1975 års partiprogram: rörelsens program
14 augusti 2008 9:03 | Politik | 9 kommentarerLedaruppslaget i Aktuellt i politiken (s) nummer 1974 (19 augusti), där förslaget till nytt partiprogram presenterades, ägnades helt åt programmet och hur partiorganisationerna hade påverkat det och fortsatt kunde påverka dess innehåll.
Det senare ägnade jag innehållet i min ledarsideskolumn Det händer…:
Det händer…
…att partivännerna kritiserar partiet för att man i den ena eller den andra frågan inte tillräckligt noggrant har inhämtat deras mening. Och visst kan man önska att partidemokratin ytterligare skulle förbättras.
Förslaget till nytt partiprogram har föregåtts av en demokratisk process som, vad skrivaren vet, saknar motstycke inför någon av de tidigare programrevisionerna. Organisationerna har samlats kring ett studiematerial och fått möjlighet att yttra sig, innan programkommissionen alls hade skrivit något förslag.
I sista hand är det förstås de skrivande organisationerna själva som ska bedöma, om de är nöjda med programförslaget eller inte.
* De har också alla möjligheter att höra av sig, om de skulle ha synpunkter på programmet. Nu börjar nämligen remissbehandlingen. För att ytterligare göra det lättare för rörelsens folk att göra sin granskning grundligt och i lugn och ro, har partiets VU beslutat att rekommendera partistyrelsen att flytta fram sista dagen för inlämnande av motioner till partistyrelsen. Enligt partistadgarna ska detta ske senast 1 november i år. VU vill att partistyrelsen ska besluta om att skjuta på inlämningsdagen till 1 januari 1975.
De grupper som lämnade svar på partiprogramenkäten kan ju nu samlas igen och förbereda sina organisationers svar. Även på andra håll kan det vara lämpligt att tillsätta mindre grupper med uppgift att jämföra förslaget till nytt partiprogram med det nu gällande. Ett sådant förarbete underlättar för organisationernas styrelser att ta ställning och för organisationerna att samla sig till genomtänkta och samlade synpunkter.
Ytterligare ett sätt är att samla dem som arbetar i grupper och övriga intresserade till en eller ett par gemensamma kvällsöverläggningar eller en veckoslutskonferens.
* Partiet kommer att erbjuda dem som vill gå djupare in i program- och idédebatten kompletterande material i form av böcker och småskrifter.
Sten Johanssons ”När är tiden mogen?” finns redan i bokhandeln eller att rekvirera från Tidens förlag. Nu kommer också Jan Lindhagens ”Socialdemokratins program” del 2 med underrubriken ”Bolsjevikstriden”. Del 1, ”I rörelsens tid”, och Gunnar Gunnarsons ”Socialdemokratiskt idéarv” rekommenderas också.
Aftonbladets förslag till partiprogram kommer ut i bokform och distribueras till partiorganisationerna i ett exemplar vardera (med möjlighet att beställa fler hos Tiden). Detsamma gäller sammanställningen av vad rörelsen tyckte i anslutning till diskussionsmaterialet ”Program och politik”.
Förslaget till nytt partiprogram bokhandelsdistribueras av Tidens förlag och kan alltså även köpas av folk utan anknytning till våra partiorganisationer.
Enn Kokk
* * *
Min ledare handlade om hur programförslaget förhöll sig till de synpunkter som hade sänts in med anledning av diskussionsmaterialet ”Program och politik”:
Rörelsens program
Förslaget till nytt partiprogram är ett rörelsens eget program. Det ansluter sig nära till de tankar och strömningar som präglar dagens socialdemokrati.
I oktober månad 1973 tillställdes partiorganisationerna ett diskussionsmaterial inför programrevisionen, ”Program och politik”. Cirka 60.000 exemplar gick ut. De har används på möten, i studiecirklar och rådslagsgrupper, på kurser och konferenser. Över 200 partiorganisationer sände in skriftliga synpunkter till programkommissionen.
Viktigaste frågorna
De ämnesområden som oftast och mest ingående togs upp i partiorganisationernas skriftliga svar finns alla utförligt behandlade i förslaget till nytt partiprogram.
* Arbetslivets villkor och demokratisering är kanske det som mer än något annat har fått prägla skrivningarna i förslaget till nytt partiprogram.
* Den ekonomiska demokratin behandlas i programförslagets planhushållningsavsnitt mycket utförligare än i det nu gällande partiprogrammet.
* De multinationella företagens roll för samhällsomvandlingen och för den fackliga kampen analyseras.
* Energi- och miljöfrågorna diskuteras utifrån insikten att många av de resurser som vi har är knappa och ändliga och att deras användning måste avvägas i ett globalt perspektiv.
* Jämlikheten mellan könen, säger programmet, måste gälla i hem, arbetsliv och samhälle. Kravet på 30 timmars arbetsvecka, 6 timmars arbetsdag – det allra vanligast förekommande kravet i svaren – ingår nu i punktprogrammet.
* De internationella frågorna behandlas utifrån sextio- och sjuttiotalens erfarenheter. Stödet för befrielserörelserna, kritiken mot imperialismen och en biståndspolitik, som intresserar sig inte bara för en utjämning mellan nationerna utan också inom nationerna, är några av de viktigaste inslagen.
* Skärpt kritik av kapitalismen krävdes också av dem som svarade i programenkäten. I förslaget till nytt partiprogram säger man bland annat att den moderna kapitalismen försöker styra den offentliga verksamheten och åstadkomma en sammanflätning av de kapitalistiska intressena och den offentliga verksamheten.
Idéarvet
Det sista och till exempel skrivningarna om imperialismen visar, att dagens socialdemokrati slår vakt om och tillämpar sitt marxistiskt präglade idéarv. Det stämmer väl överens med vad många svarande krävde. Den studiecirkel inom Vänersborgs arbetarekommun, som efterlyste ”en marxistisk analys av kapitalismen och samhället”, var inte ensam om sitt krav.
Men vanligast i programenkäten, vad gäller att slå vakt om det klassiska idéarvet, var ändå att man ville behålla de allmänna grundsatsernas inledning, speciellt det allra första stycket. ”Detta stycke skall vara kvar i varje stavelse”, skrev Sätra socialdemokratiska förening och tolkade därmed vad oerhört många tyckte.
Partivännerna i Sätra kan vara lugna. De formuleringar i första stycket i 1960 års partiprogram, som man slog vakt om, finns kvar oförändrade: ”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden för att därigenom ge varje individ möjlighet till ett rikt och meningsfyllt liv. I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, att bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer, att medborgarna frigörs från beroende av varje slags maktgrupper utanför deras kontroll och att en på klasser uppbyggd samhällsordning lämnar plats för en gemenskap av på frihetens och likställighetens grund samverkande människor.”
Reformism
Socialdemokratins idéarv har sina rötter i marxismen. Detts speglas i förslaget till nytt partiprogram.
Detta i sin tur står alls inte i någon motsatsställning till det faktum, att det nya partiprogrammet utgör en energisk plädering för reformismen och demokratin, för en utveckling steg för steg och på många olika vägar.
Det är leninister och borgare som i skön förening har försökt göra kommunismen till den enda och sanna förvaltaren av arbetarrörelsens klassiska idéarv.
Kritik av kommunismen
”Partiets marxistiska grundval måste betonas, samtidigt som skillnaden gentemot kommunistiska partier klarlägges”, skrev Söderfors socialdemokratiska förening till programkommissionen.
I förslaget till nytt partiprogram finns mycket riktigt en hårdhänt kritik av kommunismen och dess elitidéer, av den byråkratiska och människofientliga statskapitalismen.
”Socialdemokratin anvisar ett värdigare sätt att organisera samhället än kapitalistiskt och statsbyråkratiskt fåtalsvälde”, står det i det nya partiprogrammet. Socialdemokratin vill ersätta den nuvarande ekonomiska maktkoncentrationen i ett fåtals händer ”med en ordning där varje människa har rätt att som medborgare, löntagare och konsument bestämma över produktionens inriktning och fördelning, över produktionsapparatens utformning och över arbetets villkor”.
Människans frigörelse
Påverkan, medansvar och frigörelse är några av nyckelorden i den samhällsutveckling som socialdemokratin förespråkar. Socialdemokratin förlitar sig därvid på vitaliteten hos de demokratiska institutionerna, på aktiviteten hos folkrörelserna och i sista hand på aktiva, medvetna och medskapande människor.
Det socialdemokratiska idéarv det nya partiprogrammet förvaltar och vidareutvecklar är ett arv att vara stolt över.
* * *
Ja det var då det. Vem kämpar i dag för arbetslivets demokratisering och ekonomisk demokrati och mot imperialism och de multinationella företagens tilltagande fåtalsvälde?
Vart tog Ernst Wigforss’ klassiska formuleringar, som inledde fyra partiprogram, vägen i den senaste programrevisionen? Vart tog arvet från marxismen vägen?
Var blev ni av, ljuva drömmar?
Är det inte snart dags att börja diskutera det här igen?
9 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
1975 års partiprogram är det som jag kanske håller högst. Mycket skulle behöva skrivas om idag – kanske främst inom utrikespolitiken (1), jämlikhetanalysen (HBT-frågor med mera) och hållbarhetsperspektivet (2) – men inriktningen är den rätta. Partiprogrammet från 1975 ger bilden av en socialdemokrati som inte kröker rygg för kapitalet utan som istället visar en annan väg, vågar visa en annan väg. Det är i sanning, som du uppmanar, hög tid att börja diskutera detta.
(1) Denna åsikt skall inte förväxlas med ett förbehållslöst EU- och EMU-förespråkande. Tvärtom. Jag anser att EU och EMU i grunden är borgerliga och odemokratiska institutioner som i flera fall begränsar möjligheten till den samhällsomvandlig vi socialdemokrater strävar eller borde sträva efter.
(2) Vad gäller såväl det sociala som det ekonomiska och ekologiska perspektivet. Kritiken mot kapitalismen skulle kunna utvecklas i detta avseende. Enligt min mening utgör svälten och miljöhoten de två tydligaste skälen till varför världen behöver en demokratisk socialism, en demokratisk ekonomi och betydligt mer av gemensam och demokratisk planering.
Comment by Daniel J — 2008 08 14 9:52 #
Till Daniel J: Inget partiprogram, inte heller 1975 års, känns perfekt, särskilt om man läser det mot bakgrund av senare vunna erfarenheter. Men det är föredömligt i ett par avseenden: Där formulerades en radikal, inte en defensiv strategi. Och programkommissionen bemödade sig verkligen att både lyssna på partiopinionen och föranka förslaget hos denna.
Skälet till att jag återpublicerar de här gamla texterna och upprättar en länk till programtexten är förstås, att jag hoppas att det kan inspirera i dag partiaktiva att börja tänka i nygamla banor. Framtiden finns ibland i den ganska näraliggande historien.
Comment by Enn Kokk — 2008 08 14 11:45 #
Det var precis det jag menade och tog fasta på.
Comment by Daniel J — 2008 08 14 16:30 #
Till Daniel J. Som vanligt på alla socialistiska bloggar svarar det bara socialister. Inrättning i ledet! Det tycker jag är ett viss tecken på andefattighet. Eftersom detta är herr Kokks privata blogg, styr han givetvis vilka inlägg som skall släppas fram. Det respekterar jag.
Eftersom jag är icke-socialist (men fd socialdemokrat), sekulär humanist och därtill medlem i Republikanska föreningen anser jag mig intellektuellt vara ganska neutral i många stycken.
Vad menar Daniel J med ”hållbarhetsperspektivet”? Vad menar samme debattör med att EU och EMU ”är borgerliga”? Vad vill han ha i stället? Ett nytt Sovjetunionen? Något som kallas demokratisk socialism finns ju inte per definition! Det är bara de intellektuellt och politiskt fega, som inte vågar stå för sina grunder i socialismen, nämligen att staten (=politikerna) skall äga alla produktionsmedlen, alla finansinstitutioner samt alla naturtillgångar. Precis som i gamla Sovjet, Kuba, Nordkorea och socialisternas nuvarande älsklingstat Kina!
Men det låter ju bra med ”demokratisk socialism” för de som inte förstår bättre.
Comment by Lars Rudström — 2008 08 15 22:19 #
Till Lars Rudström:
Du neutral? Nej, möjligen liberal. Vare sig republikanism eller humanism är uttryck för neutralitet. De är i högsta grad politiska uppfattningar.
Hållbarhetsperspektivet bygger på tre principer:
– en god ekonomisk utveckling med full sysselsättning
– en stark social dimension (jämlikhet, välfärd, ett sammanhållet samhälle utan segregering och klassklyftor)
– en god och förbättrad miljö där ekosystemen återhämtar sig
I grund och botten handlar det alltså om att komma bort från kapitalismens kortsiktiga, rent ut sagt, korkade produktionssätt och uppmuntrade konsumtionshysteri – till förmån för en grön ekonomi.
Vem älskar Kina mest? Kajsa Borgnäs (s) som skriver så här (1) eller Lars Leijonborg (fp) som skriver så här (2). Vem har störst intresse för goda relationer med Peking – vänsterpartiet eller Ericsson?
Läs EU:s fördrag och bestämmelserna för EMU och domarna i Vaxholms- och Rüffertmålen så förstår du vad jag menar.
Socialism som vi beskriver den är den politiska åskådning som går längst i sina demokratikrav eftersom den fordrar såväl politisk som social och ekonomisk demokrati. Att du vill få det till något annat, att du vill bestämma vad jag eller någon annan tycker, är det enda i denna diskussion som är ”intellektuellt och politiskt fegt”.
(1)http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=320519%20-%2088k
(2)http://www.atlantisbok.se/bok.asp?id=7222
Comment by Daniel J — 2008 08 16 11:56 #
Till Lars Rudström: politik handlar väl inte bara om dagarna då solen skiner och vi njuter av att leva…?
Vad har vi för något att falla tillbaka, när den stora KRISEN finns där…? När klimatet/ekonomin åstadkommit den globala krisen?
När fattig ställs mot rik…och det är risk för att barbariet kryper fram i våra snygga västerländska samhällen?
Är det liberalismen som då ska utgöra kittet i samhällsmoralen? Och ge inspiration för den nödvändiga solidariteten?
Comment by Anders Thunberg — 2008 08 16 21:09 #
Till Daniel J: Jodå, jag är visst neutral vad gäller min samhälleliga, politiska inriktning. Fortfarande som 70-åring lyssnar jag och lär och det har jag gjort ända sedan mina första stapplande steg inom facket, SSU och SAP på 50-talet. Den så av många socialister högt uppsatte O Palme blev tillsammans med Sträng och S Malm ”svensk ekonomis dödgrävare” på 70-talet. Se bara på inflationsutvecklingen, varvsnedläggelserna,tekoindustrins massdöd etc. Men den ”demokratiska socialismen” är en utopi och ett politiskt falsarium för att rättfärdiga en smygande socialism vars slutmål är statens övertagande av samtliga produktionsmedel etc. Dvs Staten och dess regerande politiker skall överordnas den personlig friheten. Men till och med Palme fick backa från Wigforss nationalekonomiska teorier. Fegt tyckte många socialdemokrater när det begav sig.
Den personliga friheten har ingenting att göra med den svenska politiska ”liberalismen”. Därför är jag icke-socialist!
Att vara icke-monarkist är helt opolitiskt. Detta är en stark vilja att förespråka demokrati. Inte som det fega SAP som aldrig vågade driva frågan till sin spets, trots att Erlander hade egen majoritet under en av sina mandatperioder.
De flesta anhängare av dagens SAP ondgör sig över att de ekonomiska klyftorna har ökat de senaste 20-30 åren. Givetvis! Det är ju er s.k. blandekonomi som är orsaken. Vill ni i slutänden ha en genuin socialism utan klassklyftor eller full marknadsekonomi med klassklyftor? Mellantinget har ju redan gett er de så föraktade klyftorna.
Och slutligen! Vad är ”grön ekonomi”? På vilken sikt ser ni den? När alla politiskt korrekta talar om ”förnyelsebar” energi menar ni då den som kommer från den största närliggande kärnreaktorn; Solen! Är den ”förnyelsebar”? Är den miljövänlig mot vårt skyddande lager av ozon etc? Den formligen vräker ut miljöovänliga UV-strålar mot Jorden med förödande effekt på våra skinn. Den spyr ut elektroniskt laddade partiklar i vår stratosfär!
Låt oss för en gång skull sluta att använda ord som” grön ekonomi”, ”förnyelsebar energi”, ”miljövänlig energi” och liknande floskler. Det finns ingen förnyelsebar energi! Entropin, som enkelt uttryckt är ett mått på energins förändring i tiden, strävar mot sitt maximum. Detta innebär att all energi, oavsett form som vi ser den, vill nivellera till en gemensam nivå. Vid det tillståndet finns ingen energi kvar. Detta kan gå snabbare än vad våra naiva politiker fattar. Att vi idag tror på astrofysikernas utlåtande att solens vätes om- vandling till helium skall fortsätta i 5 miljarder år ytterligare är en ringa tröst om dess fusionsreaktion löper amok.
Detta resonemang har inget att göra med nihilism, utan är enbart en effekt av naturlagarna. Om dessa vet vi en del, men inte på långt när allt!
Vad gäller den politiska socialismen vet vi ju deto mer. De empiriska spåren förskräcker!
Comment by Lars Rudström — 2008 08 17 23:14 #
Varför detta hat, Lars Rudström? Vi kommer båda från som man säger enkla förhållanden och har nu fått det bra. Kanske den ene ännu bättre än den andre.
Utan SAP:s politik hade det väl inte varit möjligt, eller hur? Naturligtvis inte bara på grund av detta. Men till rätt många procent. 40-50-60-70?
Du är nu inte politisk. Men du uttalar dig i många saker. De flesta av dem du behandlat är ju politiska, eller hur?
Vad har gjort sig så hatisk? Upplevelser i ungdomen? Själv hatar jag inte prästen som ville stoppa mig från att gå till läroverket eller de rika bönderna i byn (föresten lånade jag en tusenlapp av en av dem senare).
Däremot hyser jag hat mot kapitalismen, som är ett orättfärdigt system, vilket du säkert skriver under på. Men som jag ser det räcker det inte med det. Är övertygad om att i vår tid är det kapitalistiska systemet upphovet till krigen, ojämlikheten, svälten, massjukdomarna, analfatemismen mm. Och det borde därför avskaffas, självklart. Men dit är vägen lång. Om fler kämpar går det fortare. Men vår livstid räcker tyvärr inte till.
Comment by Sixten Andréasson — 2008 08 18 22:41 #
Lars Rudström:
Ditt inlägg börjar lukta rättshaveri. Jag skall ändå försöka bemöta det så sakligt som möjligt.
Det tycks som du har missat ett par fundamentala saker i din samhällsvetenskapliga uppfattning. Visa mig den statsvetare som kan stödja dig i din uppfattning att ”demokrati” och demokratiförespråkande är något ”politiskt neutralt”!
Blandekonomi innebär i många stycken marknadsekonomi. Den leder till klyftor men betydligt mindre sådana än i stater där även välfärden är privatiserad och styrd efter marknadens princip. Därför är också klyftorna, om än växande, i Sverige mycket små internationellt sett. Det är bra men inte tillräckligt bra.
På dig låter det som om vi borde förbjuda solen att skina med hänvisning till dess hälsoskadliga effekter. Din argumentation i denna sak är rent ut sagt tramsig.
Vi kan, självklart, inte alls styra solen. Därför spelar dina domedagsprofetior mycket liten roll. Vi andra koncentrerar oss istället på att minska koldioxid- och andra utsläpp.
Comment by Daniel J — 2008 08 19 15:34 #