Större delen av den gamla lettiska socialdemokratin finns i dag i ett annat parti, som i valet blev landets största

19 september 2011 21:08 | Politik | 1 kommentar

Den lettiska riksdagen, saema, har sammanlagt 100 platser. Vid riksdagsvalen tillämpas femprocentsspärr. De partier och valkoalitioner som inte nämns nedan fick i de flesta fall mycket låga röstetal.

Valet till saema (riksdagen) i Lettland den 17 september 2011:

Partier och valkoalitioner Röster Procent Platser

Harmonicentern (Saskaņas Centrs) 259.923 röster 28,37 procent (+2,33) 31 mandat (+2)
Detta är en valkoalition mellan
Socialdemokratiska partiet Harmoni (Sociāldemokrātiskā Partija Saskaņa),
Lettlands socialistiska parti (Latvijas Sociālistiskā Partija)
och Daugavpils’ stads parti
Harmonipartiet fick sitt socialdemokratiska epitet 2009, då det gick samman med Lettlands socialdemokratiska parti, Sociāldemokrātiskā partija, en utbrytargrupp ur det med reformkommunisterna sammanslagna socialdemokratiska partiet – se nedan.

Zetlers reformparti (Zetlera Reformu Partija) 190.817 röster 20,82 procent (+20,82) 22 mandat (+22)
När förre presidenten Valdis Zetlers, utmanövrerad av landets oligarker, inte valdes om, beslöt han att ta upp kampen mot dem och utlyste nyval. Udden var riktad mot främst tre partier: De grönas och böndernas förbund (se nedan), Lettlands första parti/Lettlands väg (se nedan) och så Folkpartiet (Tautas Partija). När Zetlers reformparti därefter i mätningarna gick upp som en raket, kastade Folkpartiet in handduken och upplöste sig.

Enhet (Vienotība) 172.524 röster 18,83 procent (-12,39) 19 mandat (-14)
Det här partiet bildades så sent som 2010 genom en sammanslagning av tre partier, Nya tidens parti, Medborgarförbundet och Sällskapet för en annan politik, som ett slags motdrag mot den vänsterinriktade Harmonicentern – dess kurs är center-höger. Som synes tappade det sammanslagna partiet rätt många mandat i förhållande till vad de tre ingående partierna tillsammans hade.

Nationella alliansen (Nacionālā Apvienība) 127.172 röster 13,88 procent (+6,21) 14 mandat (+6)
Partiet är en högerinriktad och nationalistisk allians av två partier, Allt för Lettland! (Visu Latvijai!) och För fosterlandet och friheten/LNNK (Tēvzemei un Brīvībai/LNNK).

De grönas och böndernas förbund (Zaļo un Zemnieku savienība) 111.952 röster 12,27 procent (-7,41) 13 mandat (-9)
I den här konstellationen ingår Lettiska bondeförbundet (Latvijas Zemnieku savienība) och Lettlands gröna parti (Latvijas Zaļā partija). Partiet står i motsats till många andra gröna partier till höger och styrs av en oligark.

Lettlands första parti/Lettlands väg (Latvijas Primā Partija/Latvijas Ceļš), ett av de oligarkpartier som Zetlers attackerade, fick bara 22.130 röster (minskade med 5,23 procent och fick 2,4, vilket resulterade i att partiet åkte ur saema.

Återstår att se om Zetlers lyckas sy ihop en regeringsduglig koalition med majoritet i riksdagen. Han har i förväg mönstrat ut det största partiet, socialdemokratiskt orienterade Harmonicentern, som part i regeringsbildningen.

Harmonipartiet fick alltså sitt socialdemokratiska epitet 2009, då det gick samman med Lettlands socialdemokratiska parti, Sociāldemokrātiskā partija, en utbrytargrupp ur det med reformkommunisterna sammanslagna socialdemokratiska partiet – se nedan.

Det återuppståndna socialdemokratiska partiet, med rötter i mellankrigstidens självständiga Lettland, har tidigare, dock inte under senare år, varit representerat i saema, och resultatet blev även denna gång nedslående: Ansvar – Socialdemokratisk allians av politiska partier (ATBILDĪBA – sociāldemokrātiska politisko partiju apvienība) fick bara 2.531 röster, vilket omsatt i procentandelar blir 0,28 och naturligtvis inte gav något mandat. Det parti som återbildades i samband med Lettlands frigörelse från Sovjetunionen fick namn efter sitt mellankrigstida ursprung, Latvijas Sociāldemokrātiska Strādnieku Partija (Lettlands socialdemokratiska arbetareparti). LSDSP återbildades bland annat med stöd av exilletter i Sverige vilka hade upprätthållit ett socialdemokratiskt parti i exil – också jag gjorde, i egenskap av de svenska socialdemokraternas nordiske och baltiske sekreterare, tillsammans med Palmecentret och Internationella slidaritetsfonden omfattande insatser i Lettland. Partiet splittrades i samband med att det gick samman med ett parti som också kallade sig socialdemokratiskt – dess kärna bestod av reformkommunister – under ledning av den mycket märklige Juris Bojārs. Den nuvarande ordföranden, Jānis Dinevičs, har dock sin bakgrund i Folkfronten, Tautas Fronts.

Under den återuppståndna lettiska socialdemokratins ännu någorlunda framgångsrika period besökte jag pariet tillsammans med vår dåvarande partiledare Ingvar Carlsson. Redan då uppvaktades vi av partiledaren för ett annat parti, den så kallade Harmonicentern – vi hade ett frukostmöte med partiets dåvarande ledare, Jānis Jurkāns, en helt uppenbart begåvad och intellektuellt rörlig man, vars syfte med att vilja träffa oss var att övertyga oss om att hans parti var socialdemokratiskt. Det här var nu en problematisk fråga inte bara för att vi redan hade förbindelser med ett socialdemokratiskt parti, som vi hade stöttat både i exil och efter Lettlands återvunna självständighet. Jurkāns var själv förvisso lett, men hans parti bestod till allra största delen av ryssar, och med tanke på vad letterna under den här perioden ansåg om sina forna ockupanter, skulle man kanske inte höja socialdemokratins aktier i Lettland genom att ta in det här ”rysspartiet” i Socialistiska internationalen.

Men jag råkar veta att frågan om inträde i SI nu åter är aktuell. Ett problem med detta kan dock fortsatt vara Harmonicenterns valsamarbete med ett föga reformerat kommunistiskt parti, Lettlands socialistiska parti (Latvijas Sociālistiskā Partija). I motsatt riktning talar det faktum att större delen av den lettiska socialdemokratin i dag tycks ha följt med till Harmonicentern. Bland annat har den socialdemokratiske partiledare, som Ingvar Carlsson på sin tid mötte, Egils Baldzēns, anslutit sig till och i riksdagen representerat Harmonicentern.

* * *

En liten läsanvisning: streck (-) ovanför vokal betyder att vokalen är lång.