En kulturinstitution i Uppsala slår igen

11 september 2008 21:09 | Musik | 18 kommentarer

Skivbutiksdöden skördar offer efter offer, också här i Uppsala. För inte så länge sen klappade Rocks ihop. Butiken i Gränby centrum spelade inte så stor roll för mig, men det hände att jag handlade i butiken i Svava-gallerian. Akademibokhandeln inrättade, kortvarigt, en skivavdelning, men den säljer numera bara DVD-film.

Men bäst av skivbutikerna i Uppsala under de senaste 30 åren har Musikörat varit. Den startades på Sysslomansgatan av ett gäng musiker, som satte kvalitet framför kvantitet och dålig smak, och har sedan, under epoken på Drottninggatan, fullföljt denna linje.

Så småningom har jag, i egenskap av återkommande och likasinnad kund, blivit bekant med killarna på Musikörat, framför allt Hemming Hedenström och Peter Ericson. Peter Ericson påminner mig ibland om att jag i Aktuellt i politiken (s) sågade en platta med bandet Rävjunk, där han ingick, men jag har kollat vad jag skrev och tycker inte att recensionen var en ren sågning. Nå, numera garvar vi mest åt detta då, som var 1970-talet.

Det roliga med att handla på ett ställe som Musikörat har varit att man alltid har kunnat få sakkunnig hjälp: Den man har talat med har inte sett ut som ett X när man har frågat efter en ovanlig artist eller svåråtkomlig skiva, och har den skiva man frågade efter inte funnits inne, har man fått hjälp med att beställa hem den. Eftersom de här killarna har vetat vad jag är intresserad av har det flera gånger hänt, att de själva har föreslagit vad jag borde köpa. Och jag kan bara konstatera att de har haft god känsla för vad jag kunde tänkas vara intresserad av.

Musikörat säljer fortfarande bra av till exempel jazz och folkmusik, men som de flesta skivaffärer har också den här butiken tappat kraftigt när det gäller försäljningen av popmusik. Butiken är inte längre lönsam, så i oktober är det dags att slå igen den.

Det känns sorgligt, verkligen inte bara för att jag vid det här laget känner dem som arbetar där. Det är sakkunskapen jag kommer att sakna, den som inte finns bland de ganska själlösa skivracken på, säg, Åhléns.

Delvis är det främst den yngre musikpubliken som bär skulden till den här utvecklingen, den som till mycket stor del har ersatt skivköpen med nedladdningar från nätet, i någon mån också inköp via nätet. Själv har jag ganska god koll på nyproduktionen i USA av det slags skivor jag är intresserad av och känner också till kanalerna för att handla hem de här skivorna, ofta direkt från bolagen i fråga. Men jag har genom åren envisats med att be skivaffärer beställa hem skivorna åt mig, förr i världen oftast Skivakademien i Stockholm, under senare år Musikörat i Uppsala, detta för att jag gärna, med personalens och skivbutikernas hjälp, vill ha spridningseffekter, så att andra musikintresserade också får chans att ta del av det jag själv vurmar för.

Tidigare i dag var jag inne på Musikörat för att hitta något åt dottern, Kerstin, till hennes födelsedag. Naturligtvis passade jag då också på att beklaga nedläggningen.

Men Peter Ericson gav mig nytt hopp. Han kommer nämligen att i oktober starta en ny skivaffär på Kungsgatan, i huset mitt emot Stadsteatern – i det där huset finns sedan gammalt också en musikaffär, alltså en som säljer instrument.

Just nu är det här en av Uppsalas värsta miljöer, eftersom nästan hela järnvägsområdet är en enda stor byggarbetsplats. Men placeringen har en stor potential: Redan nu strömmar mängder av människor förbi, på väg till eller från Uppsala C eller till eller från länsbussarna. Mängder av stadsbussar har hållplatser längs Kungsgatan eller längs den bussgata som går inne på stationsområdet. Och när alltihop blir färdigt – den nya stationsbyggnaden, den nya järnvägsparken och gångtunneln under järnvägen – bör det här vara ett hyggligt läge för en skivbutik.

Det gäller bara att hålla ut, så länge byggkaoset pågår, så håll ut, Peter!

Själv kommer jag att titta in och även handla så fort du öppnar.

18 kommentarer »

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget.

  1. Javisst är det sorgligt att Musikörat lägger ner. Jag skrev ett inlägg om mitt förhållande till Örat.

    http://tankarfranroten.wordpress.com/2008/09/11/musikorat-lagger-ner/

    Comment by Fredrik Jansson — 2008 09 11 21:32 #

  2. Jag tillhör då den skara som inte sörjer att städernas skivaffärerna försvinner. Givet är att det är sorgligt för de drabbade men mot den konkurrens som finns på internet så står sig denna affärsmodell slätt. Den mångfald av musik som nu finns tillgänglig via laglig nedladdning är vida större än vad man förr kunde få från stadens alla skivaffärer. Du nämner den kunskap som fanns hos butiksägarna som en bidragande orsak till dina köp och upptäckt av ny musik, kan man förmoda. På Internet finns det den kunskapen och mycket mer. Alla musiksiter, recensioner och forum ger dig en fantastik kunskapsbas att gräva ur. Möjligheten att köpa att tänkbar musik samt skaffa sig kunskap är i sig fördelar som gör det svårt att driva en skivbutik men de verktyg som idag finns gör det i princip omöjligt. Med webbaserade musiksiter som Pandora, Last FM, Deezer, Chilirec och snart även briljanta Spotify så kommer man att lyssna och upptäcka musik på helt nya sätt.

    Dessutom är det väl så att köpa musik kommer att minska till förmån för abonnemang och reklamfinasierad streaming.

    Comment by Hed Johan — 2008 09 13 9:02 #

  3. Till Hed Johan: Vi har en oerhört stor skivsamling: LP, EP, singlar, CD, en del stenkakor, sammanlagt kanske 7.000. Jag älskar de här skivorna inte bara för enstaka (och nedladdningsbara) låtar utan som objekt: som komponerade helheter, med fantastiska omslag (som i fallet gamla amerikanska Folkways), med mapphäften med bakgrunder och sångtexter.

    Jag vet vad man kan hitta på nätet, och jag skriver själv ofta om musik här på bloggen – se Kulturspegeln, Musik respektive Sångtexter. Men det får mig inte att ändra uppfattning i grundfrågan. Att exponera nya (och gärna gamla!) skivor i butik och kombinera detta med kunnig personal bidrar till att bredda människors (kunders) musiksmak, jämfört med då man främst söker information (tyvärr ofta på områden som man redan är insnöad på) på nätet – nätet prackar aldrig på en alternativ kunskap.

    Comment by Enn Kokk — 2008 09 13 12:18 #

  4. Håller med Enn. Känslan som på något sätt var inbyggd i vinylen, konvolutet – och det faktum att en ny 12# med t ex Smiths inte var så lätt att få tag på – går inte att ersätta med nedladdningsbara filer. Exklusiviteten, att vara först med senaste smiths-tolvan, försvann i och för sig redan när butiken flyttade från Sysslomansgatan, men visst kommer jag att sakna Örat även om det var åratal sedan jag handlade något där. Jag är i-Tunes kund numera. Allt har sin tid.

    Comment by Fredrik — 2008 09 13 17:52 #

  5. Tack för all uppmuntran !
    Jag tillhör också detta utrotningshotade släkte som vill hålla i och beundra fysiska skivor.

    Med 30års skivbutik i huvudet, vägrar jag att ge upp.
    Hoppas att jag kan tillföra nya impulser med nya butiken.

    Jag kanske i alla fall kan få pris, som ”Årets idiot” att öppna skivaffär 2008 :)
    Peter

    Comment by Peter (Örat) Ericson — 2008 09 14 22:16 #

  6. Att alla bra skivaffärer läggs ner är det sorgligaste aspekten av utvecklingen på nätet. I stort är utvecklingen med internet fantastiskt positiv både för musikskapare och lyssnare och utan internet hade min musiksmak säkerligen inte kunnat utvecklats som den har gjort.

    Däremot tillhör jag, trots att jag är ung, de som verkligen gillar att ha en fysisk skiva med ett snyggt omslag. Jag gillar faktiskt LP-skivor mest trots att jag tillhör CD-generationen.

    Och inte bara gillar jag att ha en fysisk skiva med musik i sig utan jag gillar också att gå runt i en skivaffär och bläddra bland skivorna. Det tycker jag är roligt :)

    Hur som helst så är det riktigt tråkigt att skivaffärerna försvinner. Det enda som finns kvar är små CD-avdelningar i varuhus där man endast hittar topplistemusik och tråkiga samlingar :( Jag har ingen lösning och själv har jag som student inte haft råd att bidra så mycket som skivköpare heller… Hoppas det blir bra med den nya skivaffären i alla fall! :)

    Comment by Niklas — 2008 09 19 13:00 #

  7. Instämmer till att det är tråkigt att Musikörat klappar ihop. När jag bodde i Uppsala tyckte jag den butiken var den i särklass bästa, inte bara för att personalen var kunnig utan för att de hade bra sortiment.

    Instämmer dock verkligen inte i att det är den unga generationens som ligger bakom den utveckling vi nu ser. Internet är en realitet för allmänheten sedan dryga decenniet tillbaka. Att det är de unga som tagit till sig de möjligheter som kommer med ny teknik och utveckling är inget konstigt och inget man kan lasta dem för.

    Om man verkligen vill fördela ansvaret för den utveckling vi nu ser så kanske, kanske kan man även rikta en rejäl dos skuld mot stora skivbolagen som i.o.m. sin stelbenthet och sällsynta oförmåga att ta till sig ”ny” teknik grävt sin egen grav. Med i graven vill de ju för övrigt dra med sig demokratin som vi tidigare kände till den. Sedan 11:e september är det inte helt solklart vilka kriterier man bör kunna ställa på en demokrati…vilket ju tyvärr FRA-lagen är ett pinsamt exempel på.

    Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 09 19 15:49 #

  8. Bra skrivet! Dock måste jag erkänna att jag laddar ner mycket ”olagligt” men är då av den yngre generationen som i princip blivit uppväxt med detta. Men jag köper även musik då jag håller med om att det känns mer i hjärtat att hålla i ett omslag med, texter, bilder mm än att ha 100101011 i datorn. Ofta får jag upp ögonen för ny musik genom att ladda ner enstaka spår eller får den skickad till mig av någon kompis. Detta har både lett till att jag köpt album och gått på konsertet jag aldrig annars skulle vetat av. Men jag förstår att inte alla tycker detta är okey. Jag tror personligen att det här med nerladning ALDRIG går att utplåna.

    Men nu till Peter som skall ha fet creed för att han vågar och är en eldsjäl då han startar sin skivbutik. Om jag personligen skulle driva en skivbutik i dessa tider hade jag nog försökt att vara så kreativ som möjligt. Varför inte kombinera den med en (enkel) cafédel om ytan tillåter. Där skulle försäljning av lättare rätter dryga ut kostnaderna. Tillåt ”ungdomar” att ha konstutställningar på väggarna till försäljning. Detta är då endast ett sätt att nå ut till en målgupp som ofta är musikintresserade. Kanske finns någon estetlinje vid någon skola som är intresserade. Fantasin sätter inga gränser som det så fint heter. Din nya skivaffäar skulle kunna bli ett bli ett skönt musik-kultur-estet-café där folk gillar att hänga..

    Nu kanske jag bara svamlar men hoppas ni fattar grejen. Funkar det inte bra med det ena så kan nya tankebanor vara ett alternativ. Hoppas det går bra. Don´t give up!

    Comment by Tomas — 2008 10 23 1:53 #

  9. Till Tomas: Du har många intressanta idéer, men naturligtvis sätter både ytan och hyran bestämda gränser. I slutändan måste den som driver en skivaffär alltid först klara av kostnaderna för lokal och personal. Besökarna måste alltså köpa och inte bara hänga.

    Fast här är det Peter som är experten.

    Comment by Enn Kokk — 2008 10 23 15:21 #

  10. Vi har ute på spelningar sålt idolkort med autografer och nedladdningskoder för 10 kr och fysiska cd-singlar med samma låt för 20 kr. 95% har köpt singeln. Det finns ett mervärde i den fysiska produkten som folk vill betala för ifall produkten bara finns till försäljning. Vi har startat distribution i år och hoppas det går bra med nyöppnandet av Örat.

    Comment by Teijo Agélii-Leskelä, Plugged Music Distribution — 2008 12 10 9:00 #

  11. Nåt som jag verkligen saknade var när ny/beg-skivbutiken som låg på sysslomansgatan som hade ett otroligt utbud med reggae och jazz, mycket nya vinyler, en del begagnat, BILLIGA nya cd:s samt ett bakrum där allt från stenkakor till årgångssamlingar av Allers och likn. Låg väldigt nära Kafé Elles på sysslomansgatan 13 så efter SUF-mötena kunde man knalla och göra en del fynd… musikörat kanske har kunnig personal, men det har varit så svindyrt där att det aldrig blev mer än några vinyler där.

    Comment by Mikael Altemark — 2009 03 10 15:40 #

  12. Till Mikael Altemark: Jo, jag kan hålla med, men det kan ju finnas starka skäl för att också hålla liv i den återstående butiken med kvalitetsutbud. Örat säljer inte (eller i vart fall i mycket ringa utsträckning) den topplistemusik som helt dominerar skivracken i varuhusen. Och det kan ju vara värt en del, till och med pengar, att hålla en sån skivaffär flytande.

    Comment by Enn Kokk — 2009 03 10 16:02 #

  13. Jag sörjer Musikörats hädangång, men ser fram emot att besöka Örat, som jag först nu lyckats lokalisera. All heder åt Peter Ericson, som håller fanan högt!
    (Dessutom är han, liksom undertecknad, The Stranglers-fan – och det är banne mig inte det sämsta.)

    Jag växte upp med att botanisera i skivaffärer, och Musikörat var en skön plats att vistas på med all bra musik och kunnig och engagerad personal. Nätet lyckas inte alls fylla detta behov hos mig.

    Dock: Rocks finns kvar – men då endast på Gränby centrum.

    Comment by Bertil K. — 2009 12 02 11:50 #

  14. Det finns väl mest skivbörsar nuförtiden, alltså med begagnade skivor.

    I Uppsala besöker jag gärna Open Mind för att handla gamla vinyler, även om man sällan rent ekonomiskt gör fynd där. Sen finns den där på Vaksalagatan, nära Kungsgatan, och den lilla men trevliga (både butiken och ägaren) CD-fyndet på S:t Olofsgatan mittemot biblioteket. Och Hjalmar B:s, men där har jag aldrig hittat nåt av intresse…

    Comment by Olof Öberg — 2009 12 04 10:49 #

  15. Till Olof Öberg: Även jag besöker då och då ett par av de här, dock mest för att köpa CD som jag inte har.

    Comment by Enn Kokk — 2009 12 04 11:50 #

  16. Apropå skivbörsar, förresten – sådana har ju funnits i många år, ändå kan jag inte erinra mig att man någonsin hävdat att handel med begagnade skivor tagit död på vare sig skivbolag eller artister. Men en begagnad skiva som säljs vidare ger väl varken bolag eller artist någon inkomst. Undrar varför de stora bolagen låtit den verksamheten vara ifred?

    Comment by Olof Öberg — 2009 12 08 9:27 #

  17. Har precis, ett par veckor i efterhand, fått veta att Peter Ericson inte finns bland oss längre. ”Har avlidit efter en längre tids sjukdom” skrev UNT den 13/8. Peter var inte bara engagerad skivförsäljare, han var också när det begav sig en mycket driven trummis som såg till att hans band Rävjunk stack ut ifrån mängden, både bland samtida progg- och punkband.

    Skam till sägandes har jag bara besökt Kungsgate-Örat en 5-10 gånger, och inte köpt mer än ett par skivor där… Musikörat på Sysslomansgatan var dock ett givet besöksmål när jag som tonåring besökte morföräldrarna i Uppsala, och även butiken på Drottninggatan var en oas att titta in i när man hade vägarna förbi.

    ”En kulturinstitution i Uppsala slår igen”, ja. För gott denna gång. Enligt uppgift kommer butiken att avvecklas, men har öppet tisdag-torsdag 12-18 den här veckan (35-2016) med rabatterade priser – dock endast kontant betalning.

    Comment by Olof Öberg — 2016 08 29 7:57 #

  18. Till Olof Öberg: Jag är sällan inne i Uppsala så här års, har således heller inte varit inne på Örat på länge.

    Hur illa ställt det var med Peter, berättade han själv för mig. Men han presenterade mig också för sin dotter, som då skulle ta över butiken efter honom.

    Det här med avvecklingen kände jag inte till.

    Comment by Enn Kokk — 2016 08 29 9:59 #

Lämna en kommentar

XHTML: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds. Valid XHTML och CSS. ^Topp^