) och Karl-Ewert (det vill säga Karl-Ewert Christerson) snodde melodin och textidén från Mark Strongs engelska förlaga, ”I’m Getting Better Every Day”.

    Men den är för evigt förknippad med Ernst Rolf. Han använde den i en revy 1923 och sjöng in den på skiva 1924.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 07 17:31 #

  21. Eftersom jag fick en gammaldags, ja nästan en antik uppfostran, är det min första instinkt att ta i hand (sic!) och hälsa på folk när jag kommer till en ny plats (inkl. en sajt på nätet). Så – hej! Shalom och Salaam.
    Sedan vill jag tacka Enn Kokk för en intressant och tankeväckande artikel.

    Men så har vi det här med annonsen ovanför min Obama-text. Ärligt talat – jag har noll koll på Google-annonseringens inre liv och förvecklingar. Jag vet inte hur den där annonsen hamnade där, och vad värre är – jag vet inte hur man tar bort den! I klartext: jag har ingenting med National- eller Sverigedemokrater att göra. Om någon nu ändå vill tillskriva mig en politisk last av något slag så går det bra att tänka i liberala termer….
    Ännu mer klartext (när vi ändå är i farten): I det senaste rikdagsvalet i Sverige röstade jag på Alliansen (inte Nya Moderaterna, inte Kd och inte på Centern). I Israel, där jag också är medborgare, har jag som regel röstat på Avoda, men en gång, valet 1999, röstade jag på Meretz (vänsterflanken; dock inte en ”vänster” i den mening som avses i svenska sammanhang – i Israel står vänsterbegreppet nästan uteslutande för hur man ställer sig till fredsarbetet visavi palestinier och arabstater). Det här var på den gamla och inte fullt så goda tiden när man förutom parti även skulle lägga sin röst på en premiärministerkandidat. Jag röstade på Barak. Jag tänkte att kombinationen av en sekulariserad och fredsinriktad vänster, och en stark säkerhetsman som Barak, skulle göra susen. Jag hade fel….
    Snart är det jul igen, och sedan nyval i Israel. Jag mediterar fortfarande över de alternativ som står till buds. Men hellre Tzipi (Livni) än Bibi (Netanyahu).

    Så A-K hade tyvärr inte rätt när hon associerar mitt namn med något slags ”vänsterideologi”, men hon hade däremot 100% rätt när hon lyfter fram mitt nobla förflutna från Ångermanland. Den landsändan har verkligen fostrat en lång rad medmänniskor av yppersta klass..:)

    Mycket finns att säga om Obama, Israel, fredsarbetet m.m m.m. Men inte här och nu. Jag ber om överseende med den alldeles för långa kommentaren.
    Vänligen
    Roy B. Alterman

    Comment by Roy B. Alterman — 2008 11 07 18:20 #

  22. Till Enn Kokk: Nu lägger du som skicklig socialistisk, politisk retoriker ord i min mun som jag aldrig har sagt! Det trixet känner jag väl till. Bommersvikutbildningen redan på 60-talet? Jag var där!
    Kvinnorna har enligt min mening all rätt att tycka vad de vill om ”social rättvisa” kontra ”lägre skatter”. Men de är lurade av er politiker! Jag respekterar dem (kvinnorna) och har aldrig sagt att jag föredrar lägre skatter för att nedmontera ”social rättvisa”. Jag säger som göteborgarna: ”Den lätte går jag inte på!”
    Å andra sidan finns det ingen motsättning mellan dessa val. Problemet är att en alltför stor del av de lågavlönades ohemula skatter har gått, och fortsätter att gå, till en av SAP ( startad av Palme och Sträng på 70-talet) genom decennier uppbyggd, sjukligt stor byråkrati, som endast finner sin make i 30-talets Uruguay.
    Enligt min mening är det så att de oförskämt lågt avlönade kvinnorna/männen inom offentlig sektor, framför allt inom vården av olika slag, har missgynnats av din SAP-regering, både statligt, kommunalt och av alla de sossestyrda landstingen. Och dessutom i mer än 40 år! Det är SAP som är orsaken till att dessa kvinnor, dels har en låg yrkesstatus, dels så låga NETTO-löner. Hur kan SAP med gott politiskt samvete i decennier ha högbeskattat dessa låginkomsttagare? Mot den bakgrunden: varför skulle den svenska kvinnan luta mot vänster? Jag skäms som medborgare hur SAP har behandlat dessa lojala medarbetare!
    Vad gäller din ”arbetarrörelse” både som ”facklig som politisk gren” finns den inte alls ”bevisligen”. LO ( med all min respekt) har idag, mig veterligt, mest måndadsavlönade medlemmar och ej timavlönade. Därmed bör de tillhöra ”tjänstemännen”:s organisationer. Eller är det den fackliga organisationstillhörigheten som idag definierar en svensk ”arbetare”? En svensk byggnadsarbetare tjänar mer än en ”liten” kontorist inom näringslivet. Är kontoristen då också en ”arbetare”? Alla, såväl den som jobbar inom byggnadssektorn, industrisektorn som IT-sektorn är ”löntagare” eller som en del bloggare på den extrema vänsterkanten kallar ”arbetssäljare”. Företagen är därför ”arbetsköpare” och därmed kan de båda tydligen ej mötas enligt vänsterideologin.
    Alltså återkommer vi till definitionerna av en ”arbetare” och ”arbetarrörelse”. Bägge orden är totalt obsoleta idag – om inte, så är den av socialisterna så omhuldade offentliga sektorn den mest grymma utsugaren av en svensk ”arbetare” någonsin genom sina låga bruttolöner och höga skatteuttag.
    Nej, det ideologiska slaget står nu inte mellan företagen och dess anställda ( de jobbar bägge för sin överlevnad) men mellan total socialism och marknadsekonomi. Det är de olika politiska ideologierna som kräver en trovärdig lösning, inte oenigheten mellan ”arbetare” (anställda) och arbetsgivare. Det är ni politiker som framför den oenigheten i politiska syften, inte ”marknadens parter”.

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 07 18:51 #

  23. Till Thomas Tvivlaren: Jag tror att jag förstår vad du menar. Tack för uttömmande svar. Piratrörelsen bör snarligen motarbeta alla politiska övergrepp.

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 07 18:57 #

  24. Till Lars Rudström: Jag refererar bara upprepade väljarundersökningar om hur kvinnliga väljare själva prioriterar och därav, i högre grad än män, drar slutsatsen att de politiskt hör hemma på vänsterkanten. Du är naturligtvis i din fulla rätt att anse, att de resonerar fel – men det trollar ju inte bort deras faktiska beteende.

    I begreppen ”arbetare” och ”arbetarrörelse” finns sedan gammalt en dragning åt manuella yrken, alltså sådana som organisationsmässigt främst hör hemma inom olika LO-förbund.

    Begreppet ”löntagare” är bredare men också intressant i det slags höger-vänsterperspektiv som finns inom både marxismen och sociologin. En löntagare är löneanställd och skiljer sig därigenom från egna företagare, arbetsgivare eller inte.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 07 19:03 #

  25. Till Enn Kokk! Tack för bra svar.

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 07 20:12 #

  26. När det gäller väljarbeteendena i Obamavalet kommer jag att tänka på presidentvalet 1964? Striden stod mellan Lyndon Johnson och Barry Goldwater. Sen Goldwater sagt att han ville bomba Hanoi tillbaka till Stenåldern ehngagerade sig speciellt ungdomar i den begynnande antikrigsrörersen ideellt för Johnson och han vann. Som president försökte han sen nästan göra det Goldwalter sagt – att bomba Nordvietnam!

    Efter det trodde jag inte på löften och utsagor i amerikanska valkampanjer. De kan göra tvärtom som Nixon – fara till ärkefienden Kina. Men Obama tror jag inte gör många positiva förändringar.
    Han får makt – excecutive sådan – dvs han måste göra vad Högsta Makten bestämmer, De 500-1 000 som utgör monopolkaitalets topp.
    Afroamerikanerna har haft många beteckningar på detta att enstaka individer får lov att komma högt – Onkel Tom, token dvs symbol mm.
    Om jag ska vara elak – det är jag ju inte lika lite som Lars Rudsröm – så kan man säga om Obama att han riskerar att framstå som en av de skådespelare i indianfilmaer som påmålas rött i ansiktet och får fjädrar på huvudet!

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 07 22:48 #

  27. Till Obamas politiska profil hör drömmen om ett
    nytt politiskt tilltal, där symbolfrågorna som i dag inte ges samma roll och tillåts verka splittrande. Ge er utöver blockgränserna och finn fram till det som är gemensamt, det var också en del av den ”nationella” förkunnelsen i det förflutna. Det här har fått en del debattörer som t ex senaste Katrine Kielos i Dagens Arena
    ”De stora utmaningarnas pragmatism”
    http://www.dagensarena.se/ att efterlysa en liknande hållning också här. Då i kontrast till dagens ömsesidiga demoniserande av politiska motståndare – trots att alla i stort sig rör sig i den politiska mitten. Man kan tycka det här är ett intressant spår… Vad Kielos och andra försöker lansera är vad jag förstår en slags nutida motsvarighet till 30-talets folkfront (lanserad i Frankrike, Spanien m fl och märkbar också s och k:s försök här hemma att vädja till borgerliga demokrater, kristna grupperingar etc att gå ihop och samla sig inför fascismen/krigsfaran, konsekvenserna av rastänkandet… ) Men jag har inte sett dagens folkfrontförespråkare definiera vilka fiender vi i dag, höger som vänster, ska samla oss mot… Det är en sak att säga att vi befinner oss i känsligt historiskt läge och står inför enorma utmaningar, det är en annan sak att utpeka vilka som är våra gemensamma fiender…Varje moblisering, om den ska få någon mening, förutsätter väl att vi vet vilka som är fienden..?

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 07 23:44 #

  28. Ja, Anders, du har rätt. Att först veta vilka fienderna är. Vilka är fienderna då enligt dig?

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 08 0:20 #

  29. Är det inte dags att arbeta tillsammans, på bred front? Fienden finns oftast inom oss själva. Höger-vänster är ointressant – det handlar om folket, gräsrötterna, mot de ungefär 1000 personer som har den verkliga makten i ett land. Och det kan inte beskrivas i höger-vänstertermer.

    Comment by Ann Christin Sandlund — 2008 11 08 11:56 #

  30. Till Ann Christin Sandlund: Den populistiska idén folket mot eliten kan ha poänger i enstaka frågor. Men djupintervjuer med väljare – sådana finns – visar att också folket rymmer kraftiga åsiktsskillnader av höger-vänster-slag.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 08 12:21 #

  31. Tack, Enn. Jag visste väl att du skulle kunna den!
    Undrar om inte Sigge Fürst sjöng den också senare. Jag brukade vakna till liknande på lördagsmorgnarna när Frukostklubben höll på. Kaffepetter etc. Men nu har det gått ett halvsekel sen dess! Milda makter!

    Comment by A-K Roth — 2008 11 08 12:30 #

  32. Tack, Roy, för att du bemödade och presenterade dig, artigt som sig bör av en krokstabo. Bloggvärden här växte upp i Medelpad och flera andra har anknytning till Y-län också så därför nämnde jag det. Jag är säker på att din upplysning uppskattas. Hoppas att detta klarade upp Kumms reservationer om dessa oinbjudna ads. Fel av mig att anta din politiska hemvist. Om min: Mina föräldrar var rena socialdemokrater utom ett år när vi hade fått några höns av min morbror för att mamma blev nostalgisk och ville uppleva ungdomens hönsskötsel. Då tyckte hon att hon skulle rösta på ”bondeförbundara'”. Jag själv är nån sorts human icke-socialist.

    Sixten, ja du var elak och helt bortom det anständiga när du beskriver Obama som du gör. Dessutom är det fel.

    Comment by A-K Roth — 2008 11 08 13:19 #

  33. Till Enn + Ann Christin,

    i Sverige (liksom i övrigt Europa)är det enligt min synpunkt mer motiverat att tala om de 10-20 procent som befinner sig ”under golvet” — och varna för perspektivitet med ett tvåtredjedelssamhälle. Här har vi en bred ”elit” på ”andra sidan” som verkar vara ointresserad att ge ett framtidsperspektiv/framtidshopp för dem som verkar vara för evigt vara dömda att befinna sig utanför det goda solidariska samhället.
    Vi diskuterar tyvärr utifrån ett slags medelklassperspektiv (fast vi definierar våra positioner på lite olika sätt) och har väldigt svårt att förstå de vardagsupplevelser, brist på självförtroende och brist på framtidsperspektiv som de 10-20 procent har (obs de representerar närmare en miljon i Sverige och betydligt över 100 miljoner i Europa i sin helhet.) Jag läste nyligen en skrämmande artikel i Der Spiegel om den här problematiken.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 08 13:38 #

  34. Till Sixten Andréasson – fienden? Var placerar du in Kina i din B&S-modell av monopolkapitalism? Kan du tala om vilken väg som det av kommunistpartiet styrda Kina kommer att gå i frågan om global uppvärmning..? Jag stötte nyligen på en en kinesisk arkitekt/byråkrat som
    stillsamt framhöll att han ensam hade mandat bestämma över valet av energisystem för 50.000 bostäder…

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 08 15:39 #

  35. De som här undrar varifrån Enn Kokks reklamlänkar kommer ifrån kan jag ge beskedet att ingen annan än Kokks webmaster kan lägga in sådana länkar! Men ibland kan bloggägaren vara sin egen webmaster förstås.

    Comment by Lars Rudström — 2008 11 08 22:37 #

  36. Just nu – som jag börjat titta på ads – står överst på denna blogg en ad med en amerikansk flagga, ordet GREEN CARD och längst till höger ett logo med en örn och ordet usafis. Jag var rent rädd att klicka på den fisen! :) LOL!

    Comment by A-K Roth — 2008 11 09 13:30 #

  37. Till A-K Roth: Jag har ingen koll på vad det är för annonser som via Google hamnar på min blogg. Vad jag förstår är det här systemet automatiskt, så att om jag till exempel skriver om trädgård, så får jag trädgårdsannonser.

    Jag delar domän med min dotter, Kerstin, och hon har blockerat en del annonser, nu senast till exempel från Nationaldemokraterna. Men det är naturligtvis svårt att förutse alla annonser man skulle vilja slippa.

    Comment by Enn Kokk — 2008 11 09 13:48 #

  38. Många i media och bloggar varnar nu liksom mitt blygsamma jag för den stora besvikelse som kommer att inträda efter att Obama börjat verka som president.

    Men har han lovat något mer än CHANGE?
    Väljarbeteende handlar det om här. De många afroamerikaner som röstat på honom har gjort det utan att bli lovade någonting. Obama delar heller ingenting med dem. Han är ingen slavättling.
    Därför liknade jag honom vid en indianskådespelare påmålad med rödfärg!

    De legala och illegala invandrarna med kraftigare solbänna än hans – vad har de att vänta sig? Nada?
    Ungdomen som i stor utsträckning röstat på honom kan de förvänta någonting? Ett rött öre?

    Sjukvårdsförsäkring som paret Clinton förgäves försökte genomföra under åtta år? Det kan ju nu lätt tillbakavisas på grund av krisen. Inga pengar.

    Däremot kommer pengar att finnas till krigen. Obama har lovat att flytta trupper från Irak till Afghanistan. Där ska det fokuseras!
    I sept massakrerade US-flyget ett bröllop – 90 civila dödades, mest kvinnor och barn. Häromdan ett annat bröllop med 40 massakrerade till döds.
    Är det vad som ska intensifieras under Obama?

    Enligt DN idag är det krångel med att stänga
    Guantanamo. Inte ens detta….
    För övrigt har USA redan fängelser och tortyrkammare på andra håll i världen.

    Nej, de som inte behöver bli besvikna är sionisterna bland de röstande. Obama har klart försvurit sig till Israels fortsatta politik. Ockupation och förtryck ska tydligen fortsätta. Inte blir det någon CHANGE där. Ahtasari skäms över att väst inte gör någonting. Ja, det är för jävligt, som Carin Jämtin sa.

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 09 16:24 #

  39. Kära alla skärpta bloggare inklusive brorsan! Kan ni inte diskutera framtiden-trender,faror,förhoppningar ! Det skulle vara så kul att se er använda era huvven på detta. Ni har ju förutsättningarna i alla avseenden. Varför inte börja med den kapitalistiska industiella produktionens framtid i en värld som just nu sneglar på Marxs åsikter.
    Varm hälsning

    Comment by lennart rudström — 2008 11 09 17:57 #

  40. Anders Thunberg. Fienden? Det är ett mycket starkt ord. Men för mig är det Krigsförbrytarna (de som startar anfallskrig mot andra stater är de väsrsta enl Nürnberg-rättegångarna)
    Bush och Blair då helt klart. Men det räcker ju inte – de var executives för monopolkapitalet i USA! Liksom Krupp & co borde de också åtalas i en ny Nürnberg-rättegång. Du håller väl med?

    I vårt land råder inte så antagonistiska förhållanden, som ute i världen. Utan till och med huvudmotsättningen mellan majoriteten av befolkningen (de som måste sälja sin arbetskraft eller har gjort det innan de blev pensionärer) och den verkligt makthavande gruppen monopolkapitalister kan som förr lösas fredligt,
    Eftersom en överväldigande majoritet står mot ganska få borde det gå – om demokrati ska råda.
    Som vi vet är det inte så enkelt. Politiskt – genom partier, fackföreningar, hyresföreningar, kulturyttringar osv – får man arbeta målmedvetet för att det ska bli verklighet. Också verka för att de bland folket, som uppträder fientligt vinns för den gemensamma saken.

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 09 18:27 #

  41. Till Sixten Andréasson och Lennart Rudström:

    Ekots huvudnyhet i dag 9/11 2008:

    ”Fram till 2010 ska Kina satsa extra mycket på storskaliga byggen, till exempel en utbyggnad av transportnätet och nya billiga lägenheter. Avsikten är att försöka öka efterfrågan på varor och tjänster i Kina, vars exportindustri nu tar stryk av den internationella lågkonjunkturen.”

    Närmare 600 miljarder dollar ska de kommunistiska makthavarna i Kina inom de närmaste två åren satsa i inhemska stimulansåtgärder.

    Något liknande skedde på 50- och 60-talet i USA, när den amerikanska livsstilen byggdes fast med bilism, motorvägar och förortsboende – allt grundat på teorin om en oändlig tillgång / på / och förbrukning / av / billiga fossila energikällor.
    Nyligen kunde vi läsa om att Kina nu nått kapp USA vad gäller produktion av växthusskadliga utsläpp i atmosfären. Och mer kommer det säkert bli med nya kinesiska ”stimulansåtgärder”.

    Framtidsvsion?

    USA:s position som den enda dominerande supermakten är på väg att hotas. Vi får räkna med helt andra, nya maktbalanser. Men försvinner därmed riskerna för krig och konflikter? Får vi inte i stället räkna med att de nya allianser och konstellationer som kommer att bildas i stället
    skapar ännu mer konfliktytor och krigsorsaker?

    Framtida förändringar av jordens klimat kommer, det förutspår forskarna, skapar mer av
    översvämningar, mer av orkaner och gör mer av jordbruksmark till öknar…Skövlingar av regnskogar och smältning av den arktiska tundran skyndar på processen…
    Kampen om råvaresurser och energitillgångar kommer samtidigt att skärpas. Det södra halvklotet ser ut att bli den givna förloraren.

    Monopolkapitalet – det som f d Harvard-professorn Paul Sweeze, menade alltmer skulle koncentreras till ett fåtal västliga företag och sätta prismekanismer och konkurrensen ur spel och leda till en större utsugning av de anställda, det kom inte att koncentreras på det sätt som förutspåddes. I stället för att den oreglerade ekonomin stagnerade och utvecklade sig till oligopoler där ett fåtal företag dominerade varje industribransch och därmed höll upp priserna och ökade profiterna och som resultat dämpade den ekonomiska aktiviteten räddades situationen i USA paradoxalt av ” a temporary phenomenon: military spending, robust consumerism and the growing demand for autos because of rapidly expanding suburbs and the new Interstate highway system ” Detta enligt Sweezys nekrolog i New York Times 2004.

    Nya producenter, som Kina, har kommit in på marknaden i stor skala och översvämmar inte minst USA med billiga produkter. Kanske är det en tidsfråga innan den amerikanska bilindustrin är uppköpt av kinesiskt kapital…? Och då amerikansk ekonomi styrs av beslut av kommunistiska makthavare i Peking- i kraft av uppköpen av dollar?

    Krig och vapenproduktion går det att tjäna grova pengar på. Amerikanska företag har gjort
    stora krigsprofiter – alltfrån Korea-krigets dagar till Irak-kriget. Men samtidigt har krigen kostat inte minst de amerikanska skattebetalarna stora summor, pengar som i stor utsträckning har lånats upp från andra länder (det jättelika amerikanska budgetunderskottet) . Men hur länge kan USA fortsätta med den här politiken? Hur länge kan man hålla sig med stora styrkor i främmande världsdelar och i konflikthärdar?

    Med företag är så att dessa kan tjäna pengar på allt möjligt – man kan tjäna pengar på vapenproduktion och energislöseri och på att försämra klimatet… Men man kan också tjäna pengar på att skapa energisnålare system och att medverka till att ta fram en teknologi som tar till vara sol- och vind/havskraft, på bevattning av öknar och lägger grund till ett förnuftigt tillvaratagandet av de matresurser som döljs under världshaven…

    Jag har inga klara svar på vilka vägar vi ska välja för att komma på den rätta sidan i framtidens konflikter… men min känsla säger mig att vi har all anledning att vara skeptiska mot de lösningar världens ”starka” vill diktera , eftersom egennyttan alltid gör sig gällande…Det kan vi lära av historien. Med andra ord, för att citera, Ann Christin, fienden finns hos oss själva… i våra egna samhällen.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 09 20:23 #

  42. Anders Thunberg: Missade din fråga till mig om Kina. Förresten vad menar du med B&S?
    Om Kina har du själv svarat. Ja, det är ett kapitalistiskt land på stark uppgång.
    Att KKP utgör den politiska ledningen är märkligt. Mao försökte genom kulturrevolutionen hindra kapitalistfararna att ta över. Trots ett decenniums intern strid blev det ett misslyckande. Själv är jag i mitt hjärta fortfarande maoist. Tror att det varit en bra väg för tredje världen.
    Men kineserna valde den andra vägen. Anser inte att vi svenskar ska förmana och hytta med pekpinnen åt den största nationen. Det blir ju bara löjligt.
    Världen förändras, men inte som vi vill. Indien, Kina, Brasilien kommer att bli stormakter och USA ? Ja, dess ställning kommer att försvagas och det kommer bara att vara bra för folkmajoriteten i världen. Det farliga – livsfarliga – är hur de härskande i USA hanterar nergången. Kommer de i desperation att utlösa kärnvapenkrig? Inte så troligt eftersom det drabbar dem själva. Men de kan ställa till mycket annat elände.
    Kina med KKP i styret eller ej har en kultur och historia som inger hopp. De kan liksom indier och andra genom diplomati och försiktighet lindra USAs nergång för amerikanska folket. Min föhoppning för en framtid jag inte upplever.
    Men pekpinnen lägger jag undan nu.

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 09 21:20 #

  43. Svar: Baran & Sweezy. Och Montly Review, den tidskrift Sweezy var redaktör för och som mina maoistiska vänner på 60-talet brukade hänvisa till. Jag noterar f öv att du håller dig borta från miljöproblematiken – precis som mina maoistiska vänner på 60-talet också hade för vana att göra. Kina ska i alla fall ha ett eloge för att man fortfarande håller på Maos princip att inte skicka militär trupp utomlands. Det kan man inte säga USA gör. Såvida inte Tibet ska betraktas som ”utomlands”.

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 09 21:44 #

  44. Miljöproblematiken, Anders. Ett delar sig två, som Zhou-en-lai lär ha sagt. Klimathotet är också kineserna medvetna om, men anser att USA o Väst ska gå före. Miljön är en intern fråga för Kina (liksom självklart Tibet). Svensk teknik kan och har varit till hjälp för miljöåtgärder.
    Sen Maos princip att inte skicka trupp utomlands??
    Kinesisiska frivilliga gick in i Korea och hjälpte dem att i kriget slå ihjäl amerikanska trupper och driva dem ner till 38:e breddgraden. En son till Mao stupade i striderna.

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 09 22:49 #

  45. Ja varför talade man om ”frivilliga” egentligen? Var det inte för att man ville hålla på principen att inte skicka trupper utomlands? Amerikanerna kallade ju hela tiden sina trupper för ”FN-trupper”, eftersom man i motsats till fallet var i Irak-kriget fick ett beslut i FN. Men nu var vi väl kommit långt bort från att kommentera Enns blogg om ”väljarbeteende bakom Obamas valvinst”? Har du en egen blogg, kanske vi kan fortsätta det här Kina- meningsutbytet där?

    Comment by Anders Thunberg — 2008 11 09 22:59 #

  46. En CHANGE jag också hoppas på är att individer slutar vara så ensidigt, självsäkert och rentutsagt ignorant fördömande. Det ante mig, Sixten, att någon förr eller senare skulle visa sionistfobi i en diskussion om Obama. Please CHANGE, Sixten! När tvivel uppstår, skyll på någon ’sionist’. Det följer ett annat inlägg där du ondgör dig över ’Högsta Makten’, vad de nu är för några. Talar du om något du läst i Sions Vises Protokoll eller har du läst för mycket Lasse Wilhelmsson?

    Skärp dig, Sixten!

    Comment by A-K Roth — 2008 11 09 23:30 #

  47. A-K Roth, mitt inlägg innehöll mycket mer än ”sionistfobi”. Varför vill du inte diskutera något av allt det andra om väljarbeteendet? Eller i det övriga håller du med mig?

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 09 23:45 #

  48. Nej, Anders, jag har ingen blogg. Du har rätt – det blev för långt avsteg från väljarbeteendet i valet av Obama.
    Men det skulle vara intressant. Koreakriget menar en del nu var början till USA-imperiets nedgång som ju sen fortsatte med Vietnam osv. I Korea stupade väl mer än 50 000 man, ungefär som i WWI?
    Och Migplanen (flugna av sovjetiska piloter) slog ut de ammerikanska planen. Att det var sovjeter ville ingen av sidorna erkänna. Av förståeliga skäl.
    Tillägg till förväntningar på Obama: Enl tysk tidning blir missilskölden i Polen av ekonomiska skäl inte av. Gläd dig du skåning, som i morron firar Måtern Gås!

    Comment by Sixten Andréasson — 2008 11 10 0:05 #

  49. Sixten, tack för svar men jag kommenterar naturligtvis det som fångar min uppmärksamhet. Vidare, som du i ditt hjärta är maoist, som du påstår, torde du ha en del i din ideologi som är så främmande för mig att utbyte blir futilt. Du verkar ha en stark åsikt på vad som skulle vara bra för människor i Tredje Världen. Förmynderi, rasism, aningslöshet, hübris…?

    En sak till du drog upp:

    ”…Obama delar heller ingenting med dem. Han är ingen slavättling…”

    Alldeles för ytligt. Du har rätt i att han inte är slavättling. Däremot är hans fru och barn slavättlingar – något annat har inte påståtts – och han har vuxit upp och levt i ett f.d. slavsamhälle som har gått långt mot integration men inte saknar tecken på arvet från slavtiden. Du tror alltså att man måste vara slavättling för att som svart uppleva diskriminering eller särbehandling i USA? Att påstå att Obama inte delar någonting med afroamerikaner är nonsens. Det är också ganska käckt av dig att sitta i Sverige och insinuera att Obama skulle vara någon Onkel Tom. Se där, jag argumenterade mot något annat än enfaldig antisionism.

    Comment by A-K Roth — 2008 11 10 4:02 #

  50. Visst, Obama (demokrat) fick 96% av de svartas röster. Vid det förra presidentvalet fick den vite Kerry (demokrat) nästan 90% av de svartas röster. Med några procent som skiljer så kan man konstatera att det snarare än hudfärg är partitillhörighet de svarta röstar efter.

    Comment by Sebastian — 2008 11 13 13:27 #

  51. Jag vidhåller min tidigare slutledning. Inrikespolitisk debatt är ingen intellektuell sysselsättning – enbart exhibitionism.

    Självklart – annars hade jag väl inte skrivit – vidhåller ! Hur är det med den logiska analytiska förståelsen hos inrikespolitiska debattörer ?

    Comment by lennart rudstrom — 2010 05 31 9:44 #

Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^