Nyliberalismen och klasshatet
11 augusti 2008 17:25 | Politik | 10 kommentarerTvärdrags-redaktören Daniel Suhonen, några gånger också gästskribent på den här bloggen, har på Aftonbladet Kultur (11 augusti) publicerat en viktig artikel, ”Nyliberalerna och klasshatet”. Formellt är artikeln ett svar på en artikel i Expressen (7 augusti) av Dilsa Demirbag-Sten, men den är framför allt intressant som analys av vad den nyliberala offensiven har gjort med delar av arbetarklassen.
”När ett fungerande system – det som Demirbag-Sten hånfull kallar ’folkhemsnostalgi’ – med stöd av en folkvald riksdagsmajoritet avvecklas, är det verkliga demokratiproblemet att vänstern inte bråkar tillräckligt och därför förlorar sin mobiliserande kraft. Nyliberalismens draksådd är en demoraliserad arbetarrörelse som sprider apati och politisk sorg hos vänsterväljarna. I Landskrona blev svaret, som i hela västvärlden, att man slutar tro på politiken eller finner hopp hos högerpopulisterna.”
Här kan du ta del av hela Suhonens artikel.
* * *
Debatten fortsätter i Expressen med ett inlägg av Katrine Kielos, ”Fel måltavla”.
Du hittar artikeln här.
10 kommentarer
Beklagar, kommentarsfunktionen är inaktiverad för närvarande.
WordPress med Pool theme designad av Borja Fernandez, Bo Strömberg.
Inlägg och kommentarer feeds.
Valid XHTML och CSS. ^Topp^
Artikeln finns också på http://www.tvardrag.se tillsammans med mycket annat läsvärt i samma anda.
Comment by Jens Lundberg — 2008 08 11 22:16 #
Till Jens Lundberg: Tack, Jens! Jag har själv tidigare gjort mina läsare uppmärksamma på en artikel i senaste Tvärdrag, den av Klas Gustavsson. Tvärdrag är verkligen en mycket läsvärd tidskrift.
Comment by Enn Kokk — 2008 08 11 22:44 #
Och Dilsa D-Stens artikel finns här: http://www.expressen.se/kultur/skribenter/dilsademirbagsten/1.1255915/klassens-ljus
Jag tycker Suhonen överreagerar. Dilsa D-S beskriver ju vad hon själv upplevt. Och kallas i artikeln hånfull. Samtidigt är inte Suhonen själv kanske lite hånfull mot invandrarkvinnor? Det kom i alla fall en pik av något slag.
It’s in the eye of the beholder. Hat frodas på båda sidor som Suhonen också säger. Han vill minimera förekomsten av hat på vänstersidan. Men hans exempel om Landskrona visar väl att det inte sitter långt inne?
Comment by A-K Roth — 2008 08 12 21:43 #
Till A-K Roth: Men det intressanta med hans artikel är ju att han söker mekanismerna bakom det som hände i Landskrona.
Comment by Enn Kokk — 2008 08 12 23:19 #
Visst är detta intressant. Mig visar detta exempel om Landskrona att de som traditionellt tillhört vänstern inte är mindre folkfientliga än liberaler eller vad man kallar dem i Sverige. Vänstern har inte monopol på solidaritet med invandrare eller med folkets väl, är min åsikt. Som jag tidigare har dragit upp ad nauseum finns belägg att tycka att det har funnits och finns en olycklig och upprörande tendens inom extremvänstern.
Men inte hjälper det att dissa Dilsa. Då blir det bara partipolitiskt som vanligt. Hennes upplevelser är hennes upplevelser. Hon vet vilka som kallade henne svartskalle. Och vi borde veta att dagens arbetare inte arbetar på långt när samma villkor som vara föräldrars. Så jag undrar liksom hon, vilka tillhör dagens arbetarklass?
Comment by A-K Roth — 2008 08 13 12:34 #
Till A-K Roth: Ingen har påstått att traditionell arbetarklass skulle vara mindre mottaglig för främlingsfientliga stämningar än andra samhällsgrupper. Men intressantare än detta är ju vad det är för mekanismer i samhället som utlöser främlingsfientligheten, i mellankrigstidens Tyskland lika väl som i dagens Landskrona.
Vilka som tillhör dagens arbetarklass sysslar sociologer som Stefan Svallfors med att definiera. Rimligen rör det sig i vid mening om lönearbetare och människor som har varit det (arbetslösa, pensionerade lönearbetare med mera). Yrkesstrukturen bland lönearbetarna har dock kraftigt förändrats. Dagens arbetarklss består till stor del av kvinnor inom vård, omsorg och andra serviceyrken.
Comment by Enn Kokk — 2008 08 13 12:45 #
”…Dagens arbetarklss består till stor del av kvinnor inom vård, omsorg och andra serviceyrken…”
Men jag undrar om detta är en benämning som pådyvlas människor i olika yrken numera, i politiskt syfte. Att klassa folk som arbetare eller icke arbetare tycks för mig lite förlegat. Jag antar då att min dotter, kassörska, är arbetare men inte hennes pappa som numera som pensionär arbetar mycket inom sin expertis för ingenting.
Comment by A-K Roth — 2008 08 13 16:14 #
Till A-K Roth: Den här uppdelningen har hävd inom sociologin och är inte en politisk uppfinning. Och tänk efter: en kassörska är liksom en manlig metallarbetare (prototyp för gamla tiders manliga arbetarklass) också lönearbetare, kassörskan ofta med lägre lön än metallarbetaren. Man behöver inte vara marxist för att inse att den här sortens uppdelningar, även om det naturligtvis alltid finns en mängd enskilda svårklassificerade gränsfall, är användbara i samhällsanalys. Därför används den här sortens uppdelningar av amerikanska sociologer så väl som av svenska, av sociologer oavsett egen politisk uppfattning.
Comment by Enn Kokk — 2008 08 13 16:37 #
I anslutning till detta är det inte helt osökt att dra sig till minnes det uppmärksammade reportaget om valstugorna för några år sedan.
Om Janne Josefsson och media visste hur (m) i den kommun som framstod som värst hanterade frågan internt direkt efteråt skulle det aldrig någonsin varit tal om det rätta med att använda dold kamera eller (eventuellt) ställa ledande frågor.
Det finns en del annat också som säkert skulle vara mumma för media i synnerhet i relation till den aktuella frågan men kanske även saker som ”gubbvälde” och sexism…
Och ja, jag hade pga personliga relationer och trots min egen politiska inriktning hyfsat god direktinsyn i vad som hände dit där kameror och annat aldrig eller sällan når.
Comment by Thomas Tvivlaren — 2008 08 14 8:54 #
Suhonen skriver;
Visst finns – även – inom arbetarklassen problem med fördomar och främlingsfientlighet, men de kan till stor del förklaras med tjugo års nedskärningar och ett avstannat samhällsprojekt
Detta är alldeles rätt. Undersökningar om svenska folkets inställning till invandrare visade en avtagande främlings- och invandrarfientlighet mellan åren 1967 och 1987, under den tiden då vi just hade ett mer jämställt samhälle och då det inte rådde arbetslöshet. Trygga människor är helt enkelt mer generösa och mindre skeptiska till invandrare.
Dilsa Demirbag-Steen, har helt enkelt inte den historiska bilden klar för sig. Hon har sannolikt inget som helst minne av det hon föraktfullt betraktar som folkhemsnostalgi. Lätt att döma ut det som man inte känner till genom andra källor än Timbros propaganda men sådant avslöjar bara den egna historielösheten och den egna bristen på erfarenheter.
Comment by Kerstin — 2008 08 16 23:48 #